Gå direkt till sidans innehåll

Totala utsläpp av växthusgaser

Indikator SE. 4.1.1.2. 1

Indikatorn omfattar de territoriella utsläppen av växthusgaser i Österåker som geografiskt område, exklusive de utsläpp som omfattas av EU:s utsläppshandel (utsläpp från produktion av el och värme, industri och flygtrafik). Detta innebär att många utsläpp som uppstår från lokal användning av energi, eller konsumtion av varor och tjänster inte räknas in.
Fördelningen av utsläpp sker med hjälp av relevant statistik och geografiska data, till exempel vägnät, betesmark, avverkad skog och befolkningsuppgifter, och fördelas över landet i ett rutnät där rutorna motsvarar 1 km². Se metod för uträkning på SMHI:s hemsida, under Nationella emissionsdatabasen.

Anledningen till att Österåker använder Sveriges nationella klimatmål är att vi till stor del är beroende av de styrmedel som beslutas på nationell nivå för att minska utsläppen, särskilt avseende trafik och bränslen. Som framgår av övriga miljö- och klimatmål så kommer kommunkoncernen att använda sin direkta och indirekta rådighet till att främja minskade utsläpp.

Totala utsläpp av växthusgaser i Österåker som geografiskt område

Rad-id Mätområde Datum Värde (ton CO2-ekv)

0

Totalt

1990

167122

1

Totalt

2000

146338

2

Totalt

2005

122252

3

Totalt

2010

104965

4

Totalt

2015

92013

5

Totalt

2016

88712

6

Totalt

2017

86524

7

Totalt

2018

89088

8

Totalt

2019

87826

9

Totalt

2020

80558

10

Transporter

1990

64652

11

Transporter

2000

66746

12

Transporter

2005

71009

13

Transporter

2010

70218

14

Transporter

2015

64027

15

Transporter

2016

61783

16

Transporter

2017

60855

17

Transporter

2018

64636

18

Transporter

2019

63785

19

Transporter

2020

58559

20

Industri

1990

2498

21

Industri

2000

2017

22

Industri

2005

871

23

Industri

2010

1364

24

Industri

2015

1563

25

Industri

2016

1604

26

Industri

2017

726

27

Industri

2018

770

28

Industri

2019

694

29

Industri

2020

482

30

Jordbruk

1990

5381

31

Jordbruk

2000

4200

32

Jordbruk

2005

4090

33

Jordbruk

2010

4247

34

Jordbruk

2015

3915

35

Jordbruk

2016

3854

36

Jordbruk

2017

3987

37

Jordbruk

2018

3875

38

Jordbruk

2019

3796

39

Jordbruk

2020

3636

40

El och fjärrvärme

1990

0

41

El och fjärrvärme

2000

0

42

El och fjärrvärme

2005

633

43

El och fjärrvärme

2010

861

44

El och fjärrvärme

2015

487

45

El och fjärrvärme

2016

700

46

El och fjärrvärme

2017

374

47

El och fjärrvärme

2018

512

48

El och fjärrvärme

2019

1518

49

El och fjärrvärme

2020

404

50

Egen uppvärmning

1990

73526

51

Egen uppvärmning

2000

51398

52

Egen uppvärmning

2005

24512

53

Egen uppvärmning

2010

10318

54

Egen uppvärmning

2015

5307

55

Egen uppvärmning

2016

4652

56

Egen uppvärmning

2017

4647

57

Egen uppvärmning

2018

4305

58

Egen uppvärmning

2019

3754

59

Egen uppvärmning

2020

3097

60

Arbetsmaskiner

1990

4705

61

Arbetsmaskiner

2000

5003

62

Arbetsmaskiner

2005

5033

63

Arbetsmaskiner

2010

4923

64

Arbetsmaskiner

2015

4999

65

Arbetsmaskiner

2016

4613

66

Arbetsmaskiner

2017

4615

67

Arbetsmaskiner

2018

4377

68

Arbetsmaskiner

2019

4383

69

Arbetsmaskiner

2020

4656

70

Produktanvändning

1990

1356

71

Produktanvändning

2000

4222

72

Produktanvändning

2005

5735

73

Produktanvändning

2010

5866

74

Produktanvändning

2015

6911

75

Produktanvändning

2016

7059

76

Produktanvändning

2017

7104

77

Produktanvändning

2018

6634

78

Produktanvändning

2019

6297

79

Produktanvändning

2020

6200

80

Avfall och avlopp

1990

15002

81

Avfall och avlopp

2000

12751

82

Avfall och avlopp

2005

10369

83

Avfall och avlopp

2010

7169

84

Avfall och avlopp

2015

4805

85

Avfall och avlopp

2016

4447

86

Avfall och avlopp

2017

4217

87

Avfall och avlopp

2018

3978

88

Avfall och avlopp

2019

3599

89

Avfall och avlopp

2020

3522

90

Utrikes transporter

1990

0

91

Utrikes transporter

2000

0

92

Utrikes transporter

2005

0

93

Utrikes transporter

2010

0

94

Utrikes transporter

2015

0

95

Utrikes transporter

2016

0

96

Utrikes transporter

2017

0

97

Utrikes transporter

2018

0

98

Utrikes transporter

2019

0

99

Utrikes transporter

2020

0

Datakälla: Nationella emissionsdatabasen via Kolada (statistiken har 1,5 års eftersläpning)

Kommentar

Totala utsläppen har sedan 1990 minskat så mycket att utsläppen ligger i nivå med målet. Dock ser vi en svårighet att nå målet, eftersom att utsläpp från vägtrafik nu är den största direkta utsläppskällan i Österåker och utsläppen från vägtrafiken inte har minskat i linje med målet. Dessutom förutsätt att vi kan tillgodoräkna oss 15% minskning med hjälp av koldioxidlagring. Hur denna lagring ska genomföras och beräknas är fortfarande okänt.

Sedan 1990 har utsläppsminskningarna kommit från uppvärmning av bostäder och lokaler. De främsta åtgärderna som har bidragit till detta är utbyggnaden av fjärrvärmenäten, ökad användning av biobränslen och övergången från oljeeldade värmepannor till värmepumpar och fjärrvärme. Värmepumpar och fjärrvärme har i stor utsträckning ersatt direktverkande el, som är ett mindre effektivt uppvärmningssätt. Effektivare fordon och en ökad användning av biodrivmedel har historiskt bidragit till minskade utsläpp från inrikes transporter i Sverige. Men trenden syns inte tydligt i Österåker. De senaste åren har försäljningen av laddbara fordon ökat.

Uppdaterad: 2024-06-27