Konsumtionsbaserade utsläpp

Indikator SE. 4.1.1. 3

Konsumtionsbaserade utsläpp innefattar klimatpåverkan som vår konsumtion av varor och tjänster orsakar i Sverige och andra länder. Hushållen står för cirka tre femtedelar och resterande del kommer ifrån offentlig konsumtion och investeringar.

I dagsläget finns bara beräknad utsläppsstatistik från konsumtion på nationell nivå och det går därför inte att följa upp utsläpp från konsumtionen specifikt i Österåker. Så fort det finns årlig kommunal statistik att tillgå ersätts den nationella indikatorn med en kommunal.

Det är nödvändigt att inkludera och känna till ungefärlig storleksordning på de konsumtionsbaserade utsläppen när åtgärder för att minska Österåkers och dess invånares påverkan på klimatet diskuteras.

Diagram
Tabell
Jämför

Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp i Sverige
Rad-id	Samhällssektor	Senaste värdet (ton CO2-ekv/person)	Datum
0	Totalt	8,39	2022
1	Investeringar	2,35	2022
2	Livsmedel	1,43	2022
3	Transporter	1,38	2022
4	Boende	1,08	2022
5	Övrigt	1,06	2022
6	Offentlig konsumtion	0,85	2022

Datakälla: SCB/Naturvårdsverket (statistiken har 1 år och 9 månaders fördröjning)

Exportera data till Excel

Kommentar

Svenskarnas konsumtion påverkar klimatet mycket. Invånarna i Österåker har troligen utsläpp i nivå med, eller över, snittet i Sverige, eftersom forskning visar att utsläppen ökar med högre inkomst – och Österåkers invånare har en högre medelinkomst än genomsnittet.

Cirka 60% av utsläppen år 2022 kommer från hushållens konsumtion. Det vill säga livsmedel, transporter, boende samt övrigt. Övrigt är bland annat konsumtion av rekreation, kultur, kläder och skor, sjukvård och telekommunikation.
Resterande 40% av utsläppen kommer från offentlig konsumtion och investeringar (till exempel investeringar i byggnader, maskiner, bostäder och värdeföremål).

Hushållens årliga konsumtion står för nästan fem ton växthusgaser per person. För att uppnå de långsiktiga klimatmålen behöver konsumtionsmönstren förändras. Utsläppen från konsumtion minskade kraftigt under finanskrisen 2009 och pandemin 2020.

Den konsumtionsbaserade beräkningsmetoden utgör ett av tre olika sätt att beräkna utsläpp av växthusgaser. Resultaten skiljer sig åt beroende på vilken metodik som används.

Se mer på naturvardsverket.se.