Konsumtionsbaserade utsläpp

Indikator SE. 4.1.1. 3

Konsumtionsbaserade utsläpp innefattar klimatpåverkan som vår konsumtion av varor och tjänster orsakar i Sverige och andra länder. Hushållen står för cirka tre femtedelar och resterande del kommer ifrån offentlig konsumtion och investeringar.

I dagsläget finns bara beräknad utsläppsstatistik från konsumtion på nationell nivå och det går därför inte att följa upp utsläpp från konsumtionen specifikt i Österåker. Så fort det finns årlig kommunal statistik att tillgå ersätts den nationella indikatorn med en kommunal.

Det är nödvändigt att inkludera och känna till ungefärlig storleksordning på de konsumtionsbaserade utsläppen när åtgärder för att minska Österåkers och dess invånares påverkan på klimatet diskuteras.

Diagram
Tabell
Jämför

Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp i Sverige

Välj samhällssektor
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (ton CO2-ekv/person)
0	Totalt	2008	11,79
1	Totalt	2009	9,87
2	Totalt	2010	11,16
3	Totalt	2011	11,62
4	Totalt	2012	10,65
5	Totalt	2013	10,54
6	Totalt	2014	9,83
7	Totalt	2015	9,67
8	Totalt	2016	9,59
9	Totalt	2017	9,25
10	Totalt	2018	9,31
11	Totalt	2019	8,65
12	Totalt	2020	7,72
13	Totalt	2021	8,18
14	Totalt	2022	8,39
15	Transporter	2008	2,4
16	Transporter	2009	2,17
17	Transporter	2010	2,29
18	Transporter	2011	2,37
19	Transporter	2012	2,24
20	Transporter	2013	2,11
21	Transporter	2014	2,02
22	Transporter	2015	1,9
23	Transporter	2016	1,86
24	Transporter	2017	1,8
25	Transporter	2018	1,81
26	Transporter	2019	1,65
27	Transporter	2020	1,27
28	Transporter	2021	1,37
29	Transporter	2022	1,38
30	Livsmedel	2008	1,74
31	Livsmedel	2009	1,65
32	Livsmedel	2010	1,73
33	Livsmedel	2011	1,75
34	Livsmedel	2012	1,74
35	Livsmedel	2013	1,71
36	Livsmedel	2014	1,66
37	Livsmedel	2015	1,59
38	Livsmedel	2016	1,55
39	Livsmedel	2017	1,51
40	Livsmedel	2018	1,5
41	Livsmedel	2019	1,43
42	Livsmedel	2020	1,43
43	Livsmedel	2021	1,45
44	Livsmedel	2022	1,43
45	Boende	2008	1,68
46	Boende	2009	1,57
47	Boende	2010	1,89
48	Boende	2011	1,71
49	Boende	2012	1,54
50	Boende	2013	1,55
51	Boende	2014	1,33
52	Boende	2015	1,29
53	Boende	2016	1,26
54	Boende	2017	1,21
55	Boende	2018	1,25
56	Boende	2019	1,11
57	Boende	2020	1,04
58	Boende	2021	1,15
59	Boende	2022	1,08
60	Övrigt	2008	1,4
61	Övrigt	2009	1,3
62	Övrigt	2010	1,34
63	Övrigt	2011	1,34
64	Övrigt	2012	1,26
65	Övrigt	2013	1,26
66	Övrigt	2014	1,19
67	Övrigt	2015	1,14
68	Övrigt	2016	1,09
69	Övrigt	2017	1,05
70	Övrigt	2018	1,04
71	Övrigt	2019	0,97
72	Övrigt	2020	0,91
73	Övrigt	2021	0,99
74	Övrigt	2022	1,06
75	Offentlig konsumtion	2008	1,3
76	Offentlig konsumtion	2009	1,25
77	Offentlig konsumtion	2010	1,32
78	Offentlig konsumtion	2011	1,31
79	Offentlig konsumtion	2012	1,25
80	Offentlig konsumtion	2013	1,24
81	Offentlig konsumtion	2014	1,11
82	Offentlig konsumtion	2015	1,11
83	Offentlig konsumtion	2016	1,11
84	Offentlig konsumtion	2017	1,03
85	Offentlig konsumtion	2018	1,06
86	Offentlig konsumtion	2019	0,96
87	Offentlig konsumtion	2020	0,89
88	Offentlig konsumtion	2021	0,87
89	Offentlig konsumtion	2022	0,85
90	Investeringar	2008	3,26
91	Investeringar	2009	1,94
92	Investeringar	2010	2,61
93	Investeringar	2011	3,14
94	Investeringar	2012	2,62
95	Investeringar	2013	2,67
96	Investeringar	2014	2,51
97	Investeringar	2015	2,64
98	Investeringar	2016	2,73
99	Investeringar	2017	2,64
100	Investeringar	2018	2,66
101	Investeringar	2019	2,54
102	Investeringar	2020	2,17
103	Investeringar	2021	2,35
104	Investeringar	2022	2,35

Datakälla: SCB/Naturvårdsverket (statistiken har 1 år och 9 månaders fördröjning)

Exportera data till Excel

Kommentar

Svenskarnas konsumtion påverkar klimatet mycket. Invånarna i Österåker har troligen utsläpp i nivå med, eller över, snittet i Sverige, eftersom forskning visar att utsläppen ökar med högre inkomst – och Österåkers invånare har en högre medelinkomst än genomsnittet.

Cirka 60% av utsläppen år 2022 kommer från hushållens konsumtion. Det vill säga livsmedel, transporter, boende samt övrigt. Övrigt är bland annat konsumtion av rekreation, kultur, kläder och skor, sjukvård och telekommunikation.
Resterande 40% av utsläppen kommer från offentlig konsumtion och investeringar (till exempel investeringar i byggnader, maskiner, bostäder och värdeföremål).

Hushållens årliga konsumtion står för nästan fem ton växthusgaser per person. För att uppnå de långsiktiga klimatmålen behöver konsumtionsmönstren förändras. Utsläppen från konsumtion minskade kraftigt under finanskrisen 2009 och pandemin 2020.

Den konsumtionsbaserade beräkningsmetoden utgör ett av tre olika sätt att beräkna utsläpp av växthusgaser. Resultaten skiljer sig åt beroende på vilken metodik som används.

Se mer på naturvardsverket.se.