Gå direkt till sidans innehåll

Konsumtionsbaserade utsläpp

Indikator SE. 4.1.1. 3

Konsumtionsbaserade utsläpp innefattar klimatpåverkan som vår konsumtion av varor och tjänster orsakar i andra länder. Hushållen står för cirka tre femtedelar och resterande del kommer ifrån offentlig konsumtion och investeringar.

I dagsläget finns bara beräknad utsläppsstatistik från konsumtion på nationell nivå och det går därför inte att följa upp utsläpp från konsumtionen specifikt i Österåker. Så fort det finns årlig kommunal statistik att tillgå ersätts den nationella indikatorn med en kommunal.

Det är nödvändigt att inkludera och känna till ungefärlig storleksordning på de konsumtionsbaserade utsläppen när åtgärder för att minska Österåkers och dess invånares påverkan på klimatet diskuteras.

Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp i Sverige

Rad-id Mätområde Datum Värde (ton CO2-ekv/person)

0

Boende

2008

1,68

1

Boende

2009

1,57

2

Boende

2010

1,89

3

Boende

2011

1,71

4

Boende

2012

1,54

5

Boende

2013

1,55

6

Boende

2014

1,33

7

Boende

2015

1,29

8

Boende

2016

1,26

9

Boende

2017

1,21

10

Boende

2018

1,25

11

Boende

2019

1,11

12

Boende

2020

1,02

Datakälla: SCB/Naturvårdsverket (statistiken har 1 år och 9 månaders fördröjning)

Kommentar

De totala konsumtionsbaserade utsläppen visar på en marginell, men konstant, minskning sedan 2008. Med undantag för kraftigare minskningar i samband med den finansiella krisen år 2009 och pandemiåret 2020. Investeringar står för den största andelen av de konsumtionsbaserade utsläppen.

Uppdaterad: 2024-06-27