Växthusgasutsläpp från kommunens offentliga måltider

Indikator SE. 4.1.1.3. 1

För att minska klimatpåverkan från matkonsumtion behövs både förbättringar i produktionen, minskat svinn samt förändrade kostvanor.

Utsläppen från livsmedelssektorn står för cirka 20–30 % av de globala växthusgasutsläppen. Då ingår utsläpp från lantbruket, förändrad markanvändning (till exempel avskogning) och produktionen av insatsvaror såsom gödselmedel samt utsläpp för att förpacka, förädla och transportera mat.

Majoriteten av utsläppen sker i lantbruksproduktionen. Produktionen av kött, mjölkprodukter och ägg står för knappt 70 % av utsläppen från all mat vi äter i Sverige.

Diagram
Tabell

Växthusgasutsläpp från kommunens offentliga måltider (kg CO2-ekvivalenter/kg mat)

Datakälla: Måltidsenheten

Exportera data till Excel

Trend:

Utvecklingen går åt rätt håll

Status:

Tillståndet är gott

Senaste värdet:

1,61 kg CO2-ekv/kg mat (2024)

Mål:

1,40 kg CO2-ekv/kg mat

Kommentar

Klimatpåverkan från inköpt livsmedel har minskat stadig tack vare ett målmedvetet arbete från måltidsenheten, även innan 2020. Om minskningen fortsätter i samma takt kan målnivån uppnås.

Indikatorn räknas ut genom att koppla inköp med utsläppsfaktorer per kilo livsmedel. Utsläppsfaktorerna har tagits fram av RISE forskningsinstitut.

Obs! Målnivån har justerats sedan miljöprogrammets antagande. Det ursprungliga målet var 1,1 kg CO2-ekvivalenter/kg mat (eller 0,5 kg CO2-ekv per portion), och kommer från WWF:s One Planet Plate. Det har framkommit att metoden inte kan översättas helt till Måltidsenhetens data. SKillnaden är att WWF:s värde avser klimatpåverkan enbart från maten som kommer på tallriken, medan måltidsenheten beräknar klimatpåverkan från all inköpt mat. Det innebär att svinnet från skal och så vidare är med i vår beräkning, men inte i WWF:s. En omvärldsspaning på andra kommuners klimatmål för livsmedel visar att den nya målnivån är rimlig.