Målbarometern
Avser förstagångsväljare, folkbokförda i kommunen, som röstade i senaste kommunfullmäktigevalet.
Förstagångsväljare som röstade i kommunfullmäktigevalet
Indikator SE. 4.8.1. U17413| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Österåker |
2014 |
82,8 |
|
1 |
Österåker |
2018 |
86,0 |
|
2 |
Österåker |
2022 |
84,0 |
|
3 |
Riket |
2018 |
82,0 |
|
4 |
Riket |
2022 |
79,0 |
|
5 |
Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) |
2014 |
79,8 |
|
6 |
Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) |
2018 |
84,8 |
|
7 |
Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) |
2022 |
82,3 |
|
8 |
Stockholms läns kommuner (ovägt medel) |
2014 |
78,6 |
|
9 |
Stockholms läns kommuner (ovägt medel) |
2018 |
82,7 |
|
10 |
Stockholms läns kommuner (ovägt medel) |
2022 |
79,5 |
Datakälla: SCB
Kommentar
Andelen förstagångsväljare som röstat i kommunfullmäktigevalet låg som högst 2018 med 86 procent för att 2022 sjunka något med två procent. Utvecklingen följer trenden i riket, Stockholms läns kommuner samt andra jämförbara pendlingskommuner.
Förstagångsväljares deltagande i kommunvalet kan påverkas av deras politiska medvetenhet, tillgång till information, sociala nätverk, skolans roll och förtroende för politiken. Även praktiska faktorer som enkelheten att rösta och partiernas engagemang i ungas frågor spelar en stor roll.