Gymnasieskolans kvalitetsmål

Delmål SE. 1.1.6. 3

Den långsiktiga ambitionen är att alla elever skall slutföra sin gymnasieutbildning med godkända betyg och godkänd behörighet inom tre år

Gymnasieskolans nationella program är treåriga och avslutas med gymnasieexamen. Andelen som slutför gymnasieutbildningen med examen under beräknad tid är avgörande för såväl individens framtidschanser som samhällets utveckling och en kommunal ekonomi i balans.

Yrkesprogrammens vikt har lyfts fram på nationell nivå, och efter tydliga krav från näringslivet då ett flertal bristyrken och saknar tillväxt och utbildad personal. Från höstterminen 2025 ska arbetsmarknadens behov vägas in vid planering och dimensionering av utbudet i gymnasieskolan genom samverkan mellan kommuner, och detta sker inom regionens utbildningsnätverk StorSthlm. Antal platser på det fristående Skärgårdsgymnasiet i kommunen har utökats för att möta efterfrågan.

Bedömning:

Målet har inte uppnåtts

Antalet elever med godkända betyg (A-E) minskade i 14 av 17 ämnen, med störst förändring i matematik. Svenska som andra språk var det enda ämnet där andelen godkända ökade. Skillnaden mellan könen i behörighet till gymnasieskolan var som minst våren 2024. Andelen icke-behöriga elever ökade något för både flickor och pojkar jämfört med föregående år.

I Skolverkets promemoria, Slutbetyg i grundskolan, våren 2024, framgår att andelen niondeklassare behöriga till gymnasieskolans nationella program sjunker. Oavsett elevernas kön eller migrationsbakgrund så har föräldrars utbildningsnivå stor betydelse för betygsresultaten. Drygt 91 procent av eleverna vars föräldrar har eftergymnasial utbildning är behöriga till något nationellt program i gymnasieskolan, jämfört med knappt 73 procent av eleverna vars föräldrar har högst gymnasieutbildning. Skillnaden mellan grupperna våren 2024 är den största som har uppmätts under den senaste tioårsperioden. Detta mönster är även tydligt i internationella studier.

Skolverket påpekar att jämförelser mellan betygsresultat från läsåret 2022/23 och senare och betygsresultat från tidigare år bör göras med försiktighet eftersom nya läroplaner och kursplaner i grundskolan och nya bestämmelser för betygssättning infördes. I de nya kursplanerna är kunskapskraven ändrade. För betyget E kvarstår regeln om att elevens kunskaper måste motsvara samtliga betygskriterier, men för betygen D–A gäller principen om sammantagen bedömning. Det är därför viktigt att tolka betygsutfallet och eventuella förändringar i betygsutfallet med försiktighet med tanke på denna förändring. Även jämförbarheten över tid för resultatmått som tar hänsyn till de olika betygsstegen, till exempel genomsnittligt meritvärde och genomsnittlig betygspoäng, påverkas.