Målbarometern
Beräknas utifrån antal avgivna röster i senaste kommunalvalet (giltiga och ogiltiga) dividerat med antal röstberättigade, multiplicerat med 100.
Valdistrikt med lägst valdeltagande i kommunvalet
Indikator SE. 4.8.1. N05831| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Österåker |
2014 |
64,5 |
|
1 |
Österåker |
2018 |
66,4 |
|
2 |
Österåker |
2022 |
55,1 |
|
3 |
Riket |
2022 |
30,6 |
|
4 |
Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) |
2014 |
68,1 |
|
5 |
Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) |
2018 |
69,4 |
|
6 |
Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) |
2022 |
62,3 |
|
7 |
Stockholms läns kommuner (ovägt medel) |
2014 |
61,1 |
|
8 |
Stockholms läns kommuner (ovägt medel) |
2018 |
62,4 |
|
9 |
Stockholms läns kommuner (ovägt medel) |
2022 |
54,1 |
Datakälla: SCB och Valmyndigheten
Kommentar
Under valåren 2014 och 2018 låg det valdistrikt i kommunen med lägst valdeltagande i kommunvalet på 65 procent i genomsnitt, för att under valet 2022 sjunka till 55 procent. Österåkers resultat följer rikstrenden med vikande valdeltagande men ligger över rikssnittet på 30 procent. I jämförelse med Stockholms läns kommuner ligger Österåker på samma nivå.
Vilket geografiskt område i en kommun som har den lägsta andelen röstberättigade som deltar i val kan indikera sociala och ekonomiska skillnader, lågt politiskt engagemang, misstro mot politik och kommun, socioekonomiska utmaningar eller brist på information om valet i det aktuella området. Lågt valdeltagande kan också tyda på hinder för deltagande, såsom språkbarriärer, låg tillgång till vallokaler eller bristande känsla av politiskt inflytande bland invånarna.