<?xml version="1.0"?>

  <xml>
    <records>
      <record>
        <structure_id>8a7cd5bc</structure_id>
        <parent_id>ab2fe841</parent_id>
        <element_id>31c85652</element_id>
        <name>Totala utsläpp av växthusgaser</name>
        <name_ex>Totala utsläpp av växthusgaser i Österåker som geografiskt område</name_ex>
        <descr>Indikatorn omfattar de territoriella utsläppen av växthusgaser i Österåker som geografiskt område, exklusive de utsläpp som omfattas av EU:s utsläppshandel (utsläpp från produktion av el och värme, industri och flygtrafik). Detta innebär att många utsläpp som uppstår från lokal användning av energi, eller konsumtion av varor och tjänster inte räknas in. 
Fördelningen av utsläpp sker med hjälp av relevant statistik och geografiska data, till exempel vägnät, betesmark, avverkad skog och befolkningsuppgifter, och fördelas över landet i ett rutnät där rutorna motsvarar 1 km². Se metod för uträkning på SMHI:s hemsida, under Nationella emissionsdatabasen.

Anledningen till att Österåker använder Sveriges nationella klimatmål är att vi till stor del är beroende av de styrmedel som beslutas på nationell nivå för att minska utsläppen, särskilt avseende trafik och bränslen. Som framgår av övriga miljö- och klimatmål så kommer kommunkoncernen att använda sin direkta och indirekta rådighet till att främja minskade utsläpp.</descr>
        <comment>De totala utsläppen av växthusgaser har minskat så mycket sedan 1990 att utsläppen ligger i nivå med målet. 
Sedan 1990 har utsläppsminskningarna kommit från uppvärmning av bostäder och lokaler. De främsta åtgärderna som har bidragit till detta är utbyggnaden av fjärrvärmenäten, ökad användning av biobränslen och övergången från oljeeldade värmepannor till värmepumpar och fjärrvärme. Värmepumpar och fjärrvärme har i stor utsträckning ersatt direktverkande el, som är ett mindre effektivt uppvärmningssätt.

Utsläpp från vägtrafik är nu den största direkta utsläppskällan i Österåker och utsläppen från vägtrafiken har inte minskat i linje med målet. Effektivare fordon och en ökad användning av biodrivmedel har historiskt bidragit till minskade utsläpp från inrikes transporter i Sverige. Men trenden syns inte tydligt i Österåker. De senaste åren har dock försäljningen av laddbara fordon ökat. För att nå utsläppsmålet på nationell nivå förutsätts att vi kan tillgodoräkna oss 15 procent minskning med hjälp av koldioxidlagring. Hur denna lagring ska genomföras och beräknas är fortfarande okänt.

Planerad publicering för utfall avseende 2024: vecka 24, 2025
</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Nationella emissionsdatabasen via Kolada (statistiken har 1,5 års eftersläpning) </datasource>
        <unit>ton CO2-ekv</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-19</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>38a63440</structure_id>
        <parent_id>a492aff8</parent_id>
        <element_id>31c85652</element_id>
        <name>Totala utsläpp av växthusgaser</name>
        <name_ex>Totala utsläpp av växthusgaser i Österåker som geografiskt område</name_ex>
        <descr>Indikatorn omfattar de territoriella utsläppen av växthusgaser i Österåker som geografiskt område, exklusive de utsläpp som omfattas av EU:s utsläppshandel (utsläpp från produktion av el och värme, industri och flygtrafik). Detta innebär att många utsläpp som uppstår från lokal användning av energi, eller konsumtion av varor och tjänster inte räknas in. 
Fördelningen av utsläpp sker med hjälp av relevant statistik och geografiska data, till exempel vägnät, betesmark, avverkad skog och befolkningsuppgifter, och fördelas över landet i ett rutnät där rutorna motsvarar 1 km². Se metod för uträkning på SMHI:s hemsida, under Nationella emissionsdatabasen.

Anledningen till att Österåker använder Sveriges nationella klimatmål är att vi till stor del är beroende av de styrmedel som beslutas på nationell nivå för att minska utsläppen, särskilt avseende trafik och bränslen. Som framgår av övriga miljö- och klimatmål så kommer kommunkoncernen att använda sin direkta och indirekta rådighet till att främja minskade utsläpp.</descr>
        <comment>De totala utsläppen av växthusgaser har minskat så mycket sedan 1990 att utsläppen ligger i nivå med målet. 
Sedan 1990 har utsläppsminskningarna kommit från uppvärmning av bostäder och lokaler. De främsta åtgärderna som har bidragit till detta är utbyggnaden av fjärrvärmenäten, ökad användning av biobränslen och övergången från oljeeldade värmepannor till värmepumpar och fjärrvärme. Värmepumpar och fjärrvärme har i stor utsträckning ersatt direktverkande el, som är ett mindre effektivt uppvärmningssätt.

Utsläpp från vägtrafik är nu den största direkta utsläppskällan i Österåker och utsläppen från vägtrafiken har inte minskat i linje med målet. Effektivare fordon och en ökad användning av biodrivmedel har historiskt bidragit till minskade utsläpp från inrikes transporter i Sverige. Men trenden syns inte tydligt i Österåker. De senaste åren har dock försäljningen av laddbara fordon ökat. För att nå utsläppsmålet på nationell nivå förutsätts att vi kan tillgodoräkna oss 15 procent minskning med hjälp av koldioxidlagring. Hur denna lagring ska genomföras och beräknas är fortfarande okänt.

Planerad publicering för utfall avseende 2024: vecka 24, 2025
</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.2.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Nationella emissionsdatabasen via Kolada (statistiken har 1,5 års eftersläpning) </datasource>
        <unit>ton CO2-ekv</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-19</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>aba57088</structure_id>
        <parent_id>12c7cb16</parent_id>
        <element_id>d2c329d5</element_id>
        <name>Andel invånare med gott psykiskt välbefinnande</name>
        <name_ex>Invånare 16-84 år med gott psykiskt välbefinnande, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel som fått utfallet gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande. Två olika undersökningar med jämförbara resultat är inkluderade i statistiken. Uppsala, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro (den sk. CDUST-regionen) har Liv &amp; Hälsa (LV) som datakälla, med urval av invånare 18-84 år vilket avser år T. Resten av landet som har källa folkhälsomyndigheten (HLV), och med urval på invånare 16-84 år, avser år T-3 till T. Utfallet baseras på instrumentet Short Warwick Edinbourgh Mental Well-being Scale (SWEMWBS) där den svarande får ta ställning till en rad påståenden om de senaste 2 veckorna. Påståendena är: &quot;Jag har haft en positiv syn på framtiden&quot;, &quot;Jag har känt att jag har varit till nytta&quot;, &quot;Jag har känt mig lugn&quot;, &quot;Jag har hanterat problem på ett bra sätt&quot;, &quot;Jag har tänkt på ett klart sätt&quot;, &quot;Jag har känt mig nära andra människor&quot;, &quot;Jag har själv kunnat bestämma mig om saker och ting&quot;, utifrån detta tas ett samlat mått på psykiskt välbefinnande fram.</descr>
        <comment>Andelen invånare med gott psykiskt välbefinnande i Österåker var 82,4 procent 2024, och har alltså ökat med 2,3 procent sedan 2022. Trots en positiv ökning har Österåker en nivå som är 2,5 procent lägre än rikets snitt.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.5.11</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV) samt Liv &amp; Hälsa (LH)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>a4c30045</structure_id>
        <parent_id>44306e0a</parent_id>
        <element_id>fb71f82f</element_id>
        <name>Tallrikssvinn</name>
        <name_ex>Tallrikssvinn (gram/tallrik) från kommunala skolor och förskolor</name_ex>
        <descr>Avser den mat som skrapas av från tallrikarna. Detta vägs dagligen i varje kommunal skolbespisning och slås här ihop till ett genomsnitt för alla skolor och förskolor.</descr>
        <comment>Det är ett nyckeltal för 2024 som kompletterar mätningen av matsvinn från skolservering och kök.Tallrikssvinn är en specifik del av matsvinnet och avser den mat som redan har lagts upp på en tallrik men inte äts upp. För att få ned tallrikssvinn krävs arbete med eleverna, samarbete med pedagoger (skola och förskola), vårdnadshavare och elever. Det handlar till exempel om att öka kunskap och engagemang hos föräldrar på informationsmöten samt hos elever via skolråd/matråd och på lektionstid.

</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.5.10</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Måltidsenheten</datasource>
        <unit>gram per tallrik</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-20</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-20</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>1764ff1d</structure_id>
        <parent_id>44306e0a</parent_id>
        <element_id>1e9c37bd</element_id>
        <name>Kommunalt avfall</name>
        <name_ex>Mängderna kommunalt avfall ska minska med 30 % per invånare</name_ex>
        <descr>Målnivå och indikator kommer från Österåkers Avfallsplan 2030 (1.1)
Definieras här som det som slängs i vanliga soporna (matavfall och restavfall), grovavfall och farligt avfall från hushåll och hushållsliknande avfall,  samt den del av hushållsavfallet som omfattas av producentansvar (förpackningar, tidningar, elavfall, batterier etc.)

OBSERVERA
Sedan Miljö- och klimatprogrammet antogs har begreppet kommunalt avfall ersatt det tidigare begreppet hushållsavfall. 

Kommunen följer upp och påverkar inom sin rådighet.</descr>
        <comment>I linje med målet. Det kommunala avfallet per person minskar stadigt sedan 2020. Värdena släpar efter 1 år då värdena hämtas från Kolada som uppdateras v 45.

</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.5.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada (Roslagsvatten)</datasource>
        <unit>kg/person</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-12-31</start_on>
        <last_updated_on>2026-02-20</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-20</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>20c6a30f</structure_id>
        <parent_id>3cff87c1</parent_id>
        <element_id>1e9c37bd</element_id>
        <name>Kommunalt avfall</name>
        <name_ex>Mängderna kommunalt avfall ska minska med 30 % per invånare</name_ex>
        <descr>Målnivå och indikator kommer från Österåkers Avfallsplan 2030 (1.1)
Definieras här som det som slängs i vanliga soporna (matavfall och restavfall), grovavfall och farligt avfall från hushåll och hushållsliknande avfall,  samt den del av hushållsavfallet som omfattas av producentansvar (förpackningar, tidningar, elavfall, batterier etc.)

OBSERVERA
Sedan Miljö- och klimatprogrammet antogs har begreppet kommunalt avfall ersatt det tidigare begreppet hushållsavfall. 

Kommunen följer upp och påverkar inom sin rådighet.</descr>
        <comment>I linje med målet. Det kommunala avfallet per person minskar stadigt sedan 2020. Värdena släpar efter 1 år då värdena hämtas från Kolada som uppdateras v 45.

</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.5.2.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada (Roslagsvatten)</datasource>
        <unit>kg/person</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-12-31</start_on>
        <last_updated_on>2026-02-20</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-20</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>168a4a51</structure_id>
        <parent_id>eb938761</parent_id>
        <element_id>8553d2c9</element_id>
        <name>Upplevt utbud av aktiviteter på biblioteket</name>
        <name_ex>Medborgarundersökningen - Bra utbud av bibliotekets aktiviteter (t.ex. bokklubbar, författarbesök, sagostunder, utbildning), andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel som har svarat &quot;Mycket bra&quot; eller &quot;Ganska bra&quot; på frågan &quot;Vad tycker du om bibliotekens utbud av aktiviteter (t.ex. bokklubbar, författarbesök, sagostunder, utbildning)?&quot; i SCBs medborgarundersökning. De som har svarat &quot;Vet inte&quot;/&quot;Ingen åsikt&quot; är exkluderade.</descr>
        <comment>Andelen svarande som upplevde utbudet av aktiviteter som bra var 70,6 procent när den senaste medborgarundersökningen genomfördes i Österåker (2023). </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.2.19</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCBs medborgarundersökning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>589eac99</structure_id>
        <parent_id>12c7cb16</parent_id>
        <element_id>831169d0</element_id>
        <name>Andel klasser som varit på klassbesök på Ungdomsmottagningen</name>
        <name_ex>Andel klasser (årskurs 8) som varit på klassbesök på Ungdomsmottagningen (%) </name_ex>
        <descr>Ungdomsmottagningen erbjuder klassbesök till mottagningen. </descr>
        <comment>Ungdomsmottagningen i Åkersberga har haft alla klasser i årskurs 8 på klassbesök för läsåret 2023-2024. 
Indikatorn ska uppdateras med statistik för föregående år. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.5.16</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-01-12</last_updated_on>
        <edited_on>2026-01-12</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>087d1fd2</structure_id>
        <parent_id>b2e2f032</parent_id>
        <element_id>5d0c5dd4</element_id>
        <name>Gymnasieelever med examen inom 3 år, lägeskommun, andel </name>
        <name_ex>Gymnasieelever med examen inom 3 år, lägeskommun, andel (%)</name_ex>
        <comment>Målet klaras delvis 2024.

Målet är att samtliga elever dvs 100% skall slutföra sin gymnasieutbildning med godkända betyg och godkänd behörighet på stipulerad tid. En nationell trend är att andelen som förlänger sin studietid ökar, och att byte av program blir allt vanligare. Gymnasieskolans nationella program är treåriga och avslutas med gymnasieexamen.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.6.4</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-17</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-17</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>9924f31f</structure_id>
        <parent_id>eb938761</parent_id>
        <element_id>c4b9643c</element_id>
        <name>Andel elever i musik- eller kulturskola</name>
        <name_ex>Elever i musik- eller kulturskola, 6-19 år, andel (%)</name_ex>
        <descr>Antal unika individer 6-19 år som går i musik- eller kulturskola dividerat med alla invånare 6-19 år.</descr>
        <comment>Andelen elever i i musik- eller kulturskola i Österåker minskade mellan 2020 och 2021. 
Statistik för kommunen avseende 2022 och 2023 saknas i dagsläget i Kolada. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.2.20</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kulturrådet</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>eba999ad</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>fa203860</element_id>
        <name>Ungas förtroende för politiker</name>
        <name_ex>Andel som svarat &quot;Mycket stort förtroende&quot; eller &quot;Ganska stort förtroene&quot; för politiker, (%)</name_ex>
        <descr>Statistiken kommer från en enkät (LUPP) som ska ge kommuner, stadsdelar eller regioner kunskap om ungas situation. Meningen är att beslut som berör unga i kommuner ska bygga på aktuell kunskap om ungas situation, erfarenheter och åsikter.</descr>
        <comment>Vid en jämförelse med rikssnittet framgår det att ungdomar i Österåker har ungefär lika stort förtroende för politiker som snittet. Gymnasieungdomarna har dock ett något högre förtroende för politiker. Andelen ungdomar med stort eller ganska stort förtroende för politiker är högre än tidigare år. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.3 LUPP</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>LUPP (Uppföljning av lokal ungdomspolitik)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-09</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-09</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>66971419</structure_id>
        <parent_id>eb938761</parent_id>
        <element_id>0a555719</element_id>
        <name>Aktiva låntagare</name>
        <name_ex>Aktiva låntagare i kommunala bibliotek, antal/1000 inv</name_ex>
        <descr>Antal aktiva låntagare på biblioteket dividerat med antal invånare totalt 31/12, multiplicerat med 1000. Med aktiva låntagare avses de som under året utfört minst en transaktion. Avser endast folkbibliotek (skolbibliotek ingår inte, de kommuner som samredovisat skolbibliotek med folkbiblioteken har streckats).</descr>
        <comment>2024 var antalet aktiva låntagare (per 1000 invånare) 177 i Östeårker. Indikatorn visar en positiv utveckling, då antalet aktiva låntagare har ökat successivt sedan 2021. Dock är antalet 2024 lägre än snitten för jämförelsevärdena (riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad).
</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.2.17</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kungliga biblioteket och SCB</datasource>
        <unit>stycken</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>ad2f56f9</structure_id>
        <parent_id>70058771</parent_id>
        <element_id>e8e1fd36</element_id>
        <name>Elever i F -9 som tar ansvar och har inflytande över sin utbildning, egen regi</name>
        <name_ex>Elever i årskurs F-9 som uppger att de tar ansvar och har inflytande, egen regi. 

Frågor till elever:

- Får du påverka hur ni ska arbeta med olika uppgifter på lektionerna?
- Tycker du att de vuxna på skolan lyssnar på förslag från eleverna under lektionerna?</name_ex>
        <descr>Egen regi avser samtliga grundskolor i kommunal regi inom kommunen. Målet är satt mot en strävan mot 100 procent. 

Från 2024 ny formulering, tidigare &quot;Andel elever i årskurs F -9 som uppger att de är delaktiga i sin utbildning&quot;</descr>
        <comment> Indikatorn för andel elever i årskurs F-9 som uppger att de tar ansvar och har inflytande över sin utbildning är ny för 2025, mål för 2024 saknas därför i tabellen. Lägeskommun avser samtliga förskolor och grundskolor i både kommunal och fristående regi inom kommunen. Målet är satt mot en strävan mot 100%.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.4.6.8</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>MMIS</datasource>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-05-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-05-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>46ef6ef8</structure_id>
        <parent_id>3ba033d5</parent_id>
        <element_id>d1528eb2</element_id>
        <name>Företagsklimat i kommunen</name>
        <name_ex>Företagsklimat i kommunen, sammanfattande omdöme</name_ex>
        <comment>Nytt mål för 2025.

Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden ska verka för både ekonomisk, social och klimatmässig hållbarhet. När kommunen växer och får fler invånare blir också arbetstillfällena i kommunen fler. Nämnden har tre mål för arbetet med hållbarhet. Det ena handlar om att skapa förutsättningar för företag att verka och växa i kommunen, så att invånarna kan ta del av varor, tjänster och välfärd av hög kvalitet lokalt i kommunen samt att ungdomar, arbetslösa och nyanlända kan växa och utvecklas för att bidra i samhället. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.4.7.4</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-05-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-05-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>883b9a90</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>8a744c68</element_id>
        <name>Upplevd möjlighet till insyn och inflytande i beslut och verksamheter</name>
        <name_ex>Invånarnas möjlighet till insyn och inflytande över kommunens beslut och verksamheter är bra, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel som har svarat &quot;Helt och hållet&quot; eller &quot;Till stor del&quot; på frågan &quot;Tycker du att invånarna i din kommun har möjlighet till insyn och inflytande över kommunens beslut och verksamheter.</descr>
        <comment>Utfall för 2024 saknas, då medborgarundersökningen inte genomförs årligen.

Mellan 2021 och 2023 ökade andelen som upplevde möjlighet till insyn och inflytande i beslut och kommunens verksamheter med nästan 8 procent och påvisar att utvecklingen går i positiv riktning. 

Insyn och inflytande i kommunala beslut är viktiga eftersom de ökar förtroende och tillit mellan invånare och kommun och gör besluten mer rättvisa och genomtänkta. När människor får vara med och påverka minskar risken för korruption, besluten blir bättre anpassade efter invånarnas behov och fler engagerar sig i samhället. Öppenhet gör också att alla behandlas lika och att regler följs på ett rättvist sätt.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.N00669</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCB:s medborgarundersökning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>8feda606</structure_id>
        <parent_id>44306e0a</parent_id>
        <element_id>3a781933</element_id>
        <name>Felsorterade förpackningar och tidningar</name>
        <name_ex>Andel förpackningar (plast- metall- och pappersförpackningar) och tidningar i restavfallet (%)</name_ex>
        <descr>Mängden förpackningar (plast- metall- och pappersförpackningar) och tidningar i restavfallet ska minska med 75 % mellan 2020 och 2030. Målnivå och indikator kommer från Österåkers Avfallsplan 2030. Kommunen följer upp med hjälp av regelbundna plockanalyser (vartannat år) och påverkar inom sin rådighet. Siffrorna redovisar total mängd felsorterat material, samt de vanligaste materialen som felsorteras.</descr>
        <comment>Mängden restavfall minskar stadigt men andelen felsorterat i restavfallet ligger ganska konstant, vilket visar på att hushållen har blivit bättre på att sortera. När fastighetsnära insamling av förpackningar införs blir det enklare att sortera ut förpackningar och tidningar vilket kommer öka sorteringen ytterligare.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.5.6</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Roslagsvatten</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-12-31</start_on>
        <last_updated_on>2026-02-20</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-20</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>323aa056</structure_id>
        <parent_id>3cff87c1</parent_id>
        <element_id>3a781933</element_id>
        <name>Felsorterade förpackningar och tidningar</name>
        <name_ex>Andel förpackningar (plast- metall- och pappersförpackningar) och tidningar i restavfallet (%)</name_ex>
        <descr>Mängden förpackningar (plast- metall- och pappersförpackningar) och tidningar i restavfallet ska minska med 75 % mellan 2020 och 2030. Målnivå och indikator kommer från Österåkers Avfallsplan 2030. Kommunen följer upp med hjälp av regelbundna plockanalyser (vartannat år) och påverkar inom sin rådighet. Siffrorna redovisar total mängd felsorterat material, samt de vanligaste materialen som felsorteras.</descr>
        <comment>Mängden restavfall minskar stadigt men andelen felsorterat i restavfallet ligger ganska konstant, vilket visar på att hushållen har blivit bättre på att sortera. När fastighetsnära insamling av förpackningar införs blir det enklare att sortera ut förpackningar och tidningar vilket kommer öka sorteringen ytterligare.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.5.2.5</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Roslagsvatten</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-12-31</start_on>
        <last_updated_on>2026-02-20</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-20</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>0780c2d4</structure_id>
        <parent_id>0a3a09df</parent_id>
        <element_id>83a0f0de</element_id>
        <name>Kvantitativ undersökning på biblioteken, nöjdhetsfrågor</name>
        <name_ex>Kvantitativ undersökning på biblioteken, nöjdhetsfrågor</name_ex>
        <descr>Indikatorn mäter andel som svarar 8-10 på en 10-gradig skala gällande nöjdhet med utbud samt trygghet. Undersökningen sker både via enkät och på webben.</descr>
        <comment>Målet uppnås för 2024.

Ett brett bestånd av olika typer av medier ska erbjudas på biblioteken, och det ska bidra till människors lust till läsning, kulturdeltagande, digitalt deltagande och bildning. Det samma gäller för utbudet av aktiviteter och program, där innehållet ska vara variationsrikt för att nå olika grupper och kunna passa invånarnas olika preferenser. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.8.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Egen mätning</datasource>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>aada226a</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>7e0c13c9</element_id>
        <name>Invånare med förgymnasial utbildning som röstade i kommunfullmäktigevalet</name>
        <name_ex>Invånare med förgymnasial utbilning som röstade i senaste kommunfullmäktigevalet, andel (%)</name_ex>
        <descr>Avser invånare med högst en förgymnasial utbildning eller motsvarande som röstade i senaste kommunfullmäktigevalet.</descr>
        <comment>Sedan valet 2018 har andelen invånare med förgymnasial utbildning som röstade i kommunfullmäktigevalet sjunkit med tre procent. Utvecklingen följer den nedåtgående trenden i riket, länet och i jämförelse med jämförbara pendlingskommuner, om än inte i samma utsträckning. 

Ett högt valdeltagande kan tyda på att en kommun har en stark demokratisk kultur där alla grupper, oavsett utbildningsnivå, känner sig inkluderade och delaktiga. Det kan också signalera att det finns god tillgång till lättförståelig information om valet och att politiken upplevs som relevant för målgruppen.

Ett lågt valdeltagande kan indikera hinder som lägre politisk tillit, svårigheter att ta till sig politisk information eller en känsla av att ens röst inte påverkar. Det kan också spegla socioekonomiska faktorer, såsom ekonomisk utsatthet eller brist på tid och resurser för att engagera sig i politiska frågor. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.U65862</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCB</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2018-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2025-02-28</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-28</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>2810aea5</structure_id>
        <parent_id>44306e0a</parent_id>
        <element_id>f9cd93e0</element_id>
        <name>Matavfall</name>
        <name_ex>Mängd matavfall per invånare ska minska med 30 % mellan 2020 och 2030</name_ex>
        <descr>Kommunen följer upp och påverkar inom sin rådighet. Målnivån kommer från Österåkers Avfallsplan 2030. Senare analyser visar dock att det finns fortfarande finns potential att öka insamlingen av matavfall. Det kan innebära ökade mängder insamlat matavfall, vilket i så fall är positivt. På lång sikt bör dock mängderna matavfall minska tack vare att mindre mängd matsvinn uppstår i hanteringen.</descr>
        <comment>Insamlingen av matavfall har legat ganska konstant sista åren. Via plockanalyser vet vi att det finns mycket matavfallet i restavfall. Antalet hushåll som har utsortering av matavfall har ökat i och med att det blev obligatorisk att sortera ut matavfall 2024. Den förväntade ökningen av insamlat matavfall har dock uteblivit.

Värdena släpar efter 1 år då värdena tas från Kolada som uppdateras först vecka 45</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.5.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Roslagsvatten

Avfall i kg/person räknas ut i Avfall web och delges inte förrän uppgifterna finns i Kolada. (Roslagsvatten)</datasource>
        <unit>kg/person</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2026-02-20</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-20</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>8423f5f5</structure_id>
        <parent_id>3cff87c1</parent_id>
        <element_id>f9cd93e0</element_id>
        <name>Matavfall</name>
        <name_ex>Mängd matavfall per invånare ska minska med 30 % mellan 2020 och 2030</name_ex>
        <descr>Kommunen följer upp och påverkar inom sin rådighet. Målnivån kommer från Österåkers Avfallsplan 2030. Senare analyser visar dock att det finns fortfarande finns potential att öka insamlingen av matavfall. Det kan innebära ökade mängder insamlat matavfall, vilket i så fall är positivt. På lång sikt bör dock mängderna matavfall minska tack vare att mindre mängd matsvinn uppstår i hanteringen.</descr>
        <comment>Insamlingen av matavfall har legat ganska konstant sista åren. Via plockanalyser vet vi att det finns mycket matavfallet i restavfall. Antalet hushåll som har utsortering av matavfall har ökat i och med att det blev obligatorisk att sortera ut matavfall 2024. Den förväntade ökningen av insamlat matavfall har dock uteblivit.

Värdena släpar efter 1 år då värdena tas från Kolada som uppdateras först vecka 45</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.5.2.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Roslagsvatten

Avfall i kg/person räknas ut i Avfall web och delges inte förrän uppgifterna finns i Kolada. (Roslagsvatten)</datasource>
        <unit>kg/person</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2026-02-20</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-20</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>c872022b</structure_id>
        <parent_id>12c7cb16</parent_id>
        <element_id>15c2b118</element_id>
        <name>Andelen som går, cyklar eller reser kollektivt</name>
        <name_ex>Andel boende som går, cyklar eller använder kollektivtrafik som färdmedel (genomsnitt för veckan)</name_ex>
        <descr>Region Stockholm Region genomför vanligtvis en resvaneundersökning för hela länet vart
fjärde år. Den senaste att tillgå är från 2019, då inget resultat för 2023 ännu publicerats. Antalet svarande på resvaneundersökningen år 2019 från Österåker är relativt lågt, varför resultatet måste tas med försiktighet.</descr>
        <comment>Ingen resevaneundersökning likt den som gjordes 2019 har ännu genomförts på nytt. Region Stockholms ursprungliga plan var att genomföra undersökningen var fjärde år, men har meddelat att exakt samma mätning inte kommer att göras igen. Kommunen ser över andra alternativ att följa denna utveckling, samt inväntar ny typ av mätning från regionen.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.5.10</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Region Stockholm: Resevaneundersökning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-01-28</last_updated_on>
        <edited_on>2026-01-28</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>69cb2945</structure_id>
        <parent_id>8b223d7e</parent_id>
        <element_id>16f1414a</element_id>
        <name>Uppfyllda finansiella mål</name>
        <name_ex>Uppfyllda finansiella mål</name_ex>
        <descr>Syftet med att nå de finansiella målen är att ha en långsiktigt hållbar ekonomi.
</descr>
        <comment>Målet uppnås delvis 2024.

För att kunna möta både oförutsedda konjunktursvängningar och framtida demografiska utmaningar måste en kommun ha en långsiktig och, över tid, hållbar ekonomisk planering. Kommunstyrelsen leder arbetet både med den Långsiktiga ekonomiska planeringen (LEP) som tas fram vartannat år och processen gällande verksamhetsplan och budget. I arbetet med den senaste LEP:en (2023) togs fyra nya finansiella mål fram som styr arbetet för en robust ekonomi. Inledningsvis kommer målet att följas upp genom att följa upp de finansiella målen. Bedömningen är att tre av fyra mål kommer att uppnås. Det fjärde målet, att kostnadsökningen per invånare ska inte överstiga 3 procent, kan bli svårt att nå för mandatperioden. Det beror på flera saker, bland annat att inflationen har ökat kostnadsutvecklingstakten 2023 och 2024 och att volymtillväxt inom äldrevården har varit högre än budgeterat, samtidigt som befolkningsutvecklingen har påverkats negativt av lågkonjunkturen och ett osäkert omvärldsläge. Prognosen för mandatperioden är att kostnadsutvecklingen landar på 3,5 procent.  </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.2.1.1.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Bedömning i samband med årsredovisning.</datasource>
        <unit>%</unit>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>4525b0d3</structure_id>
        <parent_id>1dba6be3</parent_id>
        <element_id>e9acfd73</element_id>
        <name>Upplevd skötsel av kommunens idrotts- och motionsanläggningar</name>
        <name_ex>Medborgarundersökningen - Skötsel av kommunens idrotts- och motionsanläggningar fungerar bra, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel som har svarat &quot;Mycket bra&quot; eller &quot;Ganska bra&quot; på frågan &quot;Hur tycker du följande saker fungerar i din kommun? Skötsel av kommunens idrotts- och motionsanläggningar, inkl- badhus, ishallar etc.&quot; i SCBs medborgarundersökning. De som har svarat &quot;Vet inte&quot;/&quot;Ingen åsikt&quot; är exkluderade. </descr>
        <comment>Andelen svarande som upplever att skötsel av kommunens idrotts- och motionsanläggningar fungerar bra ökade med 4,7 procent mellan 2021 och 2023. Andelen ligger ungefär i linje med snitten för jämförelsevärdena (riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad). 

Skötseln påverkas bland annat av kommunens budget, driftavtal, anläggningarnas slitage och väderförhållanden. Även politiska beslut och användarnas beteende spelar in.

Utfall för 2024 saknas, då medborgarundersökningen inte genomförs årligen.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.3.12</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCBs medborgarundersökning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>9a34e956</structure_id>
        <parent_id>c4b57ea4</parent_id>
        <element_id>acea9246</element_id>
        <name>Badplatser med tjänligt vatten</name>
        <name_ex>Andel badprover som bedömts ha tjänligt vatten</name_ex>
        <descr>De parametrar som mäts är hälsopåverkande bakterieförekomster samt okulär besiktning av algblomning och avfall.  Badvattenkvaliteten påverkas bland annat av skötsel av badplatser, utsläpp av dagvatten och kraftiga regn. Kommunen kan som myndighet förelägga om åtgärder vid behov men har liten rådighet över orsaken till eventuella avvikelser. 

Alla bad där provtagningen skett enligt HaV:s föreskrifter och allmänna råd om badvatten får automatiskt en bedömning efter varje enskilt prov, som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt baserat på halter. Nyckeltalet baseras på de vattenprover som tagits på badplatserna under årets gång. Vattenprover som bedömts ha &quot;tjänligt vatten med anmärkning&quot; räknas inte som tjänligt vatten i denna statistik. 

Provresultat rapporteras av kommunerna så snart som möjligt och senast tio arbetsdagar efter provtagningen och görs tillgängliga via webbplatsen Badplatsen som drivs av Havs- och Vattenmyndigheten (HaV). </descr>
        <comment>Badvattenkvalitet är en intressant indikator att följa över tid. Särskilt för att följa och analysera påverkan från skyfall, långa perioder med värme eller andra klimatfaktorer.

Andelen badprover med tjänligt vatten påverkas av faktorer som föroreningar, avloppsutsläpp, dagvattenutsläpp och näringsämnen i vattnet. Regn och högt vattenflöde kan sprida föroreningar från jordbruk eller avlopp till badområden. Värmeböljor kan också öka risken för algblomning, vilket försämrar vattenkvaliteten. Varje provtagning är en nulägesbedömning över vattnets kvalitet vid badplatsen och kommunen informerar allmänheten om det finns risker med bad. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.4.3</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Havs- och vattenmyndigheten</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2026-02-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-19</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>d502a27f</structure_id>
        <parent_id>3e96207e</parent_id>
        <element_id>acea9246</element_id>
        <name>Badplatser med tjänligt vatten</name>
        <name_ex>Andel badprover som bedömts ha tjänligt vatten</name_ex>
        <descr>De parametrar som mäts är hälsopåverkande bakterieförekomster samt okulär besiktning av algblomning och avfall.  Badvattenkvaliteten påverkas bland annat av skötsel av badplatser, utsläpp av dagvatten och kraftiga regn. Kommunen kan som myndighet förelägga om åtgärder vid behov men har liten rådighet över orsaken till eventuella avvikelser. 

Alla bad där provtagningen skett enligt HaV:s föreskrifter och allmänna råd om badvatten får automatiskt en bedömning efter varje enskilt prov, som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt baserat på halter. Nyckeltalet baseras på de vattenprover som tagits på badplatserna under årets gång. Vattenprover som bedömts ha &quot;tjänligt vatten med anmärkning&quot; räknas inte som tjänligt vatten i denna statistik. 

Provresultat rapporteras av kommunerna så snart som möjligt och senast tio arbetsdagar efter provtagningen och görs tillgängliga via webbplatsen Badplatsen som drivs av Havs- och Vattenmyndigheten (HaV). </descr>
        <comment>Badvattenkvalitet är en intressant indikator att följa över tid. Särskilt för att följa och analysera påverkan från skyfall, långa perioder med värme eller andra klimatfaktorer.

Andelen badprover med tjänligt vatten påverkas av faktorer som föroreningar, avloppsutsläpp, dagvattenutsläpp och näringsämnen i vattnet. Regn och högt vattenflöde kan sprida föroreningar från jordbruk eller avlopp till badområden. Värmeböljor kan också öka risken för algblomning, vilket försämrar vattenkvaliteten. Varje provtagning är en nulägesbedömning över vattnets kvalitet vid badplatsen och kommunen informerar allmänheten om det finns risker med bad. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.4.2.3</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Havs- och vattenmyndigheten</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2026-02-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-19</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>d6d13568</structure_id>
        <parent_id>752a6666</parent_id>
        <element_id>fed6e7f8</element_id>
        <name>Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Livsmedelskontroll </name>
        <name_ex>Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Livsmedelskontroll - Totalt, NKI</name_ex>
        <comment>Målet för 2023 uppfylls.

Österåkers kommun deltar i Sveriges Kommuner och Regioner och Stockholm Business Alliance (SBA) undersökning av Nöjd Kund Index (NKI). För Miljö- och hälsoskyddsnämnden mäts NKI hos företag där tillsyn och kontroll har genomförts, privatpersoner omfattas inte.
Resultatet redovisas i verksamhetsberättelsen som utfall samma år som mätningen har genomförts.  Samtliga resultat som avser tillstånd, tillsyn och kontroll 2023 inom Miljö- och hälsoskyddsnämndens områden har höjts sedan föregående år och uppnår mycket högt resultat. 

Resultatet visar att området Miljö- och hälsoskydd har ökat från 78 till 84, ranking 2 inom SBA-kommunerna och 10 i Sverige. Livsmedel har ökat från 81 till 82, ranking 15 inom SBA-kommunerna och 60 i Sverige. Serveringstillstånd har ökat från 67 till 88, ranking 7 inom SBA-kommunerna 13 i Sverige. Svarsfrekvensen är 51%, 55% respektive 44 % för nämndens områden.

Nämndens ambition är uppfylla minst målnivån högt. Det är endast ett litet antal enkätsvar som ligger till grund för resultatet och enstaka negativa svar kan därför ge stort utslag och resultaten variera mellan åren.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.5.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>d7c48f1c</structure_id>
        <parent_id>eb938761</parent_id>
        <element_id>2a83e343</element_id>
        <name>Barnenkät trygghet (förskola)</name>
        <name_ex>Barnenkät, Index - trygghet, förskola</name_ex>
        <comment>2024 är andelen för trygghet 98 procent i barnenkätens index. Detta innebär en ökning med 1 procent från föregående år. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.2.10</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>MMiS (intern enkät)</datasource>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-03</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-03</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>0b46cc5f</structure_id>
        <parent_id>12c7cb16</parent_id>
        <element_id>1d9cbf3c</element_id>
        <name>Upplevd möjlighet att använda kommunens idrotts- och motionsanläggningar</name>
        <name_ex>Medborgarundersökningen - Bra möjlighet att nyttja kommunens idrotts- och motions-anläggningar, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel som har svarat &quot;Mycket bra&quot; eller &quot;Ganska bra&quot; på frågan &quot;Vad tycker du om möjligheten för invånare att nyttja kommunens idrotts- och motionsanläggningar?&quot; i SCBs medborgarundersökning. De som har svarat &quot;Vet inte&quot;/&quot;Ingen åsikt&quot; är exkluderade.</descr>
        <comment>Andelen svarande som upplever bra möjlighet att nyttja kommunens idrotts- och motions-anläggningar var 82,5 procent 2024, och har alltså minskat med 3 procent sedn 2021. Trots minskningen ligger Österåker något högre än riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommuner nära storstad.

Utfall för 2024 saknas, då medborgarundersökningen inte genomförs årligen.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.5.7</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCBs medborgarundersökning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>5aefce01</structure_id>
        <parent_id>fb416dd4</parent_id>
        <element_id>def42159</element_id>
        <name>Bostäder och arbetsplatser styrda till kollektivtrafiknära lägen</name>
        <name_ex>Andel nya bostäder och arbetsplatser som via förhandsbesked har styrts till, i huvudsak, kollektivtrafiknära lägen
</name_ex>
        <descr>Nyckeltalet visar andelen bostäder och arbetsplatser nära kollektivtrafik som fått ett positivt förhandsbesked för bygglov.

Detta styrs både genom samtal med dem som ansöker om förhandsbesked och genom formella beslut att ge avslag. Målnivån är satt på 95 % då det inte uteslutande är avståndet till kollektivtrafik som ligger till grund för en bedömning. Kommunen kan ibland bedöma att det är en lämplig markanvändning att bygga, trots ett längre avstånd till kollektivtrafik. &quot;Bostäder&quot; inkluderar både permanentboende och fritidshus. 

Med &quot;kollektivtrafiknära&quot; menas här att bostaden eller arbetsplatsen ligger högst 1-2 km från en hållplats med bra förbindelser till skola och arbete. Avståndet kan variera beroende på terrängen.</descr>
        <comment>Målnivå: 95 %</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.3.10</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Bygglov</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-13</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-13</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>5075feaf</structure_id>
        <parent_id>e428a198</parent_id>
        <element_id>def42159</element_id>
        <name>Bostäder och arbetsplatser styrda till kollektivtrafiknära lägen</name>
        <name_ex>Andel nya bostäder och arbetsplatser som via förhandsbesked har styrts till, i huvudsak, kollektivtrafiknära lägen
</name_ex>
        <descr>Nyckeltalet visar andelen bostäder och arbetsplatser nära kollektivtrafik som fått ett positivt förhandsbesked för bygglov.

Detta styrs både genom samtal med dem som ansöker om förhandsbesked och genom formella beslut att ge avslag. Målnivån är satt på 95 % då det inte uteslutande är avståndet till kollektivtrafik som ligger till grund för en bedömning. Kommunen kan ibland bedöma att det är en lämplig markanvändning att bygga, trots ett längre avstånd till kollektivtrafik. &quot;Bostäder&quot; inkluderar både permanentboende och fritidshus. 

Med &quot;kollektivtrafiknära&quot; menas här att bostaden eller arbetsplatsen ligger högst 1-2 km från en hållplats med bra förbindelser till skola och arbete. Avståndet kan variera beroende på terrängen.</descr>
        <comment>Målnivå: 95 %</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.3.3.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Bygglov</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-13</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-13</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>139ec935</structure_id>
        <parent_id>c622046a</parent_id>
        <element_id>24909fdd</element_id>
        <name>Företagskonkurser</name>
        <name_ex>Företagskonkurser, antal/1000 inv, 16-64 år</name_ex>
        <descr>Antal företagskonkurser per tusen invånare, 16-64 år. Statistiken innehåller samtliga inledda konkurser för företag och privatpersoner. Data bygger på bearbetningar av SCB:s konkursstatistik.</descr>
        <comment>Antalet företagskonkurser per 1000 invånare ökade något mellan 2022 och 2023, från 1 till 1,2. Detta är på samma nivå som snittet för pendlingskommun nära storstad och något under snittet för Stockholms läns kommuner (1,4). 

Planerad publicering avseende utfall för 2024: vecka 24, 2025</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.4.11</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Tillväxtanalys</datasource>
        <unit>stycken</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>f993e324</structure_id>
        <parent_id>12c7cb16</parent_id>
        <element_id>d2408aae</element_id>
        <name>Kommunens arbete för att öka toleransen för människors olikheter fungerar bra</name>
        <name_ex>Kommunens arbete för att öka toleransen för människors olikheter fungerar bra, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel som har svarat &quot;Helt och hållet&quot; eller &quot;Till stor del&quot; på frågan &quot;Upplever du att din kommun arbetar aktivt för att förbättra toleransen för människors olikheter (t.ex. utifrån ålder, kön eller könstillhörighet, sexualitet, religion, etnicitet eller funktionsnedsättning)?&quot; i SCBs medborgarundersökning. De som har svarat &quot;Vet inte&quot;/&quot;Ingen åsikt&quot; har exkluderats.</descr>
        <comment>Andelen svarande som tycker att kommunens arbete för att öka toleransen för människors olikheter fungerar bra minskade kraftigt (ca 9 procent) mellan år 2021 och 2023 (20,6 procent). Samma trend går inte att se i riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommuner nära storstad. 

Utfall för 2024 saknas, då medborgarundersökningen inte genomförs årligen.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.5.33</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada (SCBs medborgarundersökning)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-18</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>9300674f</structure_id>
        <parent_id>fb416dd4</parent_id>
        <element_id>eaafa79b</element_id>
        <name>Invånare som arbetar lokalt (antal)</name>
        <name_ex>Antal arbetande invånare som arbetar lokalt</name_ex>
        <descr>Kommunen följer utvecklingen och arbetar för att främja fler lokala arbetsplatser. Kommunen har som målsättning att öka antalet arbetsplatser med 250 st per år.

Sysselsättning i Österåker (lokala arbetsplatser) har ökat med cirka 150 personer per år under åren 2008–2018.

Indikatorn avser antal sysselsatta 15-74 år.</descr>
        <comment>Sedan 2020 har allt fler österåkersbor fått arbete inom kommunen, 2024 var första året som antalet lokalt arbetande minskade sedan 2020. Antalet österåkersbor som är sysselsatta har ökat, men det är också fler som har ett arbete utanför kommunen. 

</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.3.N02275</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCB (BAS: Befolkningens arbetsmarknadsstatus)</datasource>
        <unit>stycken</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2026-02-18</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>e7e796d1</structure_id>
        <parent_id>621bf294</parent_id>
        <element_id>eaafa79b</element_id>
        <name>Invånare som arbetar lokalt (antal)</name>
        <name_ex>Antal arbetande invånare som arbetar lokalt</name_ex>
        <descr>Kommunen följer utvecklingen och arbetar för att främja fler lokala arbetsplatser. Kommunen har som målsättning att öka antalet arbetsplatser med 250 st per år.

Sysselsättning i Österåker (lokala arbetsplatser) har ökat med cirka 150 personer per år under åren 2008–2018.

Indikatorn avser antal sysselsatta 15-74 år.</descr>
        <comment>Sedan 2020 har allt fler österåkersbor fått arbete inom kommunen, 2024 var första året som antalet lokalt arbetande minskade sedan 2020. Antalet österåkersbor som är sysselsatta har ökat, men det är också fler som har ett arbete utanför kommunen. 

</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.3.2.5</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCB (BAS: Befolkningens arbetsmarknadsstatus)</datasource>
        <unit>stycken</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2026-02-18</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>dfa51992</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>edf6f669</element_id>
        <name>Upplevt förtroende för kommunens politiker</name>
        <name_ex>Medborgarundersökningen - Förtroende för kommunens politiker, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel som har svarat &quot;Mycket stort&quot; eller &quot;Ganska stort&quot; på frågan &quot;Allmänt sett, hur stort förtroende har du för kommunens politiker?&quot; i SCBs medborgarundersökning. De som har svarat &quot;Vet inte&quot;/&quot;Ingen åsikt&quot; har exkluderats. </descr>
        <comment>2023 hade 48,8 procent av svarande ett stort förtroende för kommunens politiker. Detta innebär en ökning på 2,3 procent jämfört med det föregående året. Andelen i Österåker är högre än snitten för riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.N00664</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCBs medborgarundersökning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-18</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>d7c1dded</structure_id>
        <parent_id>1dba6be3</parent_id>
        <element_id>32874686</element_id>
        <name>Andel vuxna som undviker att gå ut ensam</name>
        <name_ex>Invånare 16-84 år som avstår från att gå ut ensam, andel (%)</name_ex>
        <descr>Antal som uppgivit att de ofta eller ibland avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad dividerat med antal som besvarat frågan. Två olika undersökningar med jämförbara resultat är inkluderade i statistiken. Uppsala, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro (den sk. CDUST-regionen) har Liv &amp; Hälsa (LV) som datakälla, med urval av invånare 18-84 år vilket avser år T. Resten av landet som har källa folkhälsomyndigheten (HLV), och med urval på invånare 16-84 år, avser år T-3 till T. Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV) samt Liv &amp; Hälsa (LH) </descr>
        <comment>Andelen invånare (16-84 år) som avstår från att gå ut ensam har fortsatt att minska i Österåker. Mellan 2022 och 2024 minskade andelen med ytterligare 1,2 procent. Andelen är lägre än jämförelsevärdenas snitt (riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad).

Otrygghet i området, såsom höga nivåer av brott eller dålig belysning på offentliga platser, kan få människor att undvika att vara ute ensamma. Tidigare negativa upplevelser, som att ha blivit utsatt för brott eller varit vittne till brott, kan också påverka beslutet att stanna inne. Sociala faktorer, som stöd från vänner och familj eller brist på detta, spelar in, likaså faktorer som kön och ålder.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.3.17</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Folkhälsomyndigheten (HLV)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>0d53705c</structure_id>
        <parent_id>2f518deb</parent_id>
        <element_id>8fd1df8e</element_id>
        <name>Nöjdheten med bygglovsverksamhetens service och kvalitet ska öka</name>
        <name_ex>SBA:s NKI-undersökning</name_ex>
        <comment>Målet uppnås delvis 2024.

Målet är påväg åt rätt håll</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.4.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada, SBA:s NKI-undersökning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>19b3574d</structure_id>
        <parent_id>12c7cb16</parent_id>
        <element_id>c76be35c</element_id>
        <name>Kommunens arbete med integration och delaktighet fungerar bra</name>
        <name_ex>Kommunens arbete för att förbättra integration och delaktighet i samhället fungerar bra, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel som har svarat &quot;Helt och hållet&quot; eller &quot;Till stor del&quot; på frågan &quot;Upplever du att din kommun arbetar aktivt för att förbättra integration och delaktighet av människor i samhället?&quot; i SCBs medborgarundersökning. De som har svarat &quot;Vet inte&quot;/&quot;Ingen åsikt&quot; har exkluderats.</descr>
        <comment>Andelen svarande som tycker att kommunens arbete för att förbättra integration och delaktighet i samhället fungerar bra har minskat med nästan 4 procent mellan 2021 och 2023 (20,3 procent). Samtidigt har snittet för riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad ökat något.

Utfall för 2024 saknas, då medborgarundersökningen inte genomförs årligen.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.5.32</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada (SCBs medborgarundersökning)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-18</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>1b799ab0</structure_id>
        <parent_id>3ba033d5</parent_id>
        <element_id>0c7c0540</element_id>
        <name>Antal personer som erbjuds uppdragsutbildning vid Komvux Österåker</name>
        <comment>Nytt mål för 2025.

Syftet är att både individer och företag ska ges möjlighet att växa, med utvecklad kompetensförsörjning till det lokala näringslivet genom bland annat rätt vuxenutbildningar, utvecklad matchning och fler praktikplatser. Under 2025 och framåt sker utvecklingsarbete inom projektet Växthuset. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.4.7.7</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>aab9d11a</structure_id>
        <parent_id>1dba6be3</parent_id>
        <element_id>9adaa568</element_id>
        <name>Upplevt utbud av ställen för äldre att träffas på</name>
        <name_ex>Medborgarundersökningen - Bra utbud av ställen (t.ex. träffpunkter) för äldre att träffas på i kommunen, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel som har svarat &quot;Mycket bra&quot; eller &quot;Ganska bra&quot; på frågan &quot;Vad tycker du om utbudet av ställen för äldre att träffas på i kommunen (t.ex. träffpunkter)?&quot; i SCBs medborgarundersökning. De som har svarat &quot;Vet inte&quot;/&quot;Ingen åsikt&quot; är exkluderade. </descr>
        <comment>Andelen svarande som upplever att det finns ett bra utbud av ställen för äldre att träffas på i kommunen ökade med 3,9 procent mellan 2021 och 2023. Andelen i Österåker 2023 är högre jämfört med snitten för jämförelsevärdena (riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad). 

Utbudet påverkas bland annat av kommunens resurser, samarbete med ideella föreningar och efterfrågan från äldre. Även politiska beslut och lokala initiativ påverkar.

Utfall för 2024 saknas, då medborgarundersökningen inte genomförs årligen.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.3.8</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCBs medborgarundersökning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>e112e1ff</structure_id>
        <parent_id>3ba033d5</parent_id>
        <element_id>7cf79397</element_id>
        <name>Antal arbetstillfällen (st)</name>
        <name_ex>Antal arbetstillfällen (i enlighet med visionen för Stockholm Nordost)</name_ex>
        <comment>Målet uppnås 2024.

Under 2024 har omfattande insatser för att skapa överblick och styrning framåt genomförts. Bland annat har nämnden inlett arbete med förutsättningar för framtida näringsliv. Utöver att sätta gemensamma mål mellan flera förvaltningar granskas i arbetet pågående och kommande detaljplaner, för planering av framtida företagsområden samt kommande dialog med aktörer inom berörda områden. Bland annat har en företagskarta utvecklats, som skapar möjlighet att än tydligare anpassa insatser för olika geografiska områden. 

De största branscherna i kommunen, när det gäller antal sysselsatta, är vård- och omsorg, utbildning, handel samt byggbranschen. Var och en av dessa branscher står för mellan 14 och 15 procent av sysselsättningen i kommunen. Österåker har högre andelar sysselsatta inom sektorerna utbildning, handel och bygg jämfört både med övriga kommuner i Stockholms län och jämfört med riket. År 2022 stod byggverksamheten för 14 procent av de sysselsatta i Österåker, vilket var 7 procentenheter högre än både riket och Stockholms län. Sektorerna utbildning, handel och bygg har, tillsammans med hotell och restaurang och företagstjänster, ökat med 200-450 arbetstillfällen per bransch under den senaste 10-årsperioden.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.4.7.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-05-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-05-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>f361a337</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>9ed4cf71</element_id>
        <name>Brukarnas upplevda inflytande i servicebostad</name>
        <name_ex>Brukarbedömning servicebostad LSS - Brukaren får bestämma om saker som är viktiga hemma, andel (%)</name_ex>
        <descr>Antal personer boende i servicebostad LSS som har svarat Ja på frågan Får du bestämma om saker som är viktiga? dividerat med samtliga personer boende i servicebostad LSS som har besvarat frågan. Svarsalternativen var Ja, Ibland, Nej. Undersökningen är ej en totalundersökning varför resultatet för en kommun kan vara baserat på ett mindre antal brukares svar, dock minst fem. För en del kommuner ingår brukare i både kommunens egen regi och annan regi (privat/ideell), för en del endast brukare i egen regi och för andra endast brukare i annan regi. </descr>
        <comment>Sedan 2020 har andelen brukare som upplever att de får bestämma om saker som är viktiga hemma varierat något, men har legat stadigt över 80 procent de senaste fyra åren och ligger på liknande nivåer som Stockholms läns kommuner och jämförbara pendlingskommuner. 

Måttet indikerar i vilken utsträckning personer som bor i servicebostad enligt LSS upplever delaktighet och självbestämmande i sin vardag.
 
En hög andel kan tyda på att verksamheten respekterar brukarnas självbestämmande, att personalen stödjer individens egna val och att boendemiljön främjar självständighet, medan en låg andel kan signalera att brukarna upplever begränsningar i sin frihet att fatta beslut om sitt eget hem, vilket kan bero på styrning från personal, bristande kommunikation eller otillräckliga möjligheter att uttrycka sina önskemål.

</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.U28525</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SKR:s undersökning om brukares uppfattning av kvalitet inom verksamheter för personer med funktionsnedsättning.</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>6c67a84e</structure_id>
        <parent_id>12c7cb16</parent_id>
        <element_id>7718c978</element_id>
        <name>Andel invånare med riskabla alkoholvanor</name>
        <name_ex>Invånare 16-84 år med riskabla alkoholvanor, andel (%)</name_ex>
        <descr>Två olika undersökningar med jämförbara resultat är inkluderade i statistiken. Uppsala, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro (den sk. CDUST-regionen) har Liv &amp; Häsla (LV) som datakälla och avser år T med urval av invånare 18-84 år. Resten av landet har källa folkhälsomyndigheten (HLV), och med urval på invånare 16-84 år och avser år T-3 till år T. Ett summaindex beräknas utifrån de tre första frågorna om alkoholkon-sumtion: &quot;Hur ofta har du druckit ...&quot;, &quot;Hur många &quot;glas&quot;...&quot;, &quot;Hur ofta [...] sex &quot;glas&quot; ...&quot;. Se enkätformulär för detaljer. Första och tredje frågan får poängen 4, 3, 2, 1, 0 och den andra frågan får 0, 1, 2, 3, 4 och svarsalternativet vet inte räknas som internbortfall. Poängen från de tre frågorna summeras så att bortfall på en av frågorna inte betyder att det blir bortfall för summaindexet. Indexet kan anta värdet 0-12. Män med en summa på 6-12 poäng räknas som riskkonsumenter av alkohol. Motsvarande gräns är för kvinnor är 5-12 poäng. Lägre gränsvärden ger orealistiskt höga andelar riskkonsumenter. Män med en summa på 6-12 poäng och kvinnor med 5-12 poäng, enligt summaindexet ovan dividerat med antal som besvarat frågan. Källa: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV) samt Liv &amp; Hälsa (LH)</descr>
        <comment>Andelen invånare med riskabla alkoholvanor var 18 procent 2024, och har alltså minskat med 3,4 procent i Österåker sedan 2022. 
För riket var andelen totalt 15,5 procent både år 2022 och 2024. Nämnärt är att socialstyrelsen publicerade nya rekommendationer avseende alkohol under år 2023. Dessa innebar en minksning jämfört med tidigare rekommendationer. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.5.19</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Folkhälsomyndigheten, HLV (Kolada)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-18</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>e66972b3</structure_id>
        <parent_id>8c991c49</parent_id>
        <element_id>e550c5d9</element_id>
        <name>Väntetid i antal dagar till inflyttningsdatum - Särskilt beoende</name>
        <name_ex>Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till första erbjudna inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde</name_ex>
        <comment>Detta mål uppnåddes inte under 2024.

Nämndens verksamhet ska präglas av rättssäkerhet vilket kräver bästa tillgängliga kunskap som bygger på både vetenskap och beprövad erfarenhet. För att uppnå rättssäkerhet behöver nämndens verksamhet vara tillgänglig. Rättssäkerhet handlar också om att brukare som har behov av insatser ska få bra service där tiden från ansökan till att brukaren får den beviljade hjälpen ska vara skälig. Nämndens kundfokuserade arbetssätt ska ske genom:

- Brukarens delaktighet
- Årliga brukarundersökningar
- Att synpunkter och klagomål tillvaratas i kvalitetsutveckling.
- Kvalitativa utredningar baserat på ett målrelaterat arbetssätt genom Individens behov i centrum (IBIC)
- Rätt kompetens för de uppgifter som utförs i nämndens verksamheter.

Ett tecken på rättssäkerhet är att väntetiden inför inflyttning på särskilt boende är kort och målsättningen är att brukaren inte ska vänta mer än trettio dagar.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.3.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada, KKIK, egen undersökning i kommunen</datasource>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>53153024</structure_id>
        <parent_id>1dba6be3</parent_id>
        <element_id>521e166f</element_id>
        <name>Upplevd skötsel av badplatser i kommunen</name>
        <name_ex>Medborgarundersökningen - Skötsel av badplatser i kommunen fungerar bra, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel som har svarat &quot;Mycket bra&quot; eller &quot;Ganska bra&quot; på frågan &quot;Hur tycker du följande saker fungerar i din kommun? Skötsel av badplatser i kommunen&quot; i SCBs medborgarundersökning. De som har svarat &quot;Vet inte&quot;/&quot;Ingen åsikt&quot; är exkluderade. </descr>
        <comment>Andelen svarande som upplever att skötsel av badplatser fungerar bra i Österåker är fortsatt relativt hög. En minimal ökning på 0,3 procent går att se mellan 2021 och 2023. Andelen är högre än jämförelsevärdenas snitt (riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad).

Vattenkvalitet och säkerhetsåtgärder, såsom bryggor, livräddningsutrustning och ren sand, kan påverkar upplevelsen. Väder och naturliga förhållanden kan påverka behovet av skötsel, liksom invånarnas engagemang och rapportering av brister. Samarbete med lokala föreningar och ideella krafter kan ytterligare stärka skötseln av badplatserna.

Utfall för 2024 saknas, då medborgarundersökningen inte genomförs årligen.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.3.15</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCBs medborgarundersökning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>500b3a80</structure_id>
        <parent_id>ab2fe841</parent_id>
        <element_id>fb44f48f</element_id>
        <name>Fossilfri inköpt el</name>
        <name_ex>Har kommunen valt ett fossilfritt elavtal för kommunägda byggnader?</name_ex>
        <descr>År 2025 ska energianvändningen i kommunägda byggnader vara fossilfri. Energi kommer dels från fjärrvärme och dels från el. Eftersom fjärrvärmen kommer från E.On och är nästan helt fossilfri så är följer vi om kommunens elavtal är fossilfritt eller inte.</descr>
        <comment>Elavtal för utebelysning och elljusspår samt kommunhuset är fossilfritt. 

Armadas elavtal är 100% fossilfritt varav 50% är förnybar från och med 2025.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.83</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Armada</datasource>
        <unit>Ja=1;Nej=0</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-09</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-09</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>b3a4c967</structure_id>
        <parent_id>156ad5e9</parent_id>
        <element_id>fb44f48f</element_id>
        <name>Fossilfri inköpt el</name>
        <name_ex>Har kommunen valt ett fossilfritt elavtal för kommunägda byggnader?</name_ex>
        <descr>År 2025 ska energianvändningen i kommunägda byggnader vara fossilfri. Energi kommer dels från fjärrvärme och dels från el. Eftersom fjärrvärmen kommer från E.On och är nästan helt fossilfri så är följer vi om kommunens elavtal är fossilfritt eller inte.</descr>
        <comment>Elavtal för utebelysning och elljusspår samt kommunhuset är fossilfritt. 

Armadas elavtal är 100% fossilfritt varav 50% är förnybar från och med 2025.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.3.14</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Armada</datasource>
        <unit>Ja=1;Nej=0</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-09</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-09</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>1c61009f</structure_id>
        <parent_id>3f9021da</parent_id>
        <element_id>31aef12f</element_id>
        <name>Effektivitet</name>
        <comment>Österåker har en tydlig strategi för effektivitet genom styrning, planering, digitalisering och samverkan. 

Förbättringsområden:
- Det finns utvecklingsmöjligheter i att stärka kopplingen mellan ekonomi och kvalitet. 
- Kommunen kan förbättra systematiken i lärande jämförelser, samt öka intern och extern samverkan.
</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.2.5</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <image_url>/image/241</image_url>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-04-04</last_updated_on>
        <edited_on>2025-04-04</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>f264e30a</structure_id>
        <parent_id>0705a7ae</parent_id>
        <element_id>9ea62710</element_id>
        <name>Upplevd tydlig information (individ- och familjeomsorg)</name>
        <name_ex>Brukarbedömning individ- och familjeomsorg totalt  - tydlig information, andel (%)</name_ex>
        <descr>Antal personer med kontakt med individ- och familjeomsorgen totalt som har svarat Mycket lätt eller Ganska lätt på frågan Hur lätt eller svårt är det att förstå informationen du får av socialsekreteraren? dividerat med samtliga personer med kontakt med individ- och familjeomsorgen totalt som har besvarat frågan. Vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Notera att jämförbarheten haltar mellan kommunerna då alla kommuner inte undersökt på samtliga områden inom IFO.</descr>
        <comment>Resultatet visar att målet med tydlig information handläggningsprocessen är uppnått. Förvaltningen fortsätter att arbeta med implementeringen av barnrättsperspektivet för att barn och ungdomar samt deras vårdnadshavare ska känna sig mera delaktiga. Att öka barnrättsperspektivet är i linje av den nya socialtjänstlagen som förväntas träda i kraft under 2025.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.2.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-25</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-25</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>12ac7e22</structure_id>
        <parent_id>eb938761</parent_id>
        <element_id>b89044bb</element_id>
        <name>Andel invånare med eftergymnasial utbildning</name>
        <name_ex>Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%)</name_ex>
        <descr>Eftergymnasial avser: eftergymnasial utbildning kortare än 3 år, längre än 3 år samt forskarutbildning.</descr>
        <comment>Andelen invånare med eftergymnasial utbildning i Österåker har ökat successivt sedan 2020 och ligger på 49 procent 2024. Andelen är något lägre än snittet för Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad, och något högre än riket.


</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.2.14</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCB</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>6c5099be</structure_id>
        <parent_id>1dba6be3</parent_id>
        <element_id>7e94d142</element_id>
        <name>Upplevt utbud av lekplatser</name>
        <name_ex>Medborgarundersökningen - Bra utbud av lekplatser, parklekar etc. i kommunen, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel som har svarat &quot;Mycket bra&quot; eller &quot;Ganska bra&quot; på frågan &quot;Vad tycker du om utbudet av lekplatser, parklekar etc.?&quot; i SCBs medborgarundersökning. De som har svarat &quot;Vet inte&quot;/&quot;Ingen åsikt&quot; är exkluderade</descr>
        <comment>Andelen svarande som upplever att det finns ett bra utbud av lekplatser etc i kommunen ökade med 2,8 procent mellan 2021 och 2023. Andelen i Österåker 2023 är högre jämfört med snitten för jämförelsevärdena (riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad). 

Utbudet påverkas bland annat av kommunens budget, planering av offentliga ytor och efterfrågan från föräldrar och barn. Även politiska beslut och samverkan med lokala aktörer påverkar.

Utfall för 2024 saknas, då medborgarundersökningen inte genomförs årligen.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.3.6</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCBs medborgarundersökning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>bf46de05</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>a6208ecd</element_id>
        <name>Upplevt bemötande, förtroende och trygghet (särskilt boende äldreomsorg)</name>
        <name_ex>Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - bemötande, förtroende och trygghet, medelvärde</name_ex>
        <descr>Ett medelvärde av följande mått från brukarundersökningen till invånare 65+ i särskilt boende: Andelen som svarat &quot;Ja, alltid&quot; eller &quot;Oftast&quot; på frågan om de får ett bra bemötande från personalen, andelen som svarat &quot;Mycket tryggt&quot; eller &quot;Ganska tryggt&quot; på frågan om de är trygga med personalen samt andelen som svarat &quot;Ja, för alla&quot; eller &quot;Ja, för de flesta&quot; på frågan om de har förtroende för personalen som kommer hem till dem. Fram till och med 2022 beräknades medelvärdet enbart på andelarna som svarat &quot;Ja, alltid&quot; och &quot;Mycket trygg&quot; på de första två frågorna vilket förklarar skillnaderna i värde mellan år 2022 och 2023.</descr>
        <comment>Andelen som upplevt ett bra bemötande från personalen var ca 82 procent 2024. Detta innebär en minskning på 1 procent från föregående år. Nivån är lägre än snitten för riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommuner nära storstad.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.U23505</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Medelvärdesberäkning av RKA baserat på uppgifter från Socialstyrelsens brukarundersökning (Vad tycker de äldre om äldreomsorgen)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-18</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>261b4adf</structure_id>
        <parent_id>3f9021da</parent_id>
        <element_id>31698125</element_id>
        <name>Kommunkompassen</name>
        <comment>2024 genomfördes Österåkers tredje utvärdering enligt Kommunkompassen. Tidigare utvärderingar gjordes 2019 och 2020, men eftersom olika versioner av verktyget använts (3.1 år 2024 jämfört med 2.0 och 3.0 tidigare), är resultaten inte helt jämförbara. Dock kan jämförelser göras med viss försiktighet mot 2020 års version.

Kommunkompass utvärderingen baserades på dokumentstudier, granskning av webb och sociala medier samt intervjuer med ca 40 personer (politiker, tjänstepersoner och fackliga representanter).

Resultat i korthet: 
Österåker har förbättrats tydligt sedan 2020. Samtliga åtta områden i Kommunkompassen är välutvecklade i Österåkers kommun.

Mest förbättring har skett i områdena:

 
- Område 1 (Demokrati): Införande av ”Program för social hållbarhet och folkhälsa” med tydliga mål, verktyg för medborgardialog, samt en ”Målbarometer” på hemsidan.

- Område 5 (Brukarens fokus): Nytt är ”Årets möjliggörare” och ”Möjlighetsdagen” – initiativ som stärker stolthet och sprider goda exempel. 

- Område 6 (Kvalitetsutveckling): En ny strategi och handlingsplan för kvalitetsarbete har tagits fram, tillsammans med en ny avdelning för kvalitet och hållbarhet.


Förbättringsområden: 

Trots tydliga styrkor finns förbättringspotential i uppföljning och analys. Kommunen har många styrdokument, men behöver bli bättre på att systematiskt följa upp, analysera orsaker till resultat och vidta rätt åtgärder. Detta kräver både ökad kompetens och fördjupade dialoger på alla nivåer.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.2.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <image_url>/image/218</image_url>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-04-04</last_updated_on>
        <edited_on>2025-04-04</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>536233fd</structure_id>
        <parent_id>12c7cb16</parent_id>
        <element_id>edb253f7</element_id>
        <name>Andel unga som spelar om pengar minst en gång i veckan</name>
        <name_ex>Andel killar och tjejer i högstadiet och gymnasiet som anger att de spelar om pengar minst en gång i veckan, (%)</name_ex>
        <descr>Statistiken kommer från en enkät (LUPP) som ska ge kommuner, stadsdelar eller regioner kunskap om ungas situation. Meningen är att beslut som berör unga i kommuner ska bygga på aktuell kunskap om ungas situation, erfarenheter och åsikter.</descr>
        <comment>Nästa LUPP genomförs under 2025 och publiceras 2026.

Andelen som spelade om pengar 2022 var sammanslaget låg. Killar i gymnasiet utmärker sig med en högre andel som spelar om pengar jämfört med tjejer.

Tjejer i högstadiet: 0 %
Tjejer i gymnasiet: 1% 
Killar i högstadiet: 1% 
Killar i gymnasiet: 8%</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.5.13 LUPP</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Österåkers kommun)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>c57b8626</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>37dab625</element_id>
        <name>Ansvar och inflytande i grundskolan</name>
        <name_ex>Elevenkät, Index - Ansvar och inflytande, grundskola F-9</name_ex>
        <descr>I index ingår samtliga skolor i kommunen F-9. Indexet är skapat utifrån frågorna:
Min lärare och jag pratar om hur jag lär miog på bäst, min lärare lyssnar på mig när jag behöver det, jag är med och planerar hur vi ska arbeta med olika uppgiftre, jag berättar vad jag tycker om  vi gjort på nlektionerna.

</descr>
        <comment>Indexet har ökat med 2 enheter sedan 2024 och uppgår till 88 år 2025.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>MMiS (Intern enkät)</datasource>
        <unit></unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-01-08</last_updated_on>
        <edited_on>2026-01-08</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>a84c9c98</structure_id>
        <parent_id>c4b57ea4</parent_id>
        <element_id>a9addf78</element_id>
        <name>Återvunnet slam</name>
        <name_ex>Andel återvunnet slam</name_ex>
        <descr>Det pågår både debatt och forskning kring konflikten mellan behovet att cirkulera näringsämnen och organiskt material som finns i slam, och inställningen att enligt försiktighetsprincipen vilja avgifta kretsloppet. </descr>
        <comment>Margretelunds reningsverk är Revaq-certifierat, vilket innebär striktare kontroll och hårdare krav på slamkvaliteten än det som står i svensk lagstiftning. I certifieringen ingår att arbeta ”uppströms”, d.v.s. förebygga föroreningar i slammet, och att ta regelbundna prover för kvalitetskontroll. Genom att sprida slam sluts kretsloppet och både näringsämnen och organiskt material återförs till jordbruket. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.4.9</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Roslagsvatten</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-01-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-01-19</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>3263e667</structure_id>
        <parent_id>693df0e7</parent_id>
        <element_id>a9addf78</element_id>
        <name>Återvunnet slam</name>
        <name_ex>Andel återvunnet slam</name_ex>
        <descr>Det pågår både debatt och forskning kring konflikten mellan behovet att cirkulera näringsämnen och organiskt material som finns i slam, och inställningen att enligt försiktighetsprincipen vilja avgifta kretsloppet. </descr>
        <comment>Margretelunds reningsverk är Revaq-certifierat, vilket innebär striktare kontroll och hårdare krav på slamkvaliteten än det som står i svensk lagstiftning. I certifieringen ingår att arbeta ”uppströms”, d.v.s. förebygga föroreningar i slammet, och att ta regelbundna prover för kvalitetskontroll. Genom att sprida slam sluts kretsloppet och både näringsämnen och organiskt material återförs till jordbruket. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.4.3.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Roslagsvatten</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-01-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-01-19</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>c3f0b1f3</structure_id>
        <parent_id>91c89694</parent_id>
        <element_id>75aab354</element_id>
        <name>Antal fastigheter med enskilt avlopp där MHN har genomfört tillsyn</name>
        <name_ex>Antal fastigheter med enskilt avlopp där MHN har genomfört tillsyn</name_ex>
        <descr>Avloppsanläggningar med otillräcklig teknik eller som inte fungerar är en källa till spridning av bakterier och miljöfarliga ämnen med risk för människors hälsa och miljön. Bristfälliga avloppsanläggningar kan även bidra till övergödningen av våra sjöar, vattendrag och kustvatten. Tillsynen av små avlopp är ett viktigt led i Österåkers arbete med att uppnå god status i våra sjöar, havsvikar och vattendrag.</descr>
        <comment>Målet uppfylls delvis 2024.

Tillsyn har genomförts av 192 avlopp, det innebär 96% av det förväntade antalet.

Inventering i form av arkivstudier och utskick till cirka 340 fastighetsägare har genomförts.

Av dessa har tillsyn i fält utförts av 155 avlopp. 21 procent har underkänts vid tillsynen, 66 procent bedöms fungera på ett godtagbart sätt, resterande har fått föreläggande om att inkomma med kompletterande uppgifter eller ska följas upp med ytterligare inspektioner. 

Uppföljande tillsyn har genomförts av 37 sedan tidigare underkända avlopp som inte har åtgärdadats enligt beslut. Uppföljningarna har skett genom begäran om komplettering, påminnelse, nya förelägganden eller vitesförelägganden.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har systematiskt arbetat med tillsyn av enskilda avlopp i 20 års tid. Under 2025 kommer samtliga områden att ha inventerats och tillsyn genomförts på fastigheter med permanentbostäder med enskilt avlopp och fritidsfastigheter med enskilt avlopp med wc. Avlopp som är yngre än fem år har inte omfattats av tillsyn. De senaste årens tillsyn har genomförts i flera områden med ett fåtal avlopp vilket har inneburit att tillsynen har tagit mer tid att genomföra per område än om många avlopp är geografisk samlade. Tid har även behövt avsättas för att följa upp avlopp från tillsyn under åren 2006- 2019 och som inte har åtgärdats trots förelägganden och förbud. Målet om tillsyn av 200 avlopp har därför inte uppfyllts helt. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.4.5.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-05-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-05-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>c929e7e2</structure_id>
        <parent_id>9c3b080d</parent_id>
        <element_id>51dfcce5</element_id>
        <name>Hållbart medarbetar engagemang (HME)</name>
        <name_ex>Hållbart medarbetar engagemang (HME)</name_ex>
        <descr>Gällande HME följs det upp årligen i samband med medarbetarundersökningen och innehåller frågor om ledarskap, motivation och styrning. Kommunen hade under två år en negativ trend gällande HME, där resultatet sjönk från 82 2020 till 78 2022. De senaste två åren har trenden vänt och medarbetarundersökningen 2024 tangerar toppnoteringen 2020 på ett index om 82. </descr>
        <comment>Målet uppnått 2024.

Gällande HME följs det upp årligen i samband med medarbetarundersökningen och innehåller frågor om ledarskap, motivation och styrning. Kommunen hade under två år en negativ trend gällande HME, där resultatet sjönk från 82 2020 till 78 2022. De senaste två åren har trenden vänt och medarbetarundersökningen 2024 tangerar toppnoteringen 2020 på ett index om 82.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.1.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Medarbetarundersökning, Kolada</datasource>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>a6a373a6</structure_id>
        <parent_id>ab2fe841</parent_id>
        <element_id>4bfb431c</element_id>
        <name>Växthusgasutsläpp från kommunkoncernens tjänsteresor</name>
        <name_ex>Växthusgasutsläpp från kommunkoncernens tjänsteresor (kg CO2-ekvivalenter/anställd)
</name_ex>
        <descr>Klimatpåverkan från kommunkoncernens tjänsteresor ska minska med 25 % till 2026 och med 50 % till 2030, jämfört med 2021.
Avser både utsläpp från egna fordon samt körning av privat bil i tjänsten (milersättning). Tjänsteresor omfattar både medarbetare i kommunen, Armada och Roslagsvatten (motsvarande andel som kommunen äger). För att räkna ut klimatpåverkan från användning av privat bil i tjänsten används det genomsnittliga utsläppet för svenska fordonsflottan. Resor med buss, tåg eller flyg har inte kunnat räknas in.</descr>
        <comment>Resor med cykel, kollektivtrafik, buss och tåg uppmuntras i kommunens resepolicy. Flyg får enbart användas om tidsbesparingen är mer än 3 timmar dörr till dörr, och ska alltid godkännas av chef.

Användningen av privatbil i tjänsten minskade  kraftigt 2024 jämfört med 2023, från 15984 mil 2023 till 10721 mil 2024. Utsläppen från tjänsteresor ökade dock mellan 2023 och 2024.  Detta beror på att vissa av kommunens fordon tankas med vanlig diesel och den har haft en högre andel fossil diesel (sänkt reduktionsplikt). Den största delen av klimatpåverkan kommer från de ägda eller leasade fordonen som till största del är bensin- och dieselbilar. Det som hindrar utsläppsminskning är att de befintliga bilarna behöver bytas ut mot fossiloberoende fordon (el, HVO eller laddhybrider) i takt med att leasingavtalen går ut. Dessutom behöver det nya drivmedelsavtalet möjliggöra tankning med HVO (i de fall man inte kan byta till elbil). Det nuvarande drivmedelsavtalet går ut 2026. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.13</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern</datasource>
        <unit>kg CO2-ekv/anställd</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-19</edited_on>
        <revision_status>Changed</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>72d80706</structure_id>
        <parent_id>156ad5e9</parent_id>
        <element_id>4bfb431c</element_id>
        <name>Växthusgasutsläpp från kommunkoncernens tjänsteresor</name>
        <name_ex>Växthusgasutsläpp från kommunkoncernens tjänsteresor (kg CO2-ekvivalenter/anställd)
</name_ex>
        <descr>Klimatpåverkan från kommunkoncernens tjänsteresor ska minska med 25 % till 2026 och med 50 % till 2030, jämfört med 2021.
Avser både utsläpp från egna fordon samt körning av privat bil i tjänsten (milersättning). Tjänsteresor omfattar både medarbetare i kommunen, Armada och Roslagsvatten (motsvarande andel som kommunen äger). För att räkna ut klimatpåverkan från användning av privat bil i tjänsten används det genomsnittliga utsläppet för svenska fordonsflottan. Resor med buss, tåg eller flyg har inte kunnat räknas in.</descr>
        <comment>Resor med cykel, kollektivtrafik, buss och tåg uppmuntras i kommunens resepolicy. Flyg får enbart användas om tidsbesparingen är mer än 3 timmar dörr till dörr, och ska alltid godkännas av chef.

Användningen av privatbil i tjänsten minskade  kraftigt 2024 jämfört med 2023, från 15984 mil 2023 till 10721 mil 2024. Utsläppen från tjänsteresor ökade dock mellan 2023 och 2024.  Detta beror på att vissa av kommunens fordon tankas med vanlig diesel och den har haft en högre andel fossil diesel (sänkt reduktionsplikt). Den största delen av klimatpåverkan kommer från de ägda eller leasade fordonen som till största del är bensin- och dieselbilar. Det som hindrar utsläppsminskning är att de befintliga bilarna behöver bytas ut mot fossiloberoende fordon (el, HVO eller laddhybrider) i takt med att leasingavtalen går ut. Dessutom behöver det nya drivmedelsavtalet möjliggöra tankning med HVO (i de fall man inte kan byta till elbil). Det nuvarande drivmedelsavtalet går ut 2026. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.3.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern</datasource>
        <unit>kg CO2-ekv/anställd</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-19</edited_on>
        <revision_status>Changed</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>f32c180b</structure_id>
        <parent_id>752a6666</parent_id>
        <element_id>71cde68d</element_id>
        <name>Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Serveringstillstånd </name>
        <name_ex>Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Serveringstillstånd - Totalt, NKI</name_ex>
        <comment>Målet för 2023 uppfylls.

Österåkers kommun deltar i Sveriges Kommuner och Regioner och Stockholm Business Alliance (SBA) undersökning av Nöjd Kund Index (NKI). För Miljö- och hälsoskyddsnämnden mäts NKI hos företag där tillsyn och kontroll har genomförts, privatpersoner omfattas inte.
Resultatet redovisas i verksamhetsberättelsen som utfall samma år som mätningen har genomförts.  Samtliga resultat som avser tillstånd, tillsyn och kontroll 2023 inom Miljö- och hälsoskyddsnämndens områden har höjts sedan föregående år och uppnår mycket högt resultat. 

Resultatet visar att området Miljö- och hälsoskydd har ökat från 78 till 84, ranking 2 inom SBA-kommunerna och 10 i Sverige. Livsmedel har ökat från 81 till 82, ranking 15 inom SBA-kommunerna och 60 i Sverige. Serveringstillstånd har ökat från 67 till 88, ranking 7 inom SBA-kommunerna 13 i Sverige. Svarsfrekvensen är 51%, 55% respektive 44 % för nämndens områden.

Nämndens ambition är uppfylla minst målnivån högt. Det är endast ett litet antal enkätsvar som ligger till grund för resultatet och enstaka negativa svar kan därför ge stort utslag och resultaten variera mellan åren.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.5.3</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>db214af0</structure_id>
        <parent_id>c622046a</parent_id>
        <element_id>a0f48e39</element_id>
        <name>Antal ideella offentliga partnerskap (IOP)</name>
        <name_ex>Antal ideella offentliga partnerskap (IOP)</name_ex>
        <descr>Ideella offentliga partnerskap (IOP) är en samarbetsform där kommuner och ideella organisationer går ihop för att lösa samhällsutmaningar genom gemensamma insatser. IOP bygger på en ömsesidig överenskommelse, där kommunen kan bidra med resurser, medan den ideella aktören tillför kompetens och lokalt engagemang, ofta med fokus på sociala frågor eller hållbarhet. Partnerskapet syftar till att stärka det civila samhället och förbättra tjänster för medborgarna, utan att handla om upphandling eller traditionell bidragsgivning.

I dagsläget har Österåker ingått två ideella offentliga partnerskap. Dessa är Kvinnojouren i Österåker (sedan 2023) samt Brottsofferjouren (sedan 2024). </descr>
        <comment>Österåkers kommun ingår i dagsläget i två ideella offentliga partnerskap (IOP). Dessa är med Österåkers kvinnojour samt Brottsofferjouren Roslagen. Inget nytt IOP har inletts under 2025.

Kvinnojouren erbjuder stödsamtal för våldsutsatta och skyddat boende via placering av socialtjänsten, och kvinnor bosatta i Österåker erbjuds även socialtjänstens Våld-i-nära-relationsteam stöd och hjälp.

Brottsofferjouren är en partipolitiskt obunden ideell organisation som ger stöd till brottsoffer, vittnen och anhöriga. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.4.15</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern</datasource>
        <unit>+</unit>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-11</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-11</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>5e034ed1</structure_id>
        <parent_id>ab2fe841</parent_id>
        <element_id>ab0372ba</element_id>
        <name>Förnybar fjärrvärme</name>
        <name_ex>Andel förnybar fjärrvärme</name_ex>
        <descr>I Österåker finns ett fjärrvärmeverk, Sandkilsverket, som ägs och drivs av E.On. Det eldas primärt med fossilfria biobränslen. Vid höga laster under kalla nätter kan fossilt bränsle behöva användas som spets.</descr>
        <comment>Fjärrvärmen i Österåker produceras i Sandkilsverket och är nästan helt fossilfri. Andelen fossilt bränsle varierar beroende på behovet till spetsvärme. Fjärrvärmen bidrar till målet om att fasa ut fossil energi och avlastar elnätet. 

E.On:s investering i en ny ackumulatortank under 2023 kommer ytterligare bidra till minskad andel fossil energi i fjärrvärmeproduktionen. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.4</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Energimyndigheten och SCB via Kolada (statistiken har ett års eftersläpning)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>4b0ac676</structure_id>
        <parent_id>a492aff8</parent_id>
        <element_id>ab0372ba</element_id>
        <name>Förnybar fjärrvärme</name>
        <name_ex>Andel förnybar fjärrvärme</name_ex>
        <descr>I Österåker finns ett fjärrvärmeverk, Sandkilsverket, som ägs och drivs av E.On. Det eldas primärt med fossilfria biobränslen. Vid höga laster under kalla nätter kan fossilt bränsle behöva användas som spets.</descr>
        <comment>Fjärrvärmen i Österåker produceras i Sandkilsverket och är nästan helt fossilfri. Andelen fossilt bränsle varierar beroende på behovet till spetsvärme. Fjärrvärmen bidrar till målet om att fasa ut fossil energi och avlastar elnätet. 

E.On:s investering i en ny ackumulatortank under 2023 kommer ytterligare bidra till minskad andel fossil energi i fjärrvärmeproduktionen. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.2.4</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Energimyndigheten och SCB via Kolada (statistiken har ett års eftersläpning)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>83b029b0</structure_id>
        <parent_id>1dba6be3</parent_id>
        <element_id>f4a9bfb7</element_id>
        <name>Upplevd skötsel av naturområden i kommunen</name>
        <name_ex>Medborgarundersökningen - Skötsel av naturområden i kommunen fungerar bra, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel som har svarat &quot;Mycket bra&quot; eller &quot;Ganska bra&quot; på frågan &quot;Hur tycker du följande saker fungerar i din kommun? Skötsel av naturområden i kommunen&quot; i SCBs medborgarundersökning. De som har svarat &quot;Vet inte&quot;/&quot;Ingen åsikt&quot; är exkluderade. </descr>
        <comment>Andelen svarande som upplever att skötsel av naturområden i kommunen fungerar bra ökade med 3 procent mellan 2021 och 2023. Andelen är högre än snitten för jämförelsevärdena (riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad). 

Skötseln av naturområden påverkas av kommunens budget, planering och samverkan med aktörer som föreningar och invånare. En stor del av marken i Österåker ägs inte av kommunen, vilket innebär att även andra markägare spelar en viktig roll. Andra faktorer som spelar in är väder och invånarnas beteende (såsom nedskräpning).

Utfall för 2024 saknas, då medborgarundersökningen inte genomförs årligen.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.3.14</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCBs medborgarundersökning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>9f97d559</structure_id>
        <parent_id>5cd5adec</parent_id>
        <element_id>91357b61</element_id>
        <name>Andel elever inom SFI som anger att de är trygga i skolan</name>
        <name_ex>Andel elever inom SFI som anger att de är trygga i skolan (Nytt mål 2025)</name_ex>
        <comment>Nytt mål för 2025.

Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden har ett mål inom trygghet. Målet handlar om upplevd trygghet för elever inom vuxenutbildning.

Det finns många faktorer som påverkar den upplevda tryggheten i en kommun. Inom näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden sker en rad informations- och kommunikationsinsatser i relation till det lokala näringslivet. Dessa insatser är ofta resultatet av dialog kring behov och aktuella frågor, både med aktörer inom näringslivet och internt i kommunen. Under 2025 kommer samarbetet mellan kommunens näringslivsfunktion och kommunens trygghets- och säkerhetsfunktioner och polis att intensifieras. Stor vikt ska läggas vid att finnas till hands för kommunens lokala näringsliv och eventuell påverkan av brottslighet och upplevd otrygghet.

</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.3.9.8.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>19510685</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>394cfb3c</element_id>
        <name>Upplevd tydlig information (ekonomiskt bistånd)</name>
        <name_ex>Brukarbedömning ekonomiskt bistånd IFO - tydlig information, andel (%)</name_ex>
        <descr>Antal personer med ekonomiskt bistånd som har svarat Mycket lätt eller Ganska lätt på frågan Hur lätt eller svårt är det att förstå informationen du får av socialsekreteraren? dividerat med samtliga personer med ekonomiskt bistånd som har besvarat frågan. Vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. </descr>
        <comment>2024 upplevde 95 procent av svarande att informationen var tydlig. Detta innebär en minskning på 3 procent jämfört med det föregående året. Andelen i Österåker är högre än snitten för riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SKR:s undersökning om brukares uppfattning av kvalitet inom individ- och familjeomsorg</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>5c4e19b6</structure_id>
        <parent_id>1dba6be3</parent_id>
        <element_id>7945645b</element_id>
        <name>Upplevd trygghet utomhus i eget bostadsområde, när det är mörkt</name>
        <name_ex>Trygg utomhus i området där du bor när det är mörkt ute, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel som har svarat &quot;Mycket trygg&quot; eller &quot;Ganska trygg&quot; på frågan &quot;Hur trygg känner du dig utomhus i det området där du bor när det är mörkt ute?&quot; i SCBs medborgarundersökning. De som har svarat &quot;Vet inte&quot; har exkluderats. </descr>
        <comment>Andelen svarande som känner sig trygga utomhus (i området där de bor när det är mörkt ute) i Österåker ökade 2,2 procent mellan 2021 och 2023. Andelen är högre än jämförelsevärdenas snitt (riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad).

Trygghet utomhus i mörker påverkas av belysning, närvaro av andra människor och områdets brottshistorik. Social sammanhållning och förtroende för samhället spelar också in. Mediebevakning och personliga erfarenheter kan förstärka eller minska känslan av otrygghet, liksom faktorer som kön och ålder.

Utfall för 2024 saknas, då medborgarundersökningen inte genomförs årligen.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.3.19</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCBs medborgarundersökning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-18</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>67b31b14</structure_id>
        <parent_id>12c7cb16</parent_id>
        <element_id>d0e9d022</element_id>
        <name>Andel unga som någon gång använt prestationshöjande medel</name>
        <name_ex>Andel som svarat ja på frågan om de någon gång använt anabola steroider eller andra motsvarande prestationshöjande medel, (%)</name_ex>
        <descr>Statistiken kommer från en enkät (LUPP) som ska ge kommuner, stadsdelar eller regioner kunskap om ungas situation. Meningen är att beslut som berör unga i kommuner ska bygga på aktuell kunskap om ungas situation, erfarenheter och åsikter.</descr>
        <comment>Andelen unga som svarat ja på frågan har minskat mellan 2019 och 2021. 

Den ökade närvaron av idealiserade kroppsbilder i sociala medier och träningsvärlden kan bidra till en ökad användning av prestationshöjande medel. Samtidigt görs fler satsningar i samhället på information, dopingkontroller och stöd för att motverka användningen

Nästa LUPP genomförs under 2025 och publiceras 2026.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.5.12 LUPP</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Österåkers kommun)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-09</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-09</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>a7ffc980</structure_id>
        <parent_id>12c7cb16</parent_id>
        <element_id>79df1f2a</element_id>
        <name>Andel invånare som känner sig stressade </name>
        <name_ex>Invånare 16-84 år som känner sig stressade, andel (%) </name_ex>
        <descr>Andel som svarat &quot;Ganska mycket&quot; eller &quot;Väldigt mycket&quot; på frågan &quot;Känner du dig för närvarande stressad?&quot;. Två olika undersökningar med jämförbara resultat är inkluderade i statistiken. Uppsala, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro (den sk. CDUST-regionen) har Liv &amp; Hälsa (LV) som datakälla, med urval av invånare 18-84 år vilket avser år T. Resten av landet som har källa folkhälsomyndigheten (HLV), och med urval på invånare 16-84 år, avser år T-3 till T. </descr>
        <comment>Indikatorn pekar på att allt färre invånare känner stress. 2024 var andelen 15,3 procent i Österåker. Detta innebär att andelen har minskat med 2,5 procent sedan år 2022. Österåker har tidigare legat en bit över vad som är snittet för riket, men ligger nu något under. 

Att stressa mindre förbättrar både fysisk och mental hälsa genom att minska risken för sjukdomar, förbättra sömn och koncentration samt öka välmående och energi. Andelen invånare som känner sig stressade påverkas av faktorer som arbetsbelastning, ekonomisk situation, socialt stöd och livsbalans. Även hälsa, sömnvanor, tillgång till återhämtning och samhällsförhållanden som otrygghet eller kriser spelar en viktig roll.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.5.14</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Folkhälsomyndigheten (HLV)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>a4ea6817</structure_id>
        <parent_id>44306e0a</parent_id>
        <element_id>cd57060d</element_id>
        <name>Matsvinn från servering och skolkök</name>
        <name_ex>Mängd matsvinn från servering och skolkök (gram/portion)</name_ex>
        <descr>Matsvinn är ett slöseri med värdefulla resurser, kostar pengar samt ger upphov till onödig miljö- och klimatpåverkan. Ungefär en tredjedel av den mat som produceras i världen slängs eftersom den hanterats fel eller inte har ätits upp innan den blivit för gammal. 

Indikatorn innefattar svinn från servering (buffésvinn) samt kökssvinn. Statistiken omfattar inte måltider som går till äldreomsorg.</descr>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.5.9</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Måltidsenheten</datasource>
        <unit>gram</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-20</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-20</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>7e18bd0a</structure_id>
        <parent_id>72560b87</parent_id>
        <element_id>cd57060d</element_id>
        <name>Matsvinn från servering och skolkök</name>
        <name_ex>Mängd matsvinn från servering och skolkök (gram/portion)</name_ex>
        <descr>Matsvinn är ett slöseri med värdefulla resurser, kostar pengar samt ger upphov till onödig miljö- och klimatpåverkan. Ungefär en tredjedel av den mat som produceras i världen slängs eftersom den hanterats fel eller inte har ätits upp innan den blivit för gammal. 

Indikatorn innefattar svinn från servering (buffésvinn) samt kökssvinn. Statistiken omfattar inte måltider som går till äldreomsorg.</descr>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.5.3.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Måltidsenheten</datasource>
        <unit>gram</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-20</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-20</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>3515118c</structure_id>
        <parent_id>eb938761</parent_id>
        <element_id>c9145239</element_id>
        <name>Andel invånare med gymnasial utbildning</name>
        <name_ex>Invånare 25-64 år med gymnasial utbildning, andel (%)</name_ex>
        <descr>Invånare 25-64 år med gymnasial utbildning som högsta utbildning, avser både gymnasial utbildning 2 år samt 3 år, andel (%).</descr>
        <comment>Andelen invånare med gymnasial utbildning i Österåker är 40,4 procent 2024. En minskande trend går att se sedan 2020. Samma trend går att se hos riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad. Andelen i Österåker är dock högre än för dessa jämförelsevärden.

</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.2.13</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCB</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>c426a5fd</structure_id>
        <parent_id>fe4b8ce6</parent_id>
        <element_id>5916cb4b</element_id>
        <name>Andel av personer inskrivna på arbetsmarknadsenheten som går vidare </name>
        <name_ex>Andel av personer inskrivna på arbetsmarknadsenheten som går vidare till praktik, arbete eller studier</name_ex>
        <comment>Målet uppått 2024.

Under 2024 har nämnden konstaterat ett ökat inflöde av kunder både av personer anvisade från Försörjningsstöd och av personer som på egen hand hör av sig till kommunens funktion för arbetsmarknad för att få stöd i att söka arbete. Denna grupp utgör cirka en tredjedel av kunderna. Under 2024 har nämnden haft totalt 107 inskrivna klienter varav 37 från Försörjningsstöd. Sammanlagt har 67 personer skrivits in under 2024 av dessa 67 kom 22 från försörjningsstöd. Av de 37 från försörjningsstöd har 27 (72%) kommit vidare i sysselsättning antingen jobb, praktik eller studier.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.2.1.7.4</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>17c67a7b</structure_id>
        <parent_id>1dba6be3</parent_id>
        <element_id>53daa4ac</element_id>
        <name>Trångboddhet i flerbostadshus</name>
        <name_ex>Trångboddhet i flerbostadshus, enligt norm 3, andel (%)</name_ex>
        <descr>Antal personer boende i flerbostadshus exklusive specialbostäder trångbodda enligt norm 3, dividerat med antal personer boende i flerbostadshus exklusive specialbostäder, multiplicerat med 100 för redovisning i procent. Specialbostäder avser studentbostäder, bostäder för äldre/funktionshindrade och övriga specialbostäder. Norm 3, skapades 1974. Hushållet räknas som trångbott om det bor mer än en person per rum (vardagsrum och kök oräknade). Sammanboende par förutsätts dela sovrum.</descr>
        <comment>Andelen trångboddhet i flerbostadshus var 37,4 procent 2024. Detta innebär en mindre minskning sedan det föregående året. Nivån i Österåker är ungefär densamma som snittet för pendlingskommun nära storstad, men lägre än snitten för riket och Stockholms läns kommuner. 

Trångboddhet i flerbostadshus påverkas av faktorer som bostadsmarknadens tillgång, hyresnivåer, byggnormer och befolkningstillväxt. Beslut om bostadspolitik, socialt boende och stadsplanering är också viktiga. Ekonomiska förhållanden, såsom inkomster och arbetslöshet, samt efterfrågan på lägenheter spelar också in för trångboddheten.
</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.3.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCB</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>549cb0f8</structure_id>
        <parent_id>0705a7ae</parent_id>
        <element_id>284e7ecd</element_id>
        <name>Brukarbedömning individ- och familjeomsorg totalt  - inflytande</name>
        <name_ex>Brukarbedömning individ- och familjeomsorg totalt  - inflytande, andel (%)</name_ex>
        <descr>Antal personer med kontakt med individ- och familjeomsorgen totalt som har svarat Ja på frågan Frågar socialsekreteraren efter dina synpunkter på hur din situation skulle kunna förändras? dividerat med samtliga personer med kontakt med individ- och familjeomsorgen totalt som har besvarat frågan. Vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Notera att jämförbarheten haltar mellan kommunerna då alla kommuner inte undersökt på samtliga områden inom IFO. Källa: SKR:s undersökning om brukares uppfattning av kvalitet inom individ- och familjeomsorg.</descr>
        <comment>Resultatet visar att målet med tydlig information och öka delaktigheten i handläggningsprocessen är uppnått. Förvaltningen fortsätter att arbeta med implementeringen av barnrättsperspektivet för att barn och ungdomar samt deras vårdnadshavare ska känna sig mera delaktiga. Att öka barnrättsperspektivet är i linje av den nya socialtjänstlagen som förväntas träda i kraft under 2025.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.2.3</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada</datasource>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>ae58696d</structure_id>
        <parent_id>1dba6be3</parent_id>
        <element_id>eef2a6ae</element_id>
        <name>Andel invånare som utsatts för våld eller hot om våld</name>
        <name_ex>Invånare 16-84 år som utsatts för våld eller hot om våld, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel personer 16–84 år som blivit utsatta för fysiskt våld och/eller hot eller hotelser om våld under de senaste 12 månaderna. Indikatorn bygger på de två frågorna ”Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för fysiskt våld?” och ”Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för hot eller hotelser om våld så att du blev rädd?” Svarsalternativen till båda frågorna är ”Ja” och ”Nej”. Andelen personer som svarat ”Ja” på minst en av de två frågorna redovisas. Täljare: Antal personer som blivit utsatta för våld eller hot om våld. Nämnare: Antal personer som svarat på frågan.</descr>
        <comment>Andelen invånare (16-84 år) som utsatts för våld eller hot om våld i Österåker uppvisar en fortsatt sjunkande trend. Mellan 2022 och 2024 minskade andelen med ytterligare 0,6 procent. Andelen i Österåker är något lägre är snitten för riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad.

Viktigt att veta är att det finns betytande mörkertal, eftersom många våldsbrott aldrig rapporteras. Rädsla för gärningspersonen, skam eller brist på förtroende för rättsväsendet kan göra att drabbade inte anmäler brottet. Därför kan den verkliga omfattningen vara betydligt högre än vad statistiken visar. Polisinsatser, trygghetsskapande åtgärder och förändrade lagar kan påverka både faktisk brottslighet och benägenheten att anmäla.
</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.3.23</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Folkhälsomyndigheten (HLV)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>d2045074</structure_id>
        <parent_id>8c991c49</parent_id>
        <element_id>6cb4a84e</element_id>
        <name>Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg -  helhetssyn</name>
        <name_ex>Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg -  helhetssyn, andel (%)</name_ex>
        <comment>Målet uppnåddes delvis under 2024.

Vård och omsorgsnämnden arbetar för att ge god service, ha rätt kompetens för att uppnå högre kvalitet i insatser och att stöd och hjälp ska leda till bättre livsvillkor. Hur brukare upplever insatsernas kvalitet mäts genom årliga brukarundersökningar. Resultatet används sedan i verksamhetsutveckling.

Under 2025 kommer satsningar göras för att förbättra kvalitén i insatserna genom kompetenshöjande insatser för svenska språket, kvalitativa uppföljningar av utförare och avtal samt genom upprustning av träffpunkter för äldre.

I enlighet med förslaget till den nya Socialtjänstlagen kommer möjligheten till att ge fler insatser utan behovsprövning, kartläggas av socialförvaltningen. Att erbjuda insatser snabbare och utan behovsprövning är en del av det förebyggande arbetet som syftar till att nå ut till människor innan problem uppstår eller växer. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.3.4</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Brukarundersökning, kolada</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>2c85e4d8</structure_id>
        <parent_id>b2e2f032</parent_id>
        <element_id>4e070614</element_id>
        <name>Elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor,  andel </name>
        <name_ex>Elever i åk 9 som uppnått betygskriterierna i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%</name_ex>
        <comment>Nytt mål för 2024</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.6.7</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada N15419</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>58eb2fd9</structure_id>
        <parent_id>1dba6be3</parent_id>
        <element_id>30ea5ea3</element_id>
        <name>Tillgång till fast bredband</name>
        <name_ex>Tillgång till fast bredband om minst 100 Mbit/s, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel av områdets hushåll som har tillgång till fast bredband om minst 100 megabit per sekund. Tillgång avser faktisk anslutning eller omedelbar möjlighet att ansluta. PTS (Post- och telestyrelsen) begär in underlag om täckning för accesstekniker av berörda parter, underlaget matchas sedan med Fastighetsregistret. Det insamlade underlaget ihop med ett antal antaganden utgör grunden för kartläggningen. Avser situationen 1 oktober. T.o.m. 2014 avsågs befolkning istället för hushåll. Från och med 2021 avser det befolkning.</descr>
        <comment>Andelen med tillgång till fast bredband om minst 100 Mbit/s har ökat successivt de senaste åren. 2024 är andelen 99,5 procent. Österåker har en nivå på liknande nivå som snitten för jämförelsevärdena (riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad). 

Tillgången till fast bredband påverkas av faktorer som investeringar i infrastruktur, geografiska förutsättningar och samarbete med internetleverantörer. Teknologiska framsteg spelar också en viktig roll, liksom efterfrågan och behovet från invånarna.

</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.3.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Post- och telestyrelsen, PTS Bredbandskartläggning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>080a31bb</structure_id>
        <parent_id>d2a699d2</parent_id>
        <element_id>77610c84</element_id>
        <name>Skyddad natur</name>
        <name_ex>Andel skyddad natur av totalareal i kommunen</name_ex>
        <descr>Med skyddad natur avses område inom nationalpark, naturreservat, naturvårdsområden och biotopskyddsområde.</descr>
        <comment>Andelen skyddad natur av totalareal i kommunen är mer eller mindre oförändrad. Kommunen äger endast en liten del av marken inom det geografiska området och har därför begränsad rådighet att påverka utfallet. Dialog och samverkan med markägare om lokala naturvärden är på vis av stor vikt för att skydda naturen i kommunen.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.2.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCB</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>fda0d070</structure_id>
        <parent_id>514285d4</parent_id>
        <element_id>77610c84</element_id>
        <name>Skyddad natur</name>
        <name_ex>Andel skyddad natur av totalareal i kommunen</name_ex>
        <descr>Med skyddad natur avses område inom nationalpark, naturreservat, naturvårdsområden och biotopskyddsområde.</descr>
        <comment>Andelen skyddad natur av totalareal i kommunen är mer eller mindre oförändrad. Kommunen äger endast en liten del av marken inom det geografiska området och har därför begränsad rådighet att påverka utfallet. Dialog och samverkan med markägare om lokala naturvärden är på vis av stor vikt för att skydda naturen i kommunen.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.2.4.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCB</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>33c7d41c</structure_id>
        <parent_id>752a6666</parent_id>
        <element_id>032d9ada</element_id>
        <name>Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Miljö- och hälsoskydd </name>
        <name_ex>Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Miljö- och hälsoskydd - Totalt, NKI</name_ex>
        <comment>Målet för 2023 uppfylls.

Österåkers kommun deltar i Sveriges Kommuner och Regioner och Stockholm Business Alliance (SBA) undersökning av Nöjd Kund Index (NKI). För Miljö- och hälsoskyddsnämnden mäts NKI hos företag där tillsyn och kontroll har genomförts, privatpersoner omfattas inte.
Resultatet redovisas i verksamhetsberättelsen som utfall samma år som mätningen har genomförts.  Samtliga resultat som avser tillstånd, tillsyn och kontroll 2023 inom Miljö- och hälsoskyddsnämndens områden har höjts sedan föregående år och uppnår mycket högt resultat. 

Resultatet visar att området Miljö- och hälsoskydd har ökat från 78 till 84, ranking 2 inom SBA-kommunerna och 10 i Sverige. Livsmedel har ökat från 81 till 82, ranking 15 inom SBA-kommunerna och 60 i Sverige. Serveringstillstånd har ökat från 67 till 88, ranking 7 inom SBA-kommunerna 13 i Sverige. Svarsfrekvensen är 51%, 55% respektive 44 % för nämndens områden.

Nämndens ambition är uppfylla minst målnivån högt. Det är endast ett litet antal enkätsvar som ligger till grund för resultatet och enstaka negativa svar kan därför ge stort utslag och resultaten variera mellan åren.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.5.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>775b1a09</structure_id>
        <parent_id>fc327963</parent_id>
        <element_id>0a8a1961</element_id>
        <name>Min utbildning ger mig ökade möjligheter till arbete eller fortsatta studier VUX</name>
        <name_ex>Min utbildning ger mig ökade möjligheter till arbete eller fortsatta studier (vuxenutbildning)

</name_ex>
        <comment>Målet uppnåddes 2024.

Österåkers omkring 1360 elever inom vuxenutbildning uppger i hög grad att de kan rekommendera sin utbildning och anser i hög utsträckning att utbildningen ger möjlighet till arbete eller fortsatta studier. Utfallet torde vara ett resultat både av det gemensamma styrsystemet inom Vux Norrort och av gemensam administration och stöd via Kompetenscenter Nordost (KCNO).</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.7.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>e0f94767</structure_id>
        <parent_id>44306e0a</parent_id>
        <element_id>28349240</element_id>
        <name>Rest- och matavfall</name>
        <name_ex>Insamlat mat- och restavfall (kg/invånare)</name_ex>
        <descr>Avser mat- och restavfall (tidigare benämnt kärl- och säckavfall) från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet t.ex. affärer, kontor, industrier och restauranger mm. Med mat- och restavfall avses såväl brännbart restavfall (hushållssopor) samt matavfall som samlas in av kommunen. 
Mängderna av restavfall minskar sakta men förväntas minska betydligt när bostadsnära insamling av förpackningar införs.</descr>
        <comment>Värden antas minska betydligt när bostads nära insamling av förpackningar införs. 
Värdena släpar efter 1 år då datan tas från Kolada som uppdateras först vecka 45.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.5.11</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada (Roslagsvatten)</datasource>
        <unit>kg</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2026-02-20</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-20</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>18fee40d</structure_id>
        <parent_id>9c3b080d</parent_id>
        <element_id>bb44a22b</element_id>
        <name>Nystartade arbetsställen, antal/1000 inv 16-64 år</name>
        <name_ex>Nystartade arbetsställen, antal/1000 inv 16-64 år</name_ex>
        <descr>Näringslivet är viktigt för Österåker och 4 av 10 skattekronor kommer från kommunens företag. Förvaltningen arbetar med att stötta befintliga företagare och att underlätta för nya att etablera verksamhet i kommunen. Ambitionen är att ha en varierat och levande företags- och näringsliv i kommunen. Ett nytt projekt, Växthuset, har startat under hösten 2024 och kommer att fortgå under 2025, som syftar till att förbättra kompetensförsörjningen hos det lokala näringslivet och att öka sysselsättningen i kommunen. </descr>
        <comment>Gällande indikatorn som mäter nystartade arbetstillfällen finns inga nya värden för 2024 än, men 2023 ligger i linje med målnivån.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.1.4</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada</datasource>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>f2ad94fa</structure_id>
        <parent_id>93bef7d7</parent_id>
        <element_id>22541a49</element_id>
        <name>Minska genomsnittlig energianvändning i kommunenskoncernens lokaler</name>
        <name_ex>Minska total energianvändning i kommunkoncernens lokaler (kWh/kvm Atemp)</name_ex>
        <descr>Kommunen ska arbeta med att begränsa den egna klimatpåverkan. Kommunstyrelsen kan bidra till detta på flera sätt. Bland annat kan förvaltningen stötta verksamheterna i att minska energianvändningen i kommunkoncernens lokaler. Här spelar även kommunens fastighetsbolag en viktig roll. </descr>
        <comment>Under 2024 har energianvändningen ökat något. 

Sedan 2009 har energianvändningen minskat med ca 30 procent.  Målet är att minska den genomsnittliga energianvändningen med 40 procent mellan 2009 och 2030. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.4.1.5</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Armada</datasource>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-05-22</last_updated_on>
        <edited_on>2025-05-22</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>6e2bfaf3</structure_id>
        <parent_id>1dba6be3</parent_id>
        <element_id>b4bc555b</element_id>
        <name>Upplevd tillgång till kommunal service utanför centralort</name>
        <name_ex>Medborgarundersökningen - Bra tillgång till kommunal service utanför kommunens centralort, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel som har svarat &quot;Mycket bra&quot; eller &quot;Ganska bra&quot; på frågan &quot;Hur tycker du följande fungerar i din kommun? Tillgången till kommunal service utanför kommunens centralort, t.ex. skola, äldreomsorg, bibilotek&quot; i SCBs medborgarundersökning. De som har svarat &quot;Vet inte&quot;/&quot;Ingen åsikt&quot; har exkluderats. </descr>
        <comment>Andelen svarande som upplever en bra tillgång till kommunal service utanför kommunens centralort minskade med 1,1 procent mellan 2021 och 2023. Andelen i Österåker 2023 var påtagligt lägre jämfört med snitten med för samtliga jämförelsevärden (riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad).

Tillgången till kommunal service utanför centralorten påverkas av faktorer som infrastruktur och geografiska förutsättningar. Även politiska beslut, samarbeten med lokala aktörer och invånarnas behov påverkar. Likaså kan transportmöjligheter och digitalisering spela en roll i att förbättra tillgången.

Utfall för 2024 saknas, då medborgarundersökningen inte genomförs årligen.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.3.3</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCBs medborgarundersökning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>b2b1ed96</structure_id>
        <parent_id>739992b9</parent_id>
        <element_id>9ecb282e</element_id>
        <name>Andel elever i åk F - 9 som uppger att de är trygga i sin skola, lägeskommun</name>
        <name_ex>Andel elever i åk F - 9 som uppger att de är trygga i sin skola, lägeskommun. 

Frågor till elever: 
- Känner du dig trygg i skolan?
- Känner du att du kan vara dig själv i skolan?
- Känner du dig rädd för andra elever i skolan?
- Känner du dig rädd för någon lärare eller annan vuxen på skolan?
</name_ex>
        <descr>En trygg skolmiljö är en förutsättning för att nå målen i utbildningen. Genom ett aktivt trygghetsskapande arbete på enhetsnivå, med delaktighet från elever och vårdnadshavare, skapas förutsättningar för ökad måluppfyllelse och utveckling. Den ökade tillgängligheten till digitala forum som kan påverka barn och elevers mående är ett exempel på en utmaning för skolan. En viktig förebyggande insats är samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. </descr>
        <comment>Uppnås delvis 2024.

En trygg skolmiljö är en förutsättning för att nå målen i utbildningen. Genom ett aktivt trygghetsskapande arbete på enhetsnivå, med delaktighet från elever och vårdnadshavare, skapas förutsättningar för ökad måluppfyllelse och utveckling. Den ökade tillgängligheten till digitala forum som kan påverka barn och elevers mående är ett exempel på en utmaning för skolan. En viktig förebyggande insats är samverkan mellan skola, fritidsgårdarna, polis och socialtjänst. Från hösten 2024 introducerades en ny roll som familjestödjare i kommunen. Fyra nya medarbetare anställs av Socialförvaltningen och är verksamma ute i privata och kommunalt drivna skolor i egen regi och i samverkan med Elevhälsan. 

Utbildningsnämnden genomför enkäten &quot;Med målen i sikte&quot; (MMIS) som en del i förvaltningens och enheternas kvalitetsarbete.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.3.9.7.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <image_url>/image/203</image_url>
        <datasource>MMIS</datasource>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-27</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-27</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>818724c6</structure_id>
        <parent_id>93bef7d7</parent_id>
        <element_id>abaf0d82</element_id>
        <name>Energianvändning per gatubelysning</name>
        <name_ex>Energianvändning per gatubelysning, kWh/ljuspunkt</name_ex>
        <descr>Antal kWh som använts per gatubelysning som kommunen ansvarar för längs kommunalt, enskilt och statligt vägnät. Uppmätt eller beräknad energianvändning. En stolpe kan ha flera ljuspunkter. </descr>
        <comment>Målet är att minska energianvändningen per gatubelysning, vilket också uppnåtts. Det pågående arbetet med att byta ut belysningsarmaturer, flytta ut belysningscentraler och byta styrenheter till trafiksignaler fortsätter under 2025. Syftet är att minska energiförbrukningen och ta kontrollen över de kommunala anläggningarna.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.4.1.7</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Gatustatistik</datasource>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>e78f3d0a</structure_id>
        <parent_id>eb938761</parent_id>
        <element_id>0d84a45c</element_id>
        <name>Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram</name>
        <name_ex>Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%)</name_ex>
        <descr>Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. För att ha gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan. Fram t.o.m. 2011 krävdes godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik för att uppnå lägsta behörighet till gymnasiet. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen. Elever med okänd bakgrund ingår inte. Uppgiften avser läsår.</descr>
        <comment>Andelen elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram minskade (- 3 procent) i Österåker mellan 2023 och 2024. Andelen i Österåker är fortsatt högre än snitten för jämförelsevärdena (riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad). </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.2.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCB och Skolverket</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>c2b00395</structure_id>
        <parent_id>2225a37e</parent_id>
        <element_id>d5868a54</element_id>
        <name>Antal enheter inom nämnden som erbjuder myndighetspost digitalt</name>
        <name_ex>Nytt mål från 2025.</name_ex>
        <descr>Socialförvaltningen har i dagsläget möjlighet att ta emot ansökningar, anmälningar och underlag i digital form. Flera enheter använder digitala brevlådor för att kommunicera beslutsunderlag och beslut med den enskilde. Att använda digitala alternativ till traditionell post innebär mindre bruk av papper, snabbare posthantering och därmed effektivare processer. Det minskar även kostnaden för posthantering både för förvaltningen och för den enskilde. Digital myndighetspost ska erbjudas som ett alternativ till traditionell papperspost. Den enskildes önskemål ska vara styrande i valet av sättet att skicka post.</descr>
        <comment>Nytt mål för 2025;

Syftet med målet är att förvaltningen ska begränsa miljöpåverkan och underlätta för invånare att minska det genom att informera om möjligheten till digital myndighetspost. Resultat mäts genom att mäta antal enheter inom socialförvaltning som erbjuder detta.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.4.2.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>egen statistik</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-05-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-05-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>59de212c</structure_id>
        <parent_id>fb416dd4</parent_id>
        <element_id>af6ac828</element_id>
        <name>Invånare med 200 meter till närnatur</name>
        <name_ex>Andel invånare i tätorten som bor inom 200 meter till närnatur eller park</name_ex>
        <descr>Kommunen har valt att följa upp andel invånare även inom 200 m eftersom kommunens lekparksstrategi anger att barn ska ha möjlighet till lek inom 200 m från bostaden. 200 m är även gränsen för god tillgänglighet för äldre och personer med funktionshinder.

Definition av närnatur och park i detta nyckeltal följer definitionen i kommunens parkstrategi.</descr>
        <comment>Kommunen bevakar utvecklingen och arbetar för att behålla god närhet till närnatur och parker. Med ökad befolkning i det det aktuella beräkningsområdet och samtidigt oförändrad parkareal ökar befolkningsandelen med max 200 meter till parker mellan år 2023 och 2024 med 0,01 procent till 98,8 procent.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.3.15</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Geodataenheten</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-10</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-10</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>62054b25</structure_id>
        <parent_id>621bf294</parent_id>
        <element_id>af6ac828</element_id>
        <name>Invånare med 200 meter till närnatur</name>
        <name_ex>Andel invånare i tätorten som bor inom 200 meter till närnatur eller park</name_ex>
        <descr>Kommunen har valt att följa upp andel invånare även inom 200 m eftersom kommunens lekparksstrategi anger att barn ska ha möjlighet till lek inom 200 m från bostaden. 200 m är även gränsen för god tillgänglighet för äldre och personer med funktionshinder.

Definition av närnatur och park i detta nyckeltal följer definitionen i kommunens parkstrategi.</descr>
        <comment>Kommunen bevakar utvecklingen och arbetar för att behålla god närhet till närnatur och parker. Med ökad befolkning i det det aktuella beräkningsområdet och samtidigt oförändrad parkareal ökar befolkningsandelen med max 200 meter till parker mellan år 2023 och 2024 med 0,01 procent till 98,8 procent.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.3.2.8</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Geodataenheten</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-10</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-10</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>9166e62c</structure_id>
        <parent_id>c622046a</parent_id>
        <element_id>a5fdda8c</element_id>
        <name>Invånare 16-24 år som varken arbetar eller studerar</name>
        <name_ex>Invånare 16-24 år som varken arbetar eller studerar, andel (%)</name_ex>
        <descr>Inkluderar personer 16-24 som under kalenderåret inte haft inkomster som överskridit ett basbelopp, inte haft studiemedel, varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar. Inkomsttagare i ett annat nordiskt land är exkluderade.</descr>
        <comment>Andelen invånare (16-24 år) i Österåker som varken arbetar eller studerar ökade med ca 0,5 procent mellan 2022 och 2023. Andelen är på liknande nivå som snitten för riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad.

</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.4.3</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (mucf)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>1b38b8c3</structure_id>
        <parent_id>fc327963</parent_id>
        <element_id>f2613de4</element_id>
        <name>Min utbildning ger mig ökade möjligheter till arbete eller fortsatta studier SFI</name>
        <name_ex>Min utbildning ger mig ökade möjligheter till arbete eller fortsatta studier (SFI)</name_ex>
        <comment>Klarar målet för 2024.

Österåkers omkring 1360 elever inom vuxenutbildning uppger i hög grad att de kan rekommendera sin utbildning och anser i hög utsträckning att utbildningen ger möjlighet till arbete eller fortsatta studier. Utfallet torde vara ett resultat både av det gemensamma styrsystemet inom Vux Norrort och av gemensam administration och stöd via Kompetenscenter Nordost (KCNO).</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.7.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>d0338de1</structure_id>
        <parent_id>44306e0a</parent_id>
        <element_id>cfda3d7b</element_id>
        <name>Grovavfall</name>
        <name_ex>Mängden grovavfall per invånare ska minska med 30 % mellan 2020 och 2030</name_ex>
        <descr>Målnivå och indikator kommer från mål 1.3 Österåkers Avfallsplan 2030.
Kommunen följer upp och påverkar inom sin rådighet.</descr>
        <comment>Mängderna har minskat mycket på grund av att verksamheter som vill lämna avfall har minskat kraftigt. Detta beroende på att betalningsrutiner styrts upp på anläggningen och då kör verksamheterna i större utsträckning till mottagningsplatser som är till enkom för verksamheter.

Den ekonomiska lågkonjunkturen bidrar även på så vis att hushållen köper nytt i mindre utsträckning vilket visar sig på mindre mängder grovavfall på återvinningscentralerna.

Värdena släpar efter 1 år då värdena tas från Kolada som uppdateras först vecka 45.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.5.4</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada (Roslagsvatten)</datasource>
        <unit>kg/person</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-12-31</start_on>
        <last_updated_on>2026-02-20</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-20</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>dc605da4</structure_id>
        <parent_id>3cff87c1</parent_id>
        <element_id>cfda3d7b</element_id>
        <name>Grovavfall</name>
        <name_ex>Mängden grovavfall per invånare ska minska med 30 % mellan 2020 och 2030</name_ex>
        <descr>Målnivå och indikator kommer från mål 1.3 Österåkers Avfallsplan 2030.
Kommunen följer upp och påverkar inom sin rådighet.</descr>
        <comment>Mängderna har minskat mycket på grund av att verksamheter som vill lämna avfall har minskat kraftigt. Detta beroende på att betalningsrutiner styrts upp på anläggningen och då kör verksamheterna i större utsträckning till mottagningsplatser som är till enkom för verksamheter.

Den ekonomiska lågkonjunkturen bidrar även på så vis att hushållen köper nytt i mindre utsträckning vilket visar sig på mindre mängder grovavfall på återvinningscentralerna.

Värdena släpar efter 1 år då värdena tas från Kolada som uppdateras först vecka 45.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.5.2.3</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada (Roslagsvatten)</datasource>
        <unit>kg/person</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-12-31</start_on>
        <last_updated_on>2026-02-20</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-20</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>ca26429a</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>84d8275f</element_id>
        <name>Upplevd transparens av kommunens beslut</name>
        <name_ex>Medborgarundersökningen - Beslut som fattas i kommunen upplevs vara transparenta, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel som har svarat &quot;Helt och hållet&quot; eller &quot;Till stor del&quot; på frågan &quot;Upplever du att det finns en transparens i hur politiska beslut fattas i kommunen?&quot; i SCBs medborgarundersökning. De som har svarat &quot;Vet inte&quot;/&quot;Ingen åsikt&quot; har exkluderats. </descr>
        <comment>2023 upplevde 27,5 procent av svarande att det fanns transparens i beslutsfattandet. Detta innebär en ökning på 1,7 procent jämfört med det föregående året. Andelen i Österåker är högre än snitten för riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.N00662</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCBs medborgarundersökning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-18</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>dfe4f36a</structure_id>
        <parent_id>1dba6be3</parent_id>
        <element_id>aa299bae</element_id>
        <name>Upplevd trygghet utomhus, när det är ljust</name>
        <name_ex>Medborgarundersökningen - Trygg utomhus i området där du bor när det är ljust ute, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel som har svarat &quot;Mycket trygg&quot; eller &quot;Ganska trygg&quot; på frågan &quot;Hur trygg känner du dig utomhus i det området där du bor när det är ljust ute?&quot; i SCBs medborgarundersökning. De som har svarat &quot;Vet inte&quot; har exkluderats.</descr>
        <comment>Andelen sjönk med 1,3 procent mellan 2021 och 2023 men är på fortsatt hög nivå. Österåker har en högre andel än snitten för riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad.

Upplevelsen av trygghet utomhus i närområdet påverkas av flera faktorer. Fysiska miljöer som belysning, underhåll och närvaro av människor spelar stor roll, liksom social sammanhållning och grannsamverkan. Även brottsnivåer, synlig polisnärvaro och tidigare erfarenheter av otrygghet kan påverka. Lokala trygghetsskapande åtgärder, såsom kameraövervakning och trygghetsvandringar, kan bidra till en ökad känsla av säkerhet.

Utfall för 2024 saknas, då medborgarundersökningen inte genomförs årligen.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.3.24</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCBs medborgarundersökning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-18</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>3e91953f</structure_id>
        <parent_id>752a6666</parent_id>
        <element_id>e60ecc8f</element_id>
        <name>Andel överklagade beslut där Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut </name>
        <name_ex>Andel överklagade beslut där Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut har fastställts</name_ex>
        <comment>Målet uppfylls för 2024

Tolv beslut och domar har lämnats avseende överklagade beslut. I ett fall gav inte mark- miljööverdomstolen prövningstillstånd, två domar har lämnats av mark- miljödomstolen, en dom av förvaltningsrätten, åtta beslut från länsstyrelsen. I tio fall har nämndens beslut hållit och i två fall har Länsstyrelsen avskrivet ärendet från vidare handläggning då överklagningarna har dragits tillbaka. Inget ärendet har återförvisats för fortsatt handläggning.

2024 fattades 957 delegationsbeslut och 17 myndighetsbeslut av Miljö- och hälsoskyddsnämnden.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.5.4</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Egen undersökning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>86ada14a</structure_id>
        <parent_id>3ba033d5</parent_id>
        <element_id>5850a22b</element_id>
        <name>Andel ungdomar i målgruppen som accepterar en insats från KAA </name>
        <name_ex>Andel ungdomar i målgruppen som accepterar en insats från KAA och som kommer vidare med studier, praktik eller arbete </name_ex>
        <descr>Nytt mål 2025.</descr>
        <comment>Målet uppnåddes inte 2024.

Målet handlar om att både individer och företag ska ges möjlighet att växa, med utvecklad kompetensförsörjning till det lokala näringslivet genom bland annat rätt vuxenutbildningar, utvecklad matchning och fler praktikplatser. Under 2025 och framåt sker utvecklingsarbete inom projektet Växthuset. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.4.7.6</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-05-28</last_updated_on>
        <edited_on>2025-05-28</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>51635981</structure_id>
        <parent_id>685bd90a</parent_id>
        <element_id>930d2164</element_id>
        <name>Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - trygghet, andel (%)</name>
        <name_ex>Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - trygghet, andel (%)</name_ex>
        <descr>Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett &quot;Mycket tryggt&quot; eller &quot;Ganska tryggt&quot;på frågan &quot;Hur tryggt eller otryggt känns det att bo hemma med stöd från hemtjänsten?&quot; dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. &quot;Vet ej/Ingen åsikt&quot; är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m. 2012. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen.</descr>
        <comment>Ny indikator för 2025.

Socialförvaltningen skapar även trygghet i sina insatser genom de krav som ställs i avtal och uppföljningar. Insatser ska vara av god kvalitet och tillgodose de hjälpbehoven som brukaren har. En förutsättning för att uppnå god kvalitet är att personal har lämplig utbildning och erfarenhet för uppdraget. Riskfaktorer som behöver förebyggas är brister i bemötande och i delaktighet, felaktig arbetsteknik, arbetsmetod eller okunskap om konsekvenser av vissa funktionsnedsättningar. Viktigt i kvalitetsarbetet som ska leda till bättre trygghet är att missförhållanden, risker i arbetsmiljön och avvikelser rapporteras, utreds och åtgärdas.

Utifrån kommunens fördjupade lägesbild kopplat till lagen om kommunens ansvar för det brottsförebyggande arbetet, ansvarar socialförvaltningen för att ta fram en kommunikationsplan, för att informera om risken för bedrägerier för målgruppen äldre och personer med funktionsnedsättning på ett systematiskt sätt.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.3.9.4.5</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>c112d57e</structure_id>
        <parent_id>12c7cb16</parent_id>
        <element_id>4e7a8425</element_id>
        <name>Invånare med avsaknad av emotionellt stöd</name>
        <name_ex>Invånare med avsaknad av emotionellt stöd, andel (%)</name_ex>
        <descr>Avsaknad av emotionellt stöd (självrapporterat) i procent. Bygger på fråga i Nationella folkhälsoenkäten: Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt? Nationella folkhälsoenkäten är en urvalsundersökning bland befolkningen 16-84 år. </descr>
        <comment>Andelen med upplevd avsaknaden av emotionellt stöd i Österåker var 14,6 procent i 2024. Andelen har därmed ökat med 2,2 procent sedan 2022. Detta följer samma trend som för riket, Stockholms län och pendlingskommuner nära storstäder. Österåker har en högre andel än samtliga jämförelsevärden.

Andelen invånare som upplever att de har tillgång till emotionellt stöd påverkas av faktorer som sociala relationer, familjeband, vänskapsnätverk och arbetsmiljö. Även digital kommunikation, ensamhet, psykisk hälsa och samhälleliga stödinsatser spelar en viktig roll.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.5.27</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada (Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-04</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-04</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>9f675e6d</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>5c2c935a</element_id>
        <name>Invånare 65+ år som röstade i kommunfullmäktigevalet</name>
        <name_ex>Invånare 65+ år som röstade i senaste kommunfullmäktigevalet, andel (%)</name_ex>
        <comment>Mellan valåren 2018 och 2022 har andelen invånare 65+ som röstade i kommunfullmäktigevalet sjunkit med två procentenheter. Samma nedgång går att se på riksnivå och bland Stockholms läns kommuner. 

Ett högt valdeltagande bland äldre kan tyda på ett starkt politiskt engagemang, en känsla av ansvar för samhället och en vana att rösta regelbundet. Ett lågt valdeltagande kan signalera hinder för deltagande, såsom hälsoproblem, svårigheter att ta sig till vallokaler eller bristande anpassning av röstningsförfarandet för äldre. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.U65868</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCB</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2018-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2025-02-27</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-27</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>92edb093</structure_id>
        <parent_id>ab2fe841</parent_id>
        <element_id>51309cca</element_id>
        <name>Nyregistrerade personbilar per drivmedel</name>
        <name_ex>Antal nyregistrerade personbilar i Österåkers kommun per drivmedel</name_ex>
        <descr>Kompletterande nyckeltal. Nyckeltalet &quot;Fossilfria drivmedel i drivmedelssektorn&quot; går inte att få fram för Österåker på grund av sekretess. 

Uppgifterna baseras på Transportstyrelsens vägtrafikregister över samtliga fordon som nyregistrerades det året i kommunen.</descr>
        <comment>Antalet nyregistrerade dieselbilar har minskat varje år sedan 2020. Hur många av dessa som är godkända för att tanka med HVO (förnybar diesel), framgår inte av statistiken. Trenden med färre nyinköp av bensinbilar bröts 2024, då de ökade igen. 

Andelen nyinköpta bilar som är elbilar ökade kraftigt 2020–2022 men var något färre 2023 och 2024, även om de fortfarande är vanliga. Elhybrider och laddhybrider har varit populära och haft en jämn försäljning i Österåker.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.79</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Trafikanalys</datasource>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-19</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>9f825b5f</structure_id>
        <parent_id>a492aff8</parent_id>
        <element_id>51309cca</element_id>
        <name>Nyregistrerade personbilar per drivmedel</name>
        <name_ex>Antal nyregistrerade personbilar i Österåkers kommun per drivmedel</name_ex>
        <descr>Kompletterande nyckeltal. Nyckeltalet &quot;Fossilfria drivmedel i drivmedelssektorn&quot; går inte att få fram för Österåker på grund av sekretess. 

Uppgifterna baseras på Transportstyrelsens vägtrafikregister över samtliga fordon som nyregistrerades det året i kommunen.</descr>
        <comment>Antalet nyregistrerade dieselbilar har minskat varje år sedan 2020. Hur många av dessa som är godkända för att tanka med HVO (förnybar diesel), framgår inte av statistiken. Trenden med färre nyinköp av bensinbilar bröts 2024, då de ökade igen. 

Andelen nyinköpta bilar som är elbilar ökade kraftigt 2020–2022 men var något färre 2023 och 2024, även om de fortfarande är vanliga. Elhybrider och laddhybrider har varit populära och haft en jämn försäljning i Österåker.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.2.7</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Trafikanalys</datasource>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-19</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>09dcfe28</structure_id>
        <parent_id>ab2fe841</parent_id>
        <element_id>8c9a8736</element_id>
        <name>Växthusgasutsläpp från kommunens offentliga måltider</name>
        <name_ex>Växthusgasutsläpp från kommunens offentliga måltider (kg CO2-ekvivalenter/kg mat)
</name_ex>
        <descr>För att minska klimatpåverkan från matkonsumtion behövs både förbättringar i produktionen, minskat svinn samt förändrade kostvanor.

Utsläppen från livsmedelssektorn står för cirka 20–30 % av de globala växthusgasutsläppen. Då ingår utsläpp från lantbruket, förändrad markanvändning (till exempel avskogning) och produktionen av insatsvaror såsom gödselmedel samt utsläpp för att förpacka, förädla och transportera mat. 

Majoriteten av utsläppen sker i lantbruksproduktionen. Produktionen av kött, mjölkprodukter och ägg står för knappt 70 % av utsläppen från all mat vi äter i Sverige. </descr>
        <comment>Indikatorn räknas ut genom att koppla inköp med utsläppsfaktorer per kilo livsmedel. Utsläppsfaktorerna har tagits fram av RISE forskningsinstitut. 

Obs! Målnivån har justerats sedan miljöprogrammets antagande. Det ursprungliga målet var 1,1 kg CO2-ekvivalenter/kg mat (eller 0,5 kg CO2-ekv per portion), och kommer från WWF:s One Planet Plate. Det har framkommit att metoden inte kan översättas helt till Måltidsenhetens data. SKillnaden är att WWF:s värde avser klimatpåverkan enbart från maten som kommer på tallriken, medan måltidsenheten beräknar klimatpåverkan från all inköpt mat. Det innebär att svinnet från skal och så vidare är med i vår beräkning, men inte i WWF:s. En omvärldsspaning på andra kommuners klimatmål för livsmedel visar att den nya målnivån är rimlig.


</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.12</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Måltidsenheten</datasource>
        <unit>kg CO2-ekv/kg mat</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>-2</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-20</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-20</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>79e47e2d</structure_id>
        <parent_id>156ad5e9</parent_id>
        <element_id>8c9a8736</element_id>
        <name>Växthusgasutsläpp från kommunens offentliga måltider</name>
        <name_ex>Växthusgasutsläpp från kommunens offentliga måltider (kg CO2-ekvivalenter/kg mat)
</name_ex>
        <descr>För att minska klimatpåverkan från matkonsumtion behövs både förbättringar i produktionen, minskat svinn samt förändrade kostvanor.

Utsläppen från livsmedelssektorn står för cirka 20–30 % av de globala växthusgasutsläppen. Då ingår utsläpp från lantbruket, förändrad markanvändning (till exempel avskogning) och produktionen av insatsvaror såsom gödselmedel samt utsläpp för att förpacka, förädla och transportera mat. 

Majoriteten av utsläppen sker i lantbruksproduktionen. Produktionen av kött, mjölkprodukter och ägg står för knappt 70 % av utsläppen från all mat vi äter i Sverige. </descr>
        <comment>Indikatorn räknas ut genom att koppla inköp med utsläppsfaktorer per kilo livsmedel. Utsläppsfaktorerna har tagits fram av RISE forskningsinstitut. 

Obs! Målnivån har justerats sedan miljöprogrammets antagande. Det ursprungliga målet var 1,1 kg CO2-ekvivalenter/kg mat (eller 0,5 kg CO2-ekv per portion), och kommer från WWF:s One Planet Plate. Det har framkommit att metoden inte kan översättas helt till Måltidsenhetens data. SKillnaden är att WWF:s värde avser klimatpåverkan enbart från maten som kommer på tallriken, medan måltidsenheten beräknar klimatpåverkan från all inköpt mat. Det innebär att svinnet från skal och så vidare är med i vår beräkning, men inte i WWF:s. En omvärldsspaning på andra kommuners klimatmål för livsmedel visar att den nya målnivån är rimlig.


</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.3.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Måltidsenheten</datasource>
        <unit>kg CO2-ekv/kg mat</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>-2</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-20</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-20</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>a8cab45b</structure_id>
        <parent_id>70058771</parent_id>
        <element_id>c39e6f59</element_id>
        <name>Elever  F -9 som tar ansvar och har inflytande över sin utbildning, lägeskommun </name>
        <name_ex>Andel elever i årskurs F -9 som uppger att de tar ansvar och har inflytande över sin utbildning, lägeskommun. 
</name_ex>
        <descr>Frågor till elever:

- Får du påverka hur ni ska arbeta med olika uppgifter på lektionerna?
- Tycker du att de vuxna på skolan lyssnar på förslag från eleverna under lektionerna?

Lägeskommun avser samtliga förskolor och grundskolor i både kommunal och fristående regi inom kommunen. Målet är satt mot en strävan mot 100 procent. 



Från 2024 ny formulering, tidigare &quot;Andel elever i årskurs F -9 som uppger att de är delaktiga i sin utbildning&quot;
</descr>
        <comment>Indikatorn för andel elever i årskurs F-9 som uppger att de tar ansvar och har inflytande över sin utbildning är ny för 2025, mål för 2024 saknas därför i tabellen.
Lägeskommun avser samtliga förskolor och grundskolor i både kommunal och fristående regi inom kommunen. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.4.6.3</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>MMIS</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-05-28</last_updated_on>
        <edited_on>2025-05-28</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>fa539d85</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>c0795469</element_id>
        <name>God information om förändringar (hemtjänst äldreomsorg)</name>
        <name_ex>Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - information om förändringar, andel (%)</name_ex>
        <descr>Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som uppgett &quot;Ja, alltid eller &quot;oftast&quot; på frågan &quot;Brukar personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar?&quot; dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning.</descr>
        <comment>2023 upplevde 66 procent av svarande god information om förändringar. Detta innebär en ökning på 2 procent jämfört med det föregående året. Andelen i Österåker är högre än snitten för riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.U21465</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-18</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>529bd22a</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>f4cee7fc</element_id>
        <name>Brukarnas upplevda inflytande i daglig verksamhet</name>
        <name_ex>Brukarbedömning daglig verksamhet LSS - Brukaren får bestämma om saker som är viktiga, andel (%)</name_ex>
        <descr>Antal personer i daglig verksamhet LSS som har svarat Ja på frågan Får du bestämma om saker som är viktiga? dividerat med samtliga personer i daglig verksamhet LSS som har besvarat frågan. Svarsalternativen var Ja, Ibland, Nej. Undersökningen är ej en totalundersökning varför resultatet för en kommun kan vara baserat på ett mindre antal brukares svar, dock minst fem. För en del kommuner ingår brukare i både kommunens egen regi och annan regi (privat/ideell), för en del endast brukare i egen regi och för andra endast brukare i annan regi.</descr>
        <comment>Sedan 2020 har brukarnas upplevda inflytande i daglig verksamhet ökat med åtta procent och ligger i jämförelse med Stockholms läns kommuner och andra pendlingskommuner nära storstad på högre nivåer.

Brukarnas upplevda inflytande i daglig verksamhet är viktigt att mäta för att påvisa i vilken utsträckning personer med funktionsnedsättning känner att de kan påverka beslut som rör deras vardag. Ett högt värde tyder på delaktighet och anpassning efter individuella behov, medan ett lågt värde kan signalera begränsade valmöjligheter och bristande lyhördhet från verksamheten.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.U28532</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SKR:s undersökning om brukares uppfattning av kvalitet inom verksamheter för personer med funktionsnedsättning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>66ad399a</structure_id>
        <parent_id>12c7cb16</parent_id>
        <element_id>5889e147</element_id>
        <name>Andel stillasittande invånare</name>
        <name_ex>Invånare 16-84 år som är stillasittande mer än 7 timmar per dag, andel (%)</name_ex>
        <descr>Antal som på frågan &quot;Hur mycket av den vakna tiden sitter du ner per dag?&quot; har angivit alternativet &quot;7 timmar eller mer per dag&quot; dividerat med antal som besvarat frågan. Avser år T-3 till T. </descr>
        <comment>Andelen svarande invånare 16-84 år som är stillasittande mer än 7 timmar per dag i Österåker var 52,6 procent 2024. Nivån är något högre än snittet för riket, men något lägre än snittet för Stockholms läns kommuner. 

Indikatorn påverkas av faktorer som arbets- och studiemiljö, skärmtid, transportvanor och fritidsaktiviteter. Även hälsotillstånd, ålder och sociala normer kring rörelse spelar en roll.

 
I dagens digitaliserade samhälle har distansarbete, ökad skärmanvändning och bekväma transportalternativ lett till mer stillasittande. Samtidigt finns en växande medvetenhet om vikten av fysisk aktivitet, vilket gör att många försöker kompensera genom träning och rörelsepauser.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.5.3</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>83455649</structure_id>
        <parent_id>12c7cb16</parent_id>
        <element_id>316126f9</element_id>
        <name>Andel unga som tränar minst en gång i veckan</name>
        <name_ex>Andel som svarat ”en gång i veckan” eller oftare
 på frågan om hur ofta de tränar/idrottar, (%)</name_ex>
        <descr>Statistiken kommer från en enkät (LUPP) som ska ge kommuner, stadsdelar eller regioner kunskap om ungas situation. Meningen är att beslut som berör unga i kommuner ska bygga på aktuell kunskap om ungas situation, erfarenheter och åsikter. </descr>
        <comment>En hög andel (81 % av killarna och 74 % av tjejerna) tränar eller idrottar minst en gång i veckan.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.5.9 LUPP</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Österåkers kommun)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-09</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-09</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>a5b44438</structure_id>
        <parent_id>fb416dd4</parent_id>
        <element_id>5d324cc3</element_id>
        <name>Parkyta per invånare</name>
        <name_ex>Antal kvadratmeter kommunal parkmark per person</name_ex>
        <descr>Antal kvadratmeter kommunal parkmark inom översiktsplanens B-område per invånare, oavsett om de har mer eller mindre än 200-300 meter till närmaste park.</descr>
        <comment>Men ökad befolkning i det aktuella beräkningsområdet och oförändrad tillgång på park och närnatur är ett fallande tal att förvänta. Från 26 (26,03 kvm/person) år 2023 till 25,75 kvm/person år 2024.

Inför beräkning av 2025 har parkytor justerats och utökats med ca 50000 kvm. Trots ökad befolkning till 35606 personer inom B-området leder detta till att arealen parkyta per individ har ökat. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.3.14</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern</datasource>
        <unit>kvm park/person</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-19</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>ad721e54</structure_id>
        <parent_id>621bf294</parent_id>
        <element_id>5d324cc3</element_id>
        <name>Parkyta per invånare</name>
        <name_ex>Antal kvadratmeter kommunal parkmark per person</name_ex>
        <descr>Antal kvadratmeter kommunal parkmark inom översiktsplanens B-område per invånare, oavsett om de har mer eller mindre än 200-300 meter till närmaste park.</descr>
        <comment>Men ökad befolkning i det aktuella beräkningsområdet och oförändrad tillgång på park och närnatur är ett fallande tal att förvänta. Från 26 (26,03 kvm/person) år 2023 till 25,75 kvm/person år 2024.

Inför beräkning av 2025 har parkytor justerats och utökats med ca 50000 kvm. Trots ökad befolkning till 35606 personer inom B-området leder detta till att arealen parkyta per individ har ökat. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.3.2.10</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern</datasource>
        <unit>kvm park/person</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-19</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>800d8782</structure_id>
        <parent_id>fe4b8ce6</parent_id>
        <element_id>6beb42b3</element_id>
        <name>Prognossäkerhet per juni jämfört med helår</name>
        <name_ex>Prognossäkerhet per juni jämfört med helår (Nytt mål för 2025)</name_ex>
        <descr>Nyckeltalet mäter skillnaden mellan budgetprognosen som görs i juni och det slutliga utfallet för budgeten vid årets slut</descr>
        <comment>Nytt mål för 2025.

Nämnden har två mål för för att säkerställa robust och effektiv ekonomi. Ett för ekonomi i balans och ett som handlar om att bidra till att individer gör en förflyttning från försörjningsbidrag till egen försörjning genom arbete eller studier. 

Täta och regelbundna uppföljningar bidrar till att göra stabila prognoser och minska risk för negativa avvikelser. Systematisk uppföljning och överblick skapar möjlighet till prioriteringar och överenskommelser kring ambitionsnivå inom både löpande verksamhet och utvecklingsinsatser. Under 2025 ligger särskilt fokus på att skapa långsiktigt hållbar vuxenutbildning för Österåkers invånare. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.2.1.7.3</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-05-28</last_updated_on>
        <edited_on>2025-05-28</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>5decb604</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>61b85d69</element_id>
        <name>Upplevd möjlighet att påverka hjälp inom individ- och familjeomsorg</name>
        <name_ex>Brukarbedömning individ- och familjeomsorg totalt - påverka hjälp, andel (%)</name_ex>
        <descr>Antal personer med kontakt med individ- och familjeomsorgen totalt som har svarat Mycket eller Ganska mycket på frågan Hur mycket har du kunnat påverka vilken typ av hjälp du får av socialtjänsten i kommunen? dividerat med samtliga personer med kontakt med individ- och familjeomsorgen totalt som har besvarat frågan. Vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Notera att jämförbarheten haltar mellan kommunerna då alla kommuner inte undersökt på samtliga områden inom IFO.</descr>
        <comment>Andelen som upplever god möjlighet att påverka hjälp inom individ- och familjeomsorg har minskat med ca 8 procent i Österåker 2024 jämfört med föregående år. I jämförelse med snittet för Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad är andelen i Österåker något högre.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.U30451</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SKR:s undersökning om brukares uppfattning av kvalitet inom individ- och familjeomsorg.</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>90cb433c</structure_id>
        <parent_id>1dba6be3</parent_id>
        <element_id>20935ae0</element_id>
        <name>Trygghet och bemötande inom den öppna ungdomsverksamheten</name>
        <name_ex>Index - Trygghet och bemötande inom den öppna ungdomsverksamheten</name_ex>
        <descr>Indexet baseras på svar till följande enkätfrågor: 
Händer det att någon gör det otrevligt för andra? 
Personalen stoppar den som gör det otrevligt för andra.
Det är bra stämning.
Jag känner mig trygg.
Personalen pratar med mig om hur jag har det/mår.
Jag kan vara mig själv.
Personalen tycker det är kul att jag kommer
Det är samma regler oavsett vem som jobbar.
Jag litar på personalen.</descr>
        <comment>2024 låg index för trygghet och bemötande på 92 procent.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.3.25</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern enkät</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-19</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-19</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>48e5d23d</structure_id>
        <parent_id>ab2fe841</parent_id>
        <element_id>0af8c4e4</element_id>
        <name>Fossilfri energi insamling av avfall</name>
        <descr>Andel fossilfria drivmedel av total drivmedelsförbrukning för insamling av kommunalt avfall på fastlandet (%)</descr>
        <comment>Positiv trend.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.77</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Roslagsvatten</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-19</edited_on>
        <revision_status>Changed</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>7902da33</structure_id>
        <parent_id>156ad5e9</parent_id>
        <element_id>0af8c4e4</element_id>
        <name>Fossilfri energi insamling av avfall</name>
        <descr>Andel fossilfria drivmedel av total drivmedelsförbrukning för insamling av kommunalt avfall på fastlandet (%)</descr>
        <comment>Positiv trend.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.3.11</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Roslagsvatten</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-19</edited_on>
        <revision_status>Changed</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>eab43f0b</structure_id>
        <parent_id>44306e0a</parent_id>
        <element_id>b65489f6</element_id>
        <name>Återbrukade möbler</name>
        <name_ex>Antal återbrukade möbler (st/år)</name_ex>
        <descr>Kommunen har en digital plattform för att dela möbler mellan verksamheter. Plattformen fungerar som ett internt Blocket och gör det lättare för verksamheter att dela möbler med varandra istället för att spara dem i ett förråd eller slänga dem. </descr>
        <comment>Plattformen öppnade i november 2023.  Att dela resurser internt är en viktig del i arbetet med att öka cirkulariteten i kommunen.

Det är naturligt att det delades fler möbler första året som plattformen infördes (2024), eftersom tillgången till möbler var högre när möbelförråden rensades. Fler interna kommunikationsinsatser har genomförts för att informera om möjligheten till återbruk.

Under 2024 beräknas återbruk av möbler ha sparat 457 132 kr, under 2025 ca 227 000 kr. Mest delade möbeltyper 2025, i fallande ordning, var: stolar (17 st), bord (14 st) och förvaring (14 st).

</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.5.12</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern</datasource>
        <unit>stycken</unit>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2023-11-01</start_on>
        <last_updated_on>2026-02-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-19</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>cfa4056e</structure_id>
        <parent_id>eb938761</parent_id>
        <element_id>8a76848d</element_id>
        <name>Lärare med högskoleexamen i åk 1-9 (fristående grundskola)</name>
        <name_ex>Lärare med pedagogisk högskoleexamen, fristående grundskola åk 1-9, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel (%) lärare i årskurs 1-9, omräknat till heltidstjänster, med lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen och med utfärdat examensbevis, i fristående skolor i kommunen. Avser läsår, mätt den 15 oktober. </descr>
        <comment>Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i fristående grundskola har minskat mellan 2023 och 2024 i Österåker. Andelen är lägre än snitten för jämförelsevärdena (riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad). </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.2.8</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Skolverket</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>cac60108</structure_id>
        <parent_id>c4b57ea4</parent_id>
        <element_id>6b3d82f6</element_id>
        <name>Grundvattenförekomster med god kemisk och kvantitativ status</name>
        <name_ex>Andel grundvattenförekomster med god kemisk och kvantitativ status</name_ex>
        <descr>Indikatorn används för att följa upp Agenda 2030-mål 6, ”Rent vatten”. 

Innefattar alla grundvattenförekomster inom kommunen. Vi har bara en grundvattenförekomst i Österåkers kommun. Status uppdateras var 5:e år (sista året i cykeln), alla siffror utom det sista årets i varje cykel är preliminära. Cykel 3 var 2017-2021. </descr>
        <comment>Det finns en grundvattenförekomst, som har god kemisk och kvantiativ status. 

Grundvattenförekomsternas kemiska och kvantitativa status påverkas av faktorer som föroreningar från jordbruk, industri och avlopp, samt överutnyttjande av vattentäkter. Förhöjda nivåer av kemiska ämnen som tungmetaller eller bekämpningsmedel kan försämra vattnets kvalitet. Klimatförändringar kan också påverka grundvattnets nivåer och tillgång. Effektiva åtgärder för att skydda vattentäkter och minska föroreningar är avgörande för att bevara god status.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.4.5</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>VISS, Länsstyrelserna (Kolada)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-04-15</last_updated_on>
        <edited_on>2025-04-15</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>1fe00b4e</structure_id>
        <parent_id>3e96207e</parent_id>
        <element_id>6b3d82f6</element_id>
        <name>Grundvattenförekomster med god kemisk och kvantitativ status</name>
        <name_ex>Andel grundvattenförekomster med god kemisk och kvantitativ status</name_ex>
        <descr>Indikatorn används för att följa upp Agenda 2030-mål 6, ”Rent vatten”. 

Innefattar alla grundvattenförekomster inom kommunen. Vi har bara en grundvattenförekomst i Österåkers kommun. Status uppdateras var 5:e år (sista året i cykeln), alla siffror utom det sista årets i varje cykel är preliminära. Cykel 3 var 2017-2021. </descr>
        <comment>Det finns en grundvattenförekomst, som har god kemisk och kvantiativ status. 

Grundvattenförekomsternas kemiska och kvantitativa status påverkas av faktorer som föroreningar från jordbruk, industri och avlopp, samt överutnyttjande av vattentäkter. Förhöjda nivåer av kemiska ämnen som tungmetaller eller bekämpningsmedel kan försämra vattnets kvalitet. Klimatförändringar kan också påverka grundvattnets nivåer och tillgång. Effektiva åtgärder för att skydda vattentäkter och minska föroreningar är avgörande för att bevara god status.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.4.2.5</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>VISS, Länsstyrelserna (Kolada)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-04-15</last_updated_on>
        <edited_on>2025-04-15</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>0835b0ca</structure_id>
        <parent_id>1dba6be3</parent_id>
        <element_id>c21f1bfa</element_id>
        <name>Anmälda våldsbrott</name>
        <name_ex>Anmälda våldsbrott, antal/100 000 inv</name_ex>
        <descr>Avser summering av: Försök till mord eller dråp, Misshandel inkl. grov, Våldtäkt inkl. grov, Grov kvinnofridskränkning, Grov fridskränkning, Våld mot tjänsteman och Rån inkl. grovt. Antalet anmälda brott divideras med antal invånare och multipliceras med 100 000. Kommunstatistiken baseras på uppgift om brottsplats. I vissa fall saknas uppgift om brottsplats för det anmälda brottet vilket ger ett bortfall i kommunstatistiken. Bortfallet kan variera i storlek från år till år och bör därför betraktas vid tolkning av eventuella ökningar eller minskningar över tid i kommunerna.</descr>
        <comment>Antalet anmälda våldsbrott per 100 000 invånare ökade med ca 40 anmälningar mellan 2023 och 2024. Under samma period uppvisas en liknande trend för riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommuner nära storstad. Österåker har fortsatt lägre antal anmälda våldsbrott än jämförelsevärdenas snitt (riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad).

Antalet anmälda våldsbrott påverkas av faktorer som polisens närvaro, brottsprevention och samhällsmedvetenhet. Mörkertalet för anmälda våldsbrott kan vara stort, eftersom många brott aldrig anmäls. Ökad rapportering kan bero på att fler vågar anmäla, vilket kan kopplas till högre förtroende för rättsväsendet. 

</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.3.18</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>BRÅ och SCB</datasource>
        <unit>antal/100 000 inv</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>9460208a</structure_id>
        <parent_id>12c7cb16</parent_id>
        <element_id>b0b28991</element_id>
        <name>Andel barn och unga med psykisk ohälsa</name>
        <name_ex>Psykisk ohälsa bland barn och unga, andel (%)</name_ex>
        <descr>Antal personer 0-19 år med psykisk ohälsa dividerat med medelbefolkning 0-19 år. Psykisk ohälsa tas fram genom ett index som beskriver om individen under det aktuella året uppfyller minst en av följande: utskriven och uthämtad psykofarma, diagnostiserats med diagnos inom psykisk ohälsa eller vårdats på psykiatrisk klinik.</descr>
        <comment>2023 var andelen ca 11,8 procent i Österåker. Andelen har ökat successivt sedan 2020, men i långsam takt. Nivån är något högre än för riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommuner nära storstad. Andelen barn och unga med psykisk ohälsa påverkas av faktorer som skolstress, familjeförhållanden, socialt stöd och ekonomisk trygghet. Även skärmtid, sömnvanor, fysisk aktivitet, mobbning och tillgång till vård och stöd spelar en avgörande roll.

</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.5.12</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada (Socialstyrelsen)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-18</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>00594810</structure_id>
        <parent_id>8c991c49</parent_id>
        <element_id>0fefbb1a</element_id>
        <name>Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg – helhetssyn</name>
        <name_ex>Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg – helhetssyn</name_ex>
        <descr>Andelen personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett &quot;Mycket nöjd&quot; eller &quot;Ganska nöjd&quot; på frågan &quot;Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har?&quot; </descr>
        <comment>Målet uppnås delvis under 2024.
Vård och omsorgsnämnden arbetar för att ge god service, ha rätt kompetens för att uppnå högre kvalitet i insatser och att stöd och hjälp ska leda till bättre livsvillkor. Hur brukare upplever insatsernas kvalitet mäts genom årliga brukarundersökningar. Resultatet används sedan i verksamhetsutveckling.

Under 2025 kommer satsningar göras för att förbättra kvalitén i insatserna genom kompetenshöjande insatser för svenska språket, kvalitativa uppföljningar av utförare och avtal samt genom upprustning av träffpunkter för äldre.

I enlighet med förslaget till den nya Socialtjänstlagen kommer möjligheten till att ge fler insatser utan behovsprövning, kartläggas av socialförvaltningen. Att erbjuda insatser snabbare och utan behovsprövning är en del av det förebyggande arbetet som syftar till att nå ut till människor innan problem uppstår eller växer. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.3.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen.</datasource>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>1a8cc54a</structure_id>
        <parent_id>12c7cb16</parent_id>
        <element_id>ec8bbe9a</element_id>
        <name>Upplevt utbud av allmänna träningsplatser utomhus i kommunen</name>
        <name_ex>Medborgarundersökningen - Bra utbud av allmänna träningsplatser utomhus i kommunen, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel som har svarat &quot;Mycket bra&quot; eller &quot;Ganska bra&quot; på frågan &quot;Vad tycker du om utbudet av allmännaträningsplatser utomhus i kommunen (t.ex. utegym)?&quot; i SCBs medborgarundersökning. De som har svarat &quot;Vet inte&quot;/&quot;Ingen åsikt&quot; är exkluderade.</descr>
        <comment>Andelen invånare som upplever ett bra utbud av allmänna träningsplatser utomhus i kommunen minskade med 5,4 procent mellan 2021 och 2023 (70,6 procent). Österåker ligger 2023 strax över (1,8 procent) rikets snitt.

Utfall för 2024 saknas, då medborgarundersökningen inte genomförs årligen.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.5.8</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCBs medborgarundersökning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-17</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-17</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>48073aff</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>d09f9b68</element_id>
        <name>Upplevd delaktighet i förskola</name>
        <name_ex>Barnenkät, Index - Delaktighet, förskola</name_ex>
        <descr>Total andel barn i förskolan som svarat instämmer på följande frågor: Får du vara med och bestämma vad ni ska göra på förskolan? Får du ibland välja själv vad du ska göra på förskolan? Kan du välja att få leka själv på förskolan?  

Samtliga kommunala förskolor genomför barnenkäten på förskolan med hjälp av pedagoger och de fristående erbjöds att göra detsamma. Observera att svarsfrekvens från de fristående förskolorna varierar från år till år.</descr>
        <comment>Andelen i indexet har minskat med en procent 2024 och ligger därmed på samma nivå som föregånde år.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>MMiS (Intern enkät)</datasource>
        <unit></unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2025-12-03</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-03</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>4ae1413f</structure_id>
        <parent_id>ab2fe841</parent_id>
        <element_id>1186ce6c</element_id>
        <name>Kommunalt ägda solceller</name>
        <name_ex>Installerad effekt av solcellsanläggning i kommunkoncernen</name_ex>
        <comment>2025:
Ny solcellsanläggning på Österåkers Multiarena

2024:
Installation av solcellsanläggning på Norrgårdsvägen 3, Trygghetsboende.
Roslagsvatten har installerat solceller på en pumpstation i Österåker. 

2023:
Ny solcellsanläggning på Söraskolan.
Vid nybyggnation av LSS Runö gruppboende installerades solcellanläggning.
Installation av solcellsanläggning på flerfamiljshus på Norrgårdsvägen. 

</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.9</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Armada, Roslagsvatten</datasource>
        <unit>kW</unit>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-12</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-12</edited_on>
        <revision_status>Changed</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>307d6cb6</structure_id>
        <parent_id>156ad5e9</parent_id>
        <element_id>1186ce6c</element_id>
        <name>Kommunalt ägda solceller</name>
        <name_ex>Installerad effekt av solcellsanläggning i kommunkoncernen</name_ex>
        <comment>2025:
Ny solcellsanläggning på Österåkers Multiarena

2024:
Installation av solcellsanläggning på Norrgårdsvägen 3, Trygghetsboende.
Roslagsvatten har installerat solceller på en pumpstation i Österåker. 

2023:
Ny solcellsanläggning på Söraskolan.
Vid nybyggnation av LSS Runö gruppboende installerades solcellanläggning.
Installation av solcellsanläggning på flerfamiljshus på Norrgårdsvägen. 

</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.3.15</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Armada, Roslagsvatten</datasource>
        <unit>kW</unit>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-12</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-12</edited_on>
        <revision_status>Changed</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>672436d7</structure_id>
        <parent_id>ab2fe841</parent_id>
        <element_id>e5811e03</element_id>
        <name>Fossilfri energi för ägda och leasade fordon</name>
        <name_ex>Andel fossilfri energi från drivmedel för ägda och leasade fordon i kommunkoncernen (%)</name_ex>
        <descr>Indikatorn gäller alla kommunkoncernens ägda eller leasade personbilar. 

Gäller bilar som tankas med drivmedel. Andelen förnybart beror på vilka drivmedel som tankats och den så kallade reduktionsplikten, det vill säga vilken andel inblandning av fossilfritt som finns i bensin respektive diesel. Laddning av kommunens elbilar följs inte upp vilket gör att andelen fossilfritt drivmedel är något högre i verkligen. Elbilar laddas med fossilfri el när de tankas i kommunens laddstolpar från och med 2022.</descr>
        <comment>Kommunens fordonsflotta blir inte fossilfri i takt med målet. 

De befintliga bensinbilarna behöver bytas ut mot fossiloberoende fordon (el, dieselbilar godkända att tankas med förnybar diesel/HVO, etonal eller laddhybrider), i takt med att leasingavtalen går ut. Dessutom behöver drivmedelsavtalet möjliggöra tankning med förnybar diesel (HVO). 

Det kan behövas ett centralt stöd för att utreda vilken fördelning av bränsletyper som är lämpliga ur ett helhetsperspektiv (miljö, framkomlighet/beredskap) och även stöd i att etablera nya laddplatser där det behövs.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.80</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern (kommunen, Armada, Roslagsvatten)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2026-02-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-19</edited_on>
        <revision_status>Changed</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>44ede0d9</structure_id>
        <parent_id>156ad5e9</parent_id>
        <element_id>e5811e03</element_id>
        <name>Fossilfri energi för ägda och leasade fordon</name>
        <name_ex>Andel fossilfri energi från drivmedel för ägda och leasade fordon i kommunkoncernen (%)</name_ex>
        <descr>Indikatorn gäller alla kommunkoncernens ägda eller leasade personbilar. 

Gäller bilar som tankas med drivmedel. Andelen förnybart beror på vilka drivmedel som tankats och den så kallade reduktionsplikten, det vill säga vilken andel inblandning av fossilfritt som finns i bensin respektive diesel. Laddning av kommunens elbilar följs inte upp vilket gör att andelen fossilfritt drivmedel är något högre i verkligen. Elbilar laddas med fossilfri el när de tankas i kommunens laddstolpar från och med 2022.</descr>
        <comment>Kommunens fordonsflotta blir inte fossilfri i takt med målet. 

De befintliga bensinbilarna behöver bytas ut mot fossiloberoende fordon (el, dieselbilar godkända att tankas med förnybar diesel/HVO, etonal eller laddhybrider), i takt med att leasingavtalen går ut. Dessutom behöver drivmedelsavtalet möjliggöra tankning med förnybar diesel (HVO). 

Det kan behövas ett centralt stöd för att utreda vilken fördelning av bränsletyper som är lämpliga ur ett helhetsperspektiv (miljö, framkomlighet/beredskap) och även stöd i att etablera nya laddplatser där det behövs.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.3.9</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern (kommunen, Armada, Roslagsvatten)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2026-02-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-19</edited_on>
        <revision_status>Changed</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>9f0bdf7e</structure_id>
        <parent_id>12c7cb16</parent_id>
        <element_id>7ba2be31</element_id>
        <name>Andel invånare som återfinns inom den organiserade idrotts– och friluftsrörelsen</name>
        <name_ex>Invånare som återfinns inom den organiserade idrotts– och friluftsrörelsen, andel (%)</name_ex>
        <descr>Denna indikator är under utveckling. I dagsläget finns ingen sammanhållen insamling av alla som är aktiva inom idrottsrörelsen. Det finns däremot bra koll på 7-25 åringar, medan inrapportering på äldre och yngre ännu inte går att bedöma som fullständig. Friluftsföreningarna självrapporterar.
Indikatorns data består av sytemrapportering, självrapportering och en mindre del som är schablonbetonad.
</descr>
        <comment>Andelen invånare som återfinns inom den organiserade idrotts– och friluftsrörelsen var 15 procent 2023. Detta innebär en procents ökning sedan det föregående året.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.5.9</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-18</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>f57230ec</structure_id>
        <parent_id>eb938761</parent_id>
        <element_id>e0316166</element_id>
        <name>Aktivitetstillfällen för barn och unga i bibliotek</name>
        <name_ex>Aktivitetstillfällen för barn och unga i kommunala bibliotek, antal/1000 inv 0-18 år</name_ex>
        <descr>Antal aktiviteter för barn och unga dividerat med antal invånare 0-18 år 31/12, dividerat med 1000. Avser endast folkbibliotek (skolbibliotek ingår inte, de kommuner som samredovisat skolbibliotek med folkbiblioteken har streckats).</descr>
        <comment>Antalet aktivitetstillfällen för barn och unga i bibliotek i Österåker har ökat successivt. 2024 är antalet 11,8 i Österåker. Dock är antalet 2023 betydligt lägre än snitten för jämförelsevärdena (riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad).
</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.2.16</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kungliga biblioteket och SCB</datasource>
        <unit>stycken</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>9944783e</structure_id>
        <parent_id>0a3a09df</parent_id>
        <element_id>cb0b5620</element_id>
        <name>Geografisk spridning av musikskolans verksamhet, öka antal undervisningsplatser</name>
        <name_ex>Geografisk spridning av musikskolans verksamhet, öka antal undervisningsplatser</name_ex>
        <comment>Samtliga utförare av musikskoleverksamhet ges möjlighet att bedriva viss undervisning på kommunala skolor i kommunen, exempel på Ljusterö. Syftet är att möjliggöra deltagande i musikskolans verksamhet i fler delar av kommunen.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.8.7</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern</datasource>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>1ff468ff</structure_id>
        <parent_id>ab2fe841</parent_id>
        <element_id>ab563266</element_id>
        <name>Energianvändning från VA-tjänsterna</name>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.23</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Roslagsvatten</datasource>
        <unit>kWh/ansluten person</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-01-28</last_updated_on>
        <edited_on>2026-01-28</edited_on>
        <revision_status>Changed</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>ed89f6fc</structure_id>
        <parent_id>156ad5e9</parent_id>
        <element_id>ab563266</element_id>
        <name>Energianvändning från VA-tjänsterna</name>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.3.5</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Roslagsvatten</datasource>
        <unit>kWh/ansluten person</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-01-28</last_updated_on>
        <edited_on>2026-01-28</edited_on>
        <revision_status>Changed</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>91a94991</structure_id>
        <parent_id>1dba6be3</parent_id>
        <element_id>acec8dd6</element_id>
        <name>Upplevt arbete för att främja det lokala kulturlivet</name>
        <name_ex>Medborgarundersökningen - Kommunens arbete för att främja det lokala kulturlivet är bra, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel som har svarat &quot;Mycket bra&quot; eller &quot;Ganska bra&quot; på frågan &quot;Vad tycker du om kommunens arbete för att främja det likala kulturlivet&quot; i SCBs medborgarundersökning. De som har svarat &quot;Vet inte&quot;/&quot;Ingen åsikt&quot; är exkluderade. </descr>
        <comment>Andelen svarande som upplever att kommunens arbete för att främja det lokala kulturlivet är bra ökade med 10,4 procent mellan 2021 och 2023. Andelen är högre än snitten för jämförelsevärdena (riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad). 

Arbetet påverkas bland annat av kommunens budget, samarbeten med kulturaktörer och invånarnas engagemang.

Utfall för 2024 saknas, då medborgarundersökningen inte genomförs årligen.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.3.10</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCBs medborgarundersökning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>b820896b</structure_id>
        <parent_id>c622046a</parent_id>
        <element_id>79520ac0</element_id>
        <name>Långtidsarbetslöshet 25-65 år</name>
        <name_ex>Långtidsarbetslöshet 25-65 år, årsmedelvärde, andel (%) av arbetslösa</name_ex>
        <descr>Antal invånare 25-65 år som varit öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i minst sex månader, dividerat med totalt antal invånare 25-65 år som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Till och med 2022 avsåg nyckeltalet åldersgruppen 25-64 år. Avser årsmedelvärde.</descr>
        <comment>Andelen långtidsarbetslöshet har haft en minskande trend de senaste tre åren. Mellan 2023 och 2024 minskade andelen i Österåker med ca 2,7 procent. Samma minskande trend går att se för riket, Stockholms läns kommuner och kommun nära storstad. 

Minskningar i långtidsarbetslösheten bland 25–65-åringar kan bland annat bero på ekonomisk tillväxt, ökad efterfrågan på arbetskraft och satsningar på utbildning och arbetsmarknadsåtgärder. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.4.4</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Arbetsförmedlingen</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>2baed437</structure_id>
        <parent_id>7218cc83</parent_id>
        <element_id>a68df09c</element_id>
        <name>Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel</name>
        <name_ex>Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd (%)</name_ex>
        <descr>Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd under året dividerat med antalet vuxna biståndsmottagare under året.

Socialförvaltning arbetar för att öka möjligheten till självförsörjning. Förvaltningen uppmanar och ger stöd för att den enskilde ska komma ut i arbetslivet, klara av sin ekonomi utan ekonomiskt bistånd på längre sikt. Stöd för att komma ut på arbetsmarknaden ges tillsammans med näringslivs- och arbetsmarknadsavdelningen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. För att minska antalet vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd används FIA metoden. Syftet med FIA är att ge en samlad bild av en persons förutsättningar och behov av stöd inför arbete. Ett annat syfte är att ge möjlighet till individuell anpassning av krav och insatser samt att involvera den enskilde i förändringsarbetet. Samarbete sker med primärvården gällande enskilda med ekonomiskt bistånd och som står långt i från arbetsmarknaden, så de ska få rätt stöd och komma vidare till egen försörjning.
Socialdepartementet presenterade sin utredning om aktivitetskrav inom ekonomiskt bistånd i november 2024. I utredningen har följande skäl för aktivitetskrav identifierats: 

tidigt bryta passivitet hos den som uppbär försörjningsstöd, 
stärka rättssäkerhet och likformighet,
motverka att försörjningsstödet blir en permanent försörjningskälla och
ta tillvara potentiell arbetskraft.
Socialnämnden använder sig av interna resurser som familjemottagningen, föräldrastödjare och beroendemottagningen i första hand. Socialnämnden arbetar aktivt med att rekrytera familjehem, handleda dessa samt följer upp att det placerade barnet får den omvårdnad och trygghet som varje enskilt barn behöver. Detta minskar behovet av externa resurser som innebär större ekonomisk påverkan.

</descr>
        <comment>Socialförvaltningen har utvecklat budget- och skuldrådgivningen och fortsatt med boendecoachningen under 2024. Att få stöd med sin ekonomi och boende ökar möjligheten till självförsörjning. Bo-coachen och samarbetet med fastighetsvärdar i kommunen är aktiviteter som socialförvaltningen har gjort för att fler ska ha tillgång till eget boende. Enskilda som har haft behov av ekonomiskt bistånd över en längre tid får hjälp att kartlägga sina styrkor och hinder för att hitta strategier till självförsörjning.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.2.1.2.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>2203c8e1</structure_id>
        <parent_id>3f9021da</parent_id>
        <element_id>fd3ef6a1</element_id>
        <name>Ledarskap</name>
        <comment>Österåkers kommun har utvecklat en Ledarkompass och en Medarbetarprofil för att vägleda ledarskap och medarbetarskap, kopplade till HR-modellen. Dessa används i medarbetarsamtal och rekryteringsprocesser. Ett större ledarskapsprogram genomfördes 2021 men har nu avslutats. I dagsläget erbjuds utbildningar inom specifika områden såsom rekrytering, arbetsmiljö och arbetsrätt, men de är inte obligatoriska. Det saknas en introduktionsutbildning för nya chefer.
För att stärka medarbetarskapet används initiativ som Möjlighetsdagen och Årets Möjliggörare. 

Förbättringsområden:
- Införa en övergripande ledarskapsutbildning och en introduktionsutbildning för nya chefer.
- Tydligare synliggörande av koncernledningen och dess arbete.
- Effektivisering av administrativa processer och bättre stöd för chefer.
- Utveckling av värdegrundsarbete för att skapa en enhetlig strategi för både ledarskap och medarbetarskap.
</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.2.9</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <image_url>/image/241</image_url>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-04-04</last_updated_on>
        <edited_on>2025-04-04</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>00187c3b</structure_id>
        <parent_id>12c7cb16</parent_id>
        <element_id>52be8a10</element_id>
        <name>Andel invånare med riskabelt spelande</name>
        <name_ex>Riskabelt spelande (4-årsmedelvärden), andel (%)</name_ex>
        <descr>Redovisningen bygger på frågor i Nationella folkhälsoenkäten: Har du någon gång under de 12 senaste månaderna köpt lotter eller satsat pengar på spel? Har du under de senaste 12 månaderna spelat för mer än du verkligen haft råd att förlora?, behövt spela med större summor för att få samma känsla av spänning?, återvänt en annan dag för att försöka vinna tillbaka pengarna du förlorat?, lånat pengar eller sålt något för att ha pengar att spela för?
För att få tillräckligt stort dataunderlag så redovisas flerårsmedelvärden. Flerårsmedelvärdenas period omfattar fyra år och baseras på undersökningar inom perioden. Ett nytt flerårsmedelvärde publiceras med två års mellanrum. Nedan presenteras det senaste flerårsvärdet i serien.</descr>
        <comment>Andelen invånare med riskabelt spelande var 3,2 procent i Österåker 2024, och har därmed minskat med 0,6 procent sedan 2022.

Den ökade tillgängligheten till nätbaserade spel och spelreklam kan bidra till en högre risk för spelproblem. Samtidigt finns en ökad medvetenhet om ansvarsfullt spelande, och regleringar samt stödinsatser har stärkts för att minska skadeverkningarna.







</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.5.26</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Folkhälsomyndigheten</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-05-21</last_updated_on>
        <edited_on>2025-05-21</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>9301145e</structure_id>
        <parent_id>3f9021da</parent_id>
        <element_id>e7f24170</element_id>
        <name>Arbetsliv</name>
        <comment>Österåkers kommun arbetar med arbetsgivarpolitiken enligt modellen LIVET (Locka, Introducera, Växa, Engagera och Tack). Uppföljning sker genom nyckeltal som sjukfrånvaro och personalomsättning, och suppföljningen förbättras ytterligare under 2025. HME-värdet och sjukfrånvaron har förbättrats sedan 2022, vilket tyder på positiva förändringar.

Kommunen erbjuder förmåner som löneväxling och friskvårdsbidrag, men det är framför allt en positiv arbetskultur med öppenhet och samhörighet som lyfts fram. 

Förbättringsområden:
- Kommunen saknar en övergripande kompetensförsörjningsplan, men arbete pågår för att utveckla långsiktiga planer i verksamheterna. En strategigrupp har bildats, och kommunen deltar i Kompetensjakten. Trots goda satsningar på utbildning finns utmaningar, särskilt inom äldreomsorgen.
- Kommunen har en tydlig struktur för arbetsmiljöarbetet, inklusive ett välimplementerat samverkansavtal och återkommande utbildningar. Dock efterfrågas högre krav på chefers deltagande i arbetsmiljöutbildningar samt mer HR-stöd vid uppföljning av handlingsplaner.
- Kommunens policyer för lika rättigheter och mot kränkande särbehandling är gamla och ses nu över. Uppföljning är begränsad, och den senaste medarbetarundersökningen visar att cirka 10 % upplevt eller bevittnat kränkande särbehandling. Kommunen behöver stärka sina åtgärder inom detta område.
</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.2.8</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <image_url>/image/241</image_url>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-04-04</last_updated_on>
        <edited_on>2025-04-04</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>3b28172c</structure_id>
        <parent_id>d2a699d2</parent_id>
        <element_id>cc86e1af</element_id>
        <name>Biologisk mångfald på kommunal mark</name>
        <descr>*Beskrivning av aktiviteter och projekt som bidrar till ökad biologisk mångfald på kommunal mark*

Att främja biologisk mångfald är  en viktig fråga vid förvaltning av parker och kommunal mark. Detta görs till exempel genom att plantera pollineringsväxter, ta fram informationsskyltar, skapa blomrika ängsytor och ta hand om kommunens ekar.</descr>
        <comment>Löpande
•	Omvandling av hårt klippta gräsytor till ängsmark sker kontinuerligt där det bedöms lämpligt, utifrån ytans användning och möjlighet att främja biologisk mångfald. Blomrika miljöer är viktiga för pollinerande insekter som bin, humlor och fjärilar.
•	Åtgärder som främjar biologisk mångfald efter grävarbeten och vid kantskärning av vägkanter.
•	Vid röjning av skogsbryn, sparas död ved som gynnar vedlevande insekter.
•	Bekämpning av invasiva främmande arter på kommunal mark, främst parkslide och jätteloka.
•	Plantering av nektarrika växter i rabatter både vår, sommar och höst till förmån för fjärilar och andra pollinatörer.
•	Röja sly runt äldre träd. 

2025: 
•	Stängslingsarbeten har genomförts vid Röllingby backar för att möjliggöra att bete återupptas.
•	Avfasning av trottoarkanter längs Otto Bondes väg har genomförts som ska underlätta groddjurens rörelse i området.

2024:
•	Restaurering av våtmarken Karsvreta träsk. Genom slyröjning hindras igenväxningen vilket bidrar till ett variationsrikt våtmarksområde med flera värden för biologisk mångfald.
•	100-tal fågelholkar anpassade för olika arter har satts upp, tillverkade på anstalten.
•	Skapat miljöer för vilda pollinatörer, genom att blotta sandiga miljöer eller tillföra sand på solvarma platser. Det gynnar flera arter av vilda bio, skalbaggar och andra småkryp. Bland annat i Täljöviken och Skånsta.
</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.2.4</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern</datasource>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-19</edited_on>
        <revision_status>Changed</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>28af8a19</structure_id>
        <parent_id>c622046a</parent_id>
        <element_id>7c6d5078</element_id>
        <name>Ekonomisk standard, percentiler, median</name>
        <descr>Indikatorn &quot;Ekonomisk standard efter percentilgränser&quot; visar hur inkomster är fördelade i olika delar av Sverige och hur det förändras över tid. Den mäter hur mycket pengar hushåll har kvar efter skatt och bidrag, justerat för hur många personer som bor i hushållet.

För att förstå fördelningen delas befolkningen in i percentiler. Till exempel:

10:e percentilen – de 10 % med lägst ekonomisk standard.
50:e percentilen (medianen) – gränsen där hälften av befolkningen har lägre och hälften högre ekonomisk standard.
90:e percentilen – de 10 % med högst ekonomisk standard.
Detta hjälper till att jämföra inkomstskillnader mellan olika regioner och över tid. Indikatorn används också för att analysera ekonomisk ojämlikhet och kan vara ett viktigt underlag för politiska beslut om skatter, bidrag och andra ekonomiska åtgärder.</descr>
        <comment>Medianvärdet för den ekonomiska standarden har sjunkit mellan 2021 och 2022. Detta följer samma trend som för riket och Stockholms läns kommuner, där Österåker fortfarande har en något högre nivå än jämförelsevärdena. 

Minskningen betyder att hushållens disponibla inkomster har sjunkit, vilket leder till lägre köpkraft för den genomsnittliga personen. Detta kan göra det svårare för vissa att klara grundläggande utgifter, och det kan vara ett tecken på en svagare ekonomisk tillväxt eller lågkonjunktur. Beroende på hur de olika inkomstgrupperna påverkas kan ojämlikheten i ekonomin antingen minska eller öka.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.4.7</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCB, Inkomst och Taxeringsregistret (IoT)</datasource>
        <unit>tusen kronor</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-28</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-28</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>ca86df51</structure_id>
        <parent_id>c4b57ea4</parent_id>
        <element_id>bb4eb381</element_id>
        <name>Sjöar med god ekologisk status</name>
        <name_ex>Andel sjöar med god ekologisk status</name_ex>
        <descr>Kommunen bevakar och arbetar för förbättrad ekologisk status inom vår rådighet.

Indikatorn används för att följa upp Sveriges miljömål för vatten och Agenda 2030- målet Rent vatten. Målnivån 100 % god ekologisk status till 2027 är ett lagkrav för miljökvalitetsnormer (MKN). 

Sjöar som ingår är de sjöar som klassas som vattenförekomster enligt vattenmyndigheten. 

Antal sjöar med god ekologisk status i procent av antal sjöar totalt. En sjö med koppling till flera kommuner eller län ingår i beräkningen för varje kommun den har koppling till. Klassning görs successivt under en flerårscykel, och det år cykeln tar slut uppdateras med det slutgiltiga resultatet 5 år tillbaka. Dvs alla siffror utom det sista i en cykel bör ses som preliminära. Cykel 1 avser 2004-2009, cykel 2 2010-2016 och cykel 3 2017-2021. </descr>
        <comment>Bedömningarna i den tredje förvaltningscykeln är baserade på en delvis annan metodik än tidigare klassningar, och statusklassningen har även vidareutvecklats på andra sätt. Skillnaderna mellan de tre cyklerna är alltså snarare en effekt av förändrade metoder än en förändring i miljön.

Andelen sjöar med god ekologisk status i Österåker vid senaste cykeln är högre än samtliga jämförelsevärdens snitt (riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad). Detta innebär en positiv utveckling sedan cykel 2 (2010-2016).</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.4.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>VISS, Länsstyrelserna (Kolada)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>aeb50040</structure_id>
        <parent_id>3e96207e</parent_id>
        <element_id>bb4eb381</element_id>
        <name>Sjöar med god ekologisk status</name>
        <name_ex>Andel sjöar med god ekologisk status</name_ex>
        <descr>Kommunen bevakar och arbetar för förbättrad ekologisk status inom vår rådighet.

Indikatorn används för att följa upp Sveriges miljömål för vatten och Agenda 2030- målet Rent vatten. Målnivån 100 % god ekologisk status till 2027 är ett lagkrav för miljökvalitetsnormer (MKN). 

Sjöar som ingår är de sjöar som klassas som vattenförekomster enligt vattenmyndigheten. 

Antal sjöar med god ekologisk status i procent av antal sjöar totalt. En sjö med koppling till flera kommuner eller län ingår i beräkningen för varje kommun den har koppling till. Klassning görs successivt under en flerårscykel, och det år cykeln tar slut uppdateras med det slutgiltiga resultatet 5 år tillbaka. Dvs alla siffror utom det sista i en cykel bör ses som preliminära. Cykel 1 avser 2004-2009, cykel 2 2010-2016 och cykel 3 2017-2021. </descr>
        <comment>Bedömningarna i den tredje förvaltningscykeln är baserade på en delvis annan metodik än tidigare klassningar, och statusklassningen har även vidareutvecklats på andra sätt. Skillnaderna mellan de tre cyklerna är alltså snarare en effekt av förändrade metoder än en förändring i miljön.

Andelen sjöar med god ekologisk status i Österåker vid senaste cykeln är högre än samtliga jämförelsevärdens snitt (riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad). Detta innebär en positiv utveckling sedan cykel 2 (2010-2016).</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.4.2.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>VISS, Länsstyrelserna (Kolada)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>4378d291</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>a23c83d8</element_id>
        <name>Upplevd tydlig information (barn- och ungdomsvård)</name>
        <name_ex>Brukarbedömning barn- och ungdomsvård IFO - tydlig information, andel (%)</name_ex>
        <descr>Antal personer 13 år eller äldre med kontakt med sociala barn- och ungdomsvården som har svarat Mycket lätt eller Ganska lätt på frågan Hur lätt eller svårt är det att förstå informationen du får av socialsekreteraren? dividerat med samtliga personer 13 år eller äldre med kontakt med sociala barn- och ungdomsvården som har besvarat frågan. Vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Från och med 2020 års insamling ingår ensamkommande flyktingar. Familjerätt ingår inte. </descr>
        <comment>2023 upplevde 83 procent av svarande att infomationen var tydlig. Andelen som upplever tydlig information har successivt minskat sedan 2020, och är lägre än snitten för Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.U33576</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SKR:s undersökning om brukares uppfattning av kvalitet inom individ- och familjeomsorg</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-18</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>eaac6c09</structure_id>
        <parent_id>1dba6be3</parent_id>
        <element_id>065e7ecf</element_id>
        <name>Upplevd möjlighet att använda kollektivtrafik för vardagliga resor</name>
        <name_ex>Medborgarundersökningen - Möjligheterna att enkelt använda kollektivtrafik för vardagliga resor är bra, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel som har svarat &quot;Mycket bra&quot; eller &quot;Ganska bra&quot; på frågan &quot;Vad tycker du om möjligheterna att på ett enkelt sätt använda kollektivtrafiken för dina vardaliga resor, t.ex. till arbete, skola eller annan sysselsättning&quot; i SCBs medborgarundersökning. De som har svarat &quot;Vet inte&quot;/&quot;Ingen åsikt&quot; har exkluderats.</descr>
        <comment>Andelen svarande som upplever att möjligheterna att enkelt använda kollektivtrafik för vardagliga resor är bra ökade med 1,7 procent mellan 2021 och 2023. Andelen i Österåker 2023 var något högre jämfört med snittet för riket, men något lägre jämfört med snitten för Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad. 

Möjligheten att använda kollektivtrafik påverkas av faktorer som kollektivtrafikens täckning, frekvens och tillgänglighet. Kommunens infrastruktur, investeringar i kollektivtrafik och planering spelar en stor roll. Även geografisk placering, invånartäthet och politiska beslut om satsningar på hållbara transporter påverkar tillgången.

Utfall för 2024 saknas, då medborgarundersökningen inte genomförs årligen.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.3.4</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCBs medborgarundersökning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-17</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-17</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>14a4ee6a</structure_id>
        <parent_id>8c656ef8</parent_id>
        <element_id>12987a34</element_id>
        <name>Befolkningsutveckling</name>
        <descr>Befolkningen förändras i takt med att det föds barn, avlider personer. Flyttar in och ut- människor till kommunen. I nedanstående diagram visualiseras dessa förändringskomponenter. </descr>
        <comment>Den årliga befolkningsökningen har varierat de senaste åren, 2021 ökade befolkningen med närmare 1600 personer, 2023 ökade befolkningen med 144 invånare och förra året med drygt 500 personer. Österåkers kommun växer framförallt tack vara att fler flyttar till Österåker än lämnar kommunen. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.5.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Befolkningsstatistik från scb, presenterad på kolada.se. </datasource>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-04-22</last_updated_on>
        <edited_on>2025-04-22</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>c017a7df</structure_id>
        <parent_id>9c3b080d</parent_id>
        <element_id>19543e9c</element_id>
        <name>Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Upphandling - Index</name>
        <name_ex>Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Upphandling - Index</name_ex>
        <descr>Indikatorn mäter hur nöjda företagarna är med kommunens arbete med upphandling. Under 2025 är flera insatser planerade för att kunna öka nöjdheten hos företagarna. Bland annat har en e-tjänst utvecklats som ska göra det enklare för det lokala näringslivet att vara med och konkurrera om direktupphandlingar. </descr>
        <comment>Kommunstyrelsen följer indikatorn som fokuserar på hur företagarna upplever Österåkers kommuns agerande och bemötande i samband med upphandling. Nöjdheten för 2023 hade sjunkit jämför med året innan och siffror för 2024 redovisas inte förrän senare i vår. Under 2025 är flera insatser planerade för att kunna öka nöjdheten hos företagarna. Bland annat har en e-tjänst utvecklats som ska göra det enklare för det lokala näringslivet att vara med och konkurrera om direktupphandlingar.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.1.7</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada, Företagsklimat - Upphandling: Kommunrankning, enkätundersökningen Insikt.</datasource>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>cb309f15</structure_id>
        <parent_id>5cd5adec</parent_id>
        <element_id>50fe8dc5</element_id>
        <name>Andel elever som anger att de är trygga i skolan (vuxenutbildning)</name>
        <name_ex>Andel elever som anger att de är trygga i skolan (vuxenutbildning) (Nytt mål 2025)</name_ex>
        <comment>Nytt mål för 2025.

Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden har ett mål inom trygghet. Målet handlar om upplevd trygghet för elever inom vuxenutbildning.

Det finns många faktorer som påverkar den upplevda tryggheten i en kommun. Inom näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden sker en rad informations- och kommunikationsinsatser i relation till det lokala näringslivet. Dessa insatser är ofta resultatet av dialog kring behov och aktuella frågor, både med aktörer inom näringslivet och internt i kommunen. Under 2025 kommer samarbetet mellan kommunens näringslivsfunktion och kommunens trygghets- och säkerhetsfunktioner och polis att intensifieras. Stor vikt ska läggas vid att finnas till hands för kommunens lokala näringsliv och eventuell påverkan av brottslighet och upplevd otrygghet.

</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.3.9.8.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>1a430ce1</structure_id>
        <parent_id>1dba6be3</parent_id>
        <element_id>7883c319</element_id>
        <name>Upplevt utbud av friluftsområden</name>
        <name_ex>Medborgarundersökningen - Bra utbud av friluftsområden i kommunen, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel som har svarat &quot;Mycket bra&quot; eller &quot;Ganska bra&quot; på frågan &quot;Vad tycker du om utbudet av friluftsområden i kommunen?&quot; i SCBs medborgarundersökning. De som har svarat &quot;Vet inte&quot;/&quot;Ingen åsikt&quot; är exkluderade. </descr>
        <comment>Andelen svarande som upplever att det finns ett bra utbud av friluftsområden i kommunen ökade med 1,4 procent mellan 2021 och 2023. Andelen är högre än snitten för jämförelsevärdena (riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad). 

Utbudet påverkas av kommunens planering, samverkan med markägare och tillgången på naturområden. Även invånarnas efterfrågan och politiska beslut spelar in.

Utfall för 2024 saknas, då medborgarundersökningen inte genomförs årligen.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.3.11</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCBs medborgarundersökning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>3622ebde</structure_id>
        <parent_id>ab2fe841</parent_id>
        <element_id>dbfca8a8</element_id>
        <name>Fossilfri energi för samhällsbetalda resor</name>
        <name_ex>Fossilfri energi för kommunens samhällsbetalda resor, %</name_ex>
        <descr>Kommunens samhällsbetalda resor innefattar bland annat färdtjänst, skolbussar och skoltaxi. Dessa resor upphandlas och utförs av externa leverantörer. Kommunen ställer olika miljökrav i nya upphandlingarna, så som att fossilt bränsle ska fasas ut. Gamla avtal gäller tills de löper ut.</descr>
        <comment>De samhällsbetalda resorna  färdtjänst, skolbuss och skoltaxi  är uppdelat på tre avtal med olika leverantörer. Kommunen begär in statistik för förbrukat drivmedel och körd sträcka från leverantörerna och räknar sedan ut den totala andelen fossilfritt drivmedel för alla samhällsbetalda resor. Sjötaxi ingår inte. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.61</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern (statistik från leverantörer)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-19</edited_on>
        <revision_status>Changed</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>927be06f</structure_id>
        <parent_id>156ad5e9</parent_id>
        <element_id>dbfca8a8</element_id>
        <name>Fossilfri energi för samhällsbetalda resor</name>
        <name_ex>Fossilfri energi för kommunens samhällsbetalda resor, %</name_ex>
        <descr>Kommunens samhällsbetalda resor innefattar bland annat färdtjänst, skolbussar och skoltaxi. Dessa resor upphandlas och utförs av externa leverantörer. Kommunen ställer olika miljökrav i nya upphandlingarna, så som att fossilt bränsle ska fasas ut. Gamla avtal gäller tills de löper ut.</descr>
        <comment>De samhällsbetalda resorna  färdtjänst, skolbuss och skoltaxi  är uppdelat på tre avtal med olika leverantörer. Kommunen begär in statistik för förbrukat drivmedel och körd sträcka från leverantörerna och räknar sedan ut den totala andelen fossilfritt drivmedel för alla samhällsbetalda resor. Sjötaxi ingår inte. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.3.10</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern (statistik från leverantörer)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-19</edited_on>
        <revision_status>Changed</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>1bbe00e3</structure_id>
        <parent_id>c622046a</parent_id>
        <element_id>161d5829</element_id>
        <name>Andel sysselsatta invånare 65-69 år</name>
        <name_ex>Sysselsatta invånare 65-69 år, andel (%)</name_ex>
        <descr>Antal sysselsatta i åldern 65-69 år dividerat med antal invånare i åldern 65-69 år den 31/12. Med sysselsatta avses folkbokförda personer i kommunen med löneinkomst av anställning samt personer med inkomst av aktiv näringsverksamhet under november månad.</descr>
        <comment>Andelen sysselsatta invånare (65-69 år) uppvisar en ökande trend de senaste åren. Mellan 2022 och 2023 ökade andelen ytterligare 1,4 procent. Med en höjd pensionsålder och bättre hälsa arbetar fler seniorer längre, ofta med flexibla anställningar eller deltidslösningar. Digitaliseringen och distansarbete har gjort det enklare att förlänga arbetslivet, samtidigt som yrken med hög fysisk belastning kan göra det svårt för vissa att fortsätta arbeta.

Planerad publicering avseende utfall för 2024: vecka 48, 2025</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.4.9</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCB - Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>48b66b89</structure_id>
        <parent_id>8c991c49</parent_id>
        <element_id>063aa4f5</element_id>
        <name>Brukarbedömning daglig verksamhet LSS - Brukaren trivs alltid</name>
        <name_ex>Brukarbedömning daglig verksamhet LSS - Brukaren trivs alltid på sin dagliga verksamhet, andel </name_ex>
        <comment>Målet uppnåddes under 2024

Vård och omsorgsnämnden arbetar för att ge god service, ha rätt kompetens för att uppnå högre kvalitet i insatser och att stöd och hjälp ska leda till bättre livsvillkor. Hur brukare upplever insatsernas kvalitet mäts genom årliga brukarundersökningar. Resultatet används sedan i verksamhetsutveckling.
</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.3.3</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Brukarundersökning, kolada</datasource>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>361a19d1</structure_id>
        <parent_id>3ba033d5</parent_id>
        <element_id>ac4a2b1d</element_id>
        <name>Tillgång på relevant kompetens </name>
        <name_ex>Tillgången på relevant kompetens (enligt enkätsvar Svenskt näringsliv, 6-gradig skala)</name_ex>
        <comment>Under 2024 har förstudie genomförts för projektet Växthuset - där individer och företag kan växa. Ett av målen är att främja lokala näringslivets tillgång till relevant kompetens. Under hösten genomfördes en enkätundersökning som visar att de utmaningar kring kompetensförsörjning som finns i länet även gäller i Österåker. Å ena sidan finns svårigheter att rekrytera arbetskraft med rätt yrkeskompetens, å andra sidan visar undersökningen att en hel del rekryteringsbehov inte kräver utbildning. Stor andel av företagen, både lokalt och i regionen anger att en nästan lika stor utmaning som yrkeserfarenhet är svårigheten att hitta personer med rätt attityd.

Analys av olika aspekter, t.ex. befolkningsutvecklingen inom olika åldrar, länets yrkesutbildningar inom vuxenutbildning och antal sökande påvisar stort behov av insatser för att öka intresset för framtidens yrken. Under 2024 har tre delprojekt identifierats inom projektet Växthuset. Två av dessa rör de utmaningar kring kompetensförsörjning som statistik och undersökningar påvisar. Inom delprojekten &quot;Anpassa utbildningar till framtidens behov och utveckla samarbete med företag för nya lösningar&quot; och &quot;Öka intresset för framtidens yrken&quot; är planen att undersöka och föreslå olika vägar framåt.      

Arbetet med att möta det lokala kompetensbehovet har under 2024 utgjorts av rekryteringsträffar, jobbmässa och utbildningsmässa, deltagande som utställare på Möjlighetsdagen. Inför varje event genomförs gemensamma planeringar för att säkerställa marknadsföring och kvalitet i genomförandet. Kommunen samarbetar med grannkommuner inom nätverket NANO och Näringsliv och Arbetsmarknad Nordost. Syftet med samarbetena är att bredda möjligheterna till matchning i och med tillgång till fler arbetsgivare i flera kommuner. 

I samarbete mellan kommunen och några större aktörer inom kommunens besöksnäring genomfördes under första halvåret en så kallad visningsresa. Ett uppskattat och innovativt initiativ som syftade till att visa upp olika arbetsplatser och konkreta arbetsuppgifter inom besöksnäringen. Vid tillfället deltog ca 25 arbetslösa och ungdomar i kommunen. Under resan skapades flera kontakter för inbjudan till intervju och möjlighet att provarbeta. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.4.7.3</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-05-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-05-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>23f734cc</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>eac04882</element_id>
        <name>Förstagångsväljare som röstade i kommunfullmäktigevalet</name>
        <name_ex>Förstagångsväljare som röstade i senaste kommunfullmäktigevalet, andel (%)</name_ex>
        <descr>Avser förstagångsväljare, folkbokförda i kommunen, som röstade i senaste kommunfullmäktigevalet.</descr>
        <comment>Andelen förstagångsväljare som röstat i kommunfullmäktigevalet låg som högst 2018 med 86 procent för att 2022 sjunka något med två procent. Utvecklingen följer trenden i riket, Stockholms läns kommuner samt andra jämförbara pendlingskommuner. 

Förstagångsväljares deltagande i kommunvalet kan påverkas av deras politiska medvetenhet, tillgång till information, sociala nätverk, skolans roll och förtroende för politiken. Även praktiska faktorer som enkelheten att rösta och partiernas engagemang i ungas frågor spelar en stor roll.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.U17413</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCB</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-27</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-27</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>491fd9f8</structure_id>
        <parent_id>44306e0a</parent_id>
        <element_id>567a83d1</element_id>
        <name>Andel verksamheter med fullgod källsortering, %</name>
        <name_ex>Andel kommunala verksamheter med fullgod källsortering av förpackningar, %</name_ex>
        <descr>Det är ett lagkrav att källsortera där avfall uppstår. Här följer vi verksamheternas möjlighet att sortera ut förpackningar och tidningar samt wellpapp (totalt 7 fraktioner). Kärl för matavfall och restavfall finns i alla verksamheter. Förutom förpackningar kan annat avfall uppstå i verksamheterna såsom grovavfall och olika typer av farligt avfall som ljuskällor och batterier. Detta hanteras vid behov av verksamheterna. Det är ett lagkrav att sortera ut förpackningsavfall och annat avfall som uppstår. </descr>
        <comment>Det finns flera svårigheter i att skapa fullgoda utrymmen för källsortering, den största är utrymmesbrist. Det är också en målkonflikt mellan verksamheternas behov av närhet till avfallsutrymmena och avfallsentreprenörens behov av korta transportvägar. Det är också en fråga om säkerhet då tunga transporter inte bör ske förskole- och skolgårdar. Miljöbodar, det vill säga enkla låsbara skjul för avfallskärlen är ofta en lämplig lösning och kompromiss men det kan även vara svårt att placera dessa på lämplig plats och dem tar värdefullt lekutrymme.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.5.17</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern, Armada</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2024-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2026-02-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-19</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>af6560bf</structure_id>
        <parent_id>12c7cb16</parent_id>
        <element_id>f4843a23</element_id>
        <name>Andel invånare som snusar</name>
        <name_ex>Daglig användning av snus, totalt (män och kvinnor), andel (%) </name_ex>
        <descr>Redovisningen bygger på frågor i Nationella folkhälsoenkäten: Röker du?, Snusar du?, Har du tidigare rökt eller snusat dagligen under minst 6 månader? Resultatet nedan avser de som svarat att de snusar dagligen.
För att få tillräckligt stort dataunderlag så redovisas 4-årsmedelvärden. 4-årsmedelvärdenas period omfattar fyra år och baseras på undersökningar inom perioden. Nedan presenteras det senaste flerårsvärdet i serien.</descr>
        <comment>Andelen som snusar dagligen var enligt 4-årsmedelvärdet 18,7 procent i Österåker 2024. Andelen har minskat med 0,2 procent i Österåker sedan 2022
I riket är andelen som snusar dagligen högre 2024 (14,7 procent) jämfört med 2022 (12,7 procent).</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.5.23</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Folkhälsomyndigheten</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-10</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-10</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>20965c20</structure_id>
        <parent_id>44306e0a</parent_id>
        <element_id>1943778f</element_id>
        <name>Klimatbesparing av återbruk</name>
        <name_ex>Uppskattad klimatbesparing av internt återbruk (kg CO2-ekvivalenter/år)</name_ex>
        <descr>Baseras på antal och typ av möbler som delats via kommunens delningsplattform. Syftet med delningsplattformen är att minska mängden nya inköp och öka återbruket.</descr>
        <comment>Plattformen öppnade i november 2023. Det pågår sedan dess ett löpande arbete för att öka nyttjandegraden av delningsplattformen.

Utsläppen är ett beräknat värde av besparade utsläpp jämfört med om möblerna skulle köpas nya. Att de besparade utsläppen minskat beror på att antalet återbrukade möbler var mindre. Det är naturligt att det delades fler möbler första året som plattformen infördes, eftersom tillgången till möbler var högre när möbelförråden rensades.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.5.13</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern, Place2place</datasource>
        <unit>kg</unit>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-19</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>1cae2a14</structure_id>
        <parent_id>12c7cb16</parent_id>
        <element_id>7ab8c43e</element_id>
        <name>Andel unga som någon gång använt narkotika </name>
        <name_ex>Andel unga som svarat ja på frågan om de någon gång har använt narkotika, (%)</name_ex>
        <descr>Statistiken kommer från en enkät (LUPP) som ska ge kommuner, stadsdelar eller regioner kunskap om ungas situation. Meningen är att beslut som berör unga i kommuner ska bygga på aktuell kunskap om ungas situation, erfarenheter och åsikter.</descr>
        <comment>Nästa LUPP genomförs under 2025 och publiceras 2026.

I Österåker 2022 är det en högre andel gymnasieungdomar som någon gång använt narkotika vid en jämförelse med rikssnittet. Andelen gymnasieungdomar som använt narkotika har även ökat över tid. I högstadiet är narkotikaanvändningen på en liknande nivå som år 2019. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.5.11 LUPP</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Österåkers kommun)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-09</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-09</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>635ed6e6</structure_id>
        <parent_id>073611aa</parent_id>
        <element_id>ff1c82b5</element_id>
        <name>Kvantitativ undersökning i idrottsanläggningar, trygghetsfrågor</name>
        <name_ex>Kvantitativ undersökning i idrottsanläggningar, trygghetsfrågor</name_ex>
        <descr>Resultatindikatorn under planperioden baseras på frågor kring upplevd trygghet som ställs i den enkätundersökning som genomförs i ett antal idrottsanläggningar årligen. Indikatorn mäter andelen som svarar 8-10 på en 10-gradig skala kring upplevd trygghet.</descr>
        <comment>Målet uppnås inte 2024.

Resultatet kopplat till idrottsanläggningar påverkas av den upplevda tryggheten i och kring Österåkers Sportcentrum.

Trygga idrottsmiljöer är ett prioriterat utvecklings- och utbildningsområde inom idrottsrörelsen såväl som för kommunen som stöd- och bidragsgivare. Indikatorer för att främja sunda, trygga och utvecklande miljöer tas fram tillsammans med föreningslivet och dess förbund.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.3.9.1.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern</datasource>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>46289fb5</structure_id>
        <parent_id>0a3a09df</parent_id>
        <element_id>0c9e5ca3</element_id>
        <name>Andel hanterade ärenden i Infrakontroll (felanmälan)</name>
        <name_ex>Andel hanterade ärenden i Infrakontroll (felanmälan)</name_ex>
        <comment>Målet uppnås inte för 2024

Via Infrakontroll registreras felanmälningar kopplat till alla nämndens anläggningar; även bad, spår, leder och friluftsområden. Resultatindikatorn kopplad till systemet poängterar vikten av att följa upp hantering av inkomna ärenden och tillse att de åtgärdas och kommuniceras korrekt.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.8.3</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>System Infracontroll</datasource>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-27</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-27</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>da62faf0</structure_id>
        <parent_id>739992b9</parent_id>
        <element_id>d8c8691b</element_id>
        <name>Andel elever som är trygga i sin gymnasieskola, egen regi</name>
        <name_ex>Andel elever i gymnasiet som uppger att de är trygga i sin skola, egen regi

Frågor till elever: 
Känner du dig trygg i skolan?
Känner du att du kan vara dig själv i skolan?
Känner du dig rädd för andra elever i skolan?</name_ex>
        <descr>n trygg skolmiljö är en förutsättning för att nå målen i utbildningen. Genom ett aktivt trygghetsskapande arbete på enhetsnivå, skapas förutsättningar för ökad måluppfyllelse och utveckling. Den ökade tillgängligheten till digitala forum som kan påverka elevers mående är ett exempel på en utmaning för gymnasieskolan. En viktig förebyggande insats är samverkan mellan skola, polis och socialtjänst.</descr>
        <comment>Nytt mål för 2025.

En trygg skolmiljö är en förutsättning för att nå målen i utbildningen. Genom ett aktivt trygghetsskapande arbete på enhetsnivå, skapas förutsättningar för ökad måluppfyllelse och utveckling. En viktig förebyggande insats är samverkan mellan skola, polis och socialtjänst.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.3.9.7.5</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>MMIS</datasource>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-27</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-27</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>ff3e765b</structure_id>
        <parent_id>8fe2dfdc</parent_id>
        <element_id>2fb2132e</element_id>
        <name>Brukarenkät familjehem - Brukaren känner sig trygg i boendet, andel (%)</name>
        <name_ex>Brukarenkät familjehem - Brukaren känner sig trygg i boendet, andel (%)</name_ex>
        <descr>Antal personer boende på familjehem som svarat &quot;Mycket trygg&quot; eller &quot;Ganska trygg&quot; på frågan &quot;Hur trygg känner du dig i ditt boende?&quot; dividerat med samtliga personer boende i familjehem som besvarat frågan. Svarsalternativen var &quot;Mycket trygg&quot;, &quot;Ganska trygg&quot;, &quot;Ganska otrygg&quot;, &quot;Mycket otrygg&quot;, &quot;Vet inte&quot;. Undersökningen är ej en totalundersökning varför resultatet för en kommun kan vara baserat på ett mindre antal brukares svar, dock minst fem. För en del kommuner ingår brukare i både kommunens egen regi och annan regi (privat/ideell), för en del endast brukare i egen regi och för andra endast brukare i annan regi. Källa: SKR:s undersökning om brukares uppfattning av kvalitet inom verksamheter för boende för barn och unga.</descr>
        <comment>Nytt mål för 2025
Syftet med målet är att den som får insatser från socialtjänsten ska kunna känna sig trygg. Trygghet skapas också genom god kvalitet av insatser så som familjehemsplaceringar, skyddat boende och familjebehandling. Den enskilde ska veta vart man kan vända sig om insatsen inte löper på som den ska, kunna lyfta synpunkter och klagomål med socialtjänstens personal samt veta vart man kan vända sig om något händer under tiden som insatsen pågår. Socialförvaltningen skapar trygghet för den enskilde genom de krav som ställs i avtal för respektive insats och kvalitativa uppföljningar.




</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.3.9.3.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada U33755</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>42b366ea</structure_id>
        <parent_id>fb416dd4</parent_id>
        <element_id>14a96223</element_id>
        <name>Detaljplaner i kollektivtrafiknära läge</name>
        <name_ex>Andel av lagakraftvunna detaljplaner i kollektivtrafiknära läge </name_ex>
        <comment>Antal detaljplaner som förvaltningen arbetar med beror på vilka planuppdrag som ges av Kommunstyrelsen. En detaljplan tar flera år att arbeta fram och det är ett fåtal som får laga kraft varje år. Varje enskild laga kraft-vunnen detaljplan, och på vilken sida av årsskiftet denna får laga kraft, får därför stor påverkan på resultatet/mätvärdet. 

Innehållet i en detaljplan kan vara allt från en kortare sträcka gång- och cykelväg till en helt ny stadsdel med bostäder, verksamhet, skola etc., det framgår inte av resultatet (antal detaljplaner) vad fjolårets laga kraft-vunna planer möjliggör. I vissa fall planlägger förvaltningen för befintlig bebyggelse och kan därmed ej påverka placering, vilket också påverkar resultatet/mätvärdet. 

En detaljplan får laga kraft tre veckor efter att justeringen av protokollet över beslutet att anta planen har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. Det förutsätter att ingen har överklagat beslutet under den tiden eller att länsstyrelsen inte har beslutat att pröva planen utifrån sina ingripandegrunder. Det finns många saker som påverkar planprocessen, som är en lagreglerad process. 

Kollektivtrafiknära läge definieras av att detaljplanegräns ligger inom 400 meters gångavstånd från en busshållplats med minst 15 minuters turtäthet, eller inom 1000 meter gångavstånd från en roslagsbanestation. Definitionerna är tagna från Trafikverket.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.3.16</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <unit>%</unit>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-19</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>46ffd436</structure_id>
        <parent_id>7619b345</parent_id>
        <element_id>ee7f61d2</element_id>
        <name>Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa särskilt boende</name>
        <name_ex>Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa för personer i särskilt boende, andel (%)</name_ex>
        <comment>Ny indikator för 2025.

I Österåkers program för social hållbarhet och folkhälsa 2030 finns målområdet: Ett Österåker för goda levnadsvanor och meningsfull fritid. Goda levnadsvanor är en viktig förutsättning för att uppnå jämlik hälsa under hela livet. Det omfattar fysisk aktivitet, goda matvanor, relationer och gemenskap, psykisk hälsa samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Målet med att brukare ska erbjudas en balanserad och näringsrik kost är kopplat till hållbarhetsmålet.

Brukare som får insatser i form av särskilt boende, korttidsboende ska erbjudas balanserad och näringsrik kost. Målet syftar till att nämnden ska säkerställa att utförarverksamheter inom särskilda boenden har fastställda, kända rutiner, som följs, för hur undernäring ska förebyggas och behandlas samt när och hur en utredning om undernäring ska göras. 

Nedsatt psykisk hälsa och dålig tandhälsa är mer än dubbelt så vanligt bland personer med funktionsnedsättning. En mycket stor del av den samlade ohälsan finns hos personer med funktionsnedsättning. Personalens roll kan vara att inspirera och visa på bra alternativa måltider och på sätt påverka den enskilde till hälsosammare matvanor.

Målet mäts genom att mäta andel personer 65+ i särskilt boende (vård- och omsorgsboende, demensboende, samt korttidsboende) som har bedömts ha risk för fallskada, undernäring, trycksår eller nedsatt munhälsa och där minst en åtgärd mot riskområdet utförts inom 6 månader. Riskbedömning är ett viktigt verktyg i arbetet med att erbjuda omsorg av god kvalitet.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.4.3.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Senior alert</datasource>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-05-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-05-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>03965137</structure_id>
        <parent_id>3ba033d5</parent_id>
        <element_id>84cbc09c</element_id>
        <name>NKI för företagsärenden inom myndighetsområden</name>
        <name_ex>NKI för företagsärenden inom myndighetsområden, aggregerat</name_ex>
        <comment>Nytt mål för 2025. Statistik för 2024 kommer sista halvåret 2025.

Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden ska verka för både ekonomisk, social och klimatmässig hållbarhet. När kommunen växer och får fler invånare blir också arbetstillfällena i kommunen fler. Nämnden har tre mål för arbetet med hållbarhet. Det ena handlar om att skapa förutsättningar för företag att verka och växa i kommunen, så att invånarna kan ta del av varor, tjänster och välfärd av hög kvalitet lokalt i kommunen samt att ungdomar, arbetslösa och nyanlända kan växa och utvecklas för att bidra i samhället. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.4.7.5</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-05-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-05-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>60407df1</structure_id>
        <parent_id>fb416dd4</parent_id>
        <element_id>4354113d</element_id>
        <name>Andel inventerade förorenade områden</name>
        <name_ex>Andel inventerade och riskklassade förorenade områden som kommunen har tillsyn över</name_ex>
        <descr>Indikatorn beskriver arbetet som åtgärderna grundar sig på men följer inte den faktiska risken. Även om kommunen har inventerat och riskklassat alla förorenade områden, kan de fortfarande utgöra en risk. Åtgärderna för att minska risken ligger på markägaren eller verksamhetsutövaren, vilket oftast inte är kommunen. </descr>
        <comment>Positiv trend då en allt större andel av kommunens kända förorenade områden inventeras genom ett kontinuerlig arbete. 2025 var totalt antal kända förorenade områden i kommunen 319 st och antal inventerade/riskklassade områden var 131 st. 

Lagstiftning kräver inventering, riskklassning och åtgärder av förorenade områden inför grävarbeten och nybyggnation. Hur många områden som riskklassas beror därför främst på antalet gräv- och nybyggnadsprojekt. Under 2025 har dessutom inventering utförts genom utskick till ett stort antal verksamheter.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.3.9</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Miljö- och hälsoskyddsavdelningen</datasource>
        <unit>%</unit>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2026-02-18</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-18</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>10ba9cf8</structure_id>
        <parent_id>621bf294</parent_id>
        <element_id>4354113d</element_id>
        <name>Andel inventerade förorenade områden</name>
        <name_ex>Andel inventerade och riskklassade förorenade områden som kommunen har tillsyn över</name_ex>
        <descr>Indikatorn beskriver arbetet som åtgärderna grundar sig på men följer inte den faktiska risken. Även om kommunen har inventerat och riskklassat alla förorenade områden, kan de fortfarande utgöra en risk. Åtgärderna för att minska risken ligger på markägaren eller verksamhetsutövaren, vilket oftast inte är kommunen. </descr>
        <comment>Positiv trend då en allt större andel av kommunens kända förorenade områden inventeras genom ett kontinuerlig arbete. 2025 var totalt antal kända förorenade områden i kommunen 319 st och antal inventerade/riskklassade områden var 131 st. 

Lagstiftning kräver inventering, riskklassning och åtgärder av förorenade områden inför grävarbeten och nybyggnation. Hur många områden som riskklassas beror därför främst på antalet gräv- och nybyggnadsprojekt. Under 2025 har dessutom inventering utförts genom utskick till ett stort antal verksamheter.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.3.2.11</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Miljö- och hälsoskyddsavdelningen</datasource>
        <unit>%</unit>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2026-02-18</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-18</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>76d689b2</structure_id>
        <parent_id>12c7cb16</parent_id>
        <element_id>a4289641</element_id>
        <name>Upplevd möjlighet att vara den man är och leva det liv man vill leva</name>
        <name_ex>Medborgarundersökningen - Möjlighet att vara den man är och leva det liv man vill leva, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel som har svarat &quot;Helt och hållet&quot; eller &quot;Till stor del&quot; på frågan &quot;Tycker du att du kan vara den du är och leva ditt liv som du vill i din kommun (t.ex. utifrån ålder, kön eller könstillhörighet, sexualitet, religion, etnicitet eller funktionsnedsättning)? i SCBs medborgarundersökning. De som har svarat &quot;Ingen åsikt&quot; har exkluderats.</descr>
        <comment>Andelen var 91 procent 2023 och har alltså minskat något (-1,6 procent) sedan 2021. Nivån är något högre än för riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommuner nära storstad.

Utfall för 2024 saknas, då medborgarundersökningen inte genomförs årligen.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.5.18</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCBs medborgarundersökning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>a3de340a</structure_id>
        <parent_id>3ba033d5</parent_id>
        <element_id>56695b26</element_id>
        <name>Andel SFI-avbrott</name>
        <name_ex>Andel SFI-avbrott</name_ex>
        <comment>Mål uppnåddes 2024.

Syftet är att både individer och företag ska ges möjlighet att växa, med utvecklad kompetensförsörjning till det lokala näringslivet genom bland annat rätt vuxenutbildningar, utvecklad matchning och fler praktikplatser. Under 2025 och framåt sker utvecklingsarbete inom projektet Växthuset. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.4.7.8</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-05-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-05-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>0c8286bc</structure_id>
        <parent_id>eb938761</parent_id>
        <element_id>da087e47</element_id>
        <name>Heltidstjänster i förskolan med förskollärarlegitimation (kommunal regi)</name>
        <name_ex>Heltidstjänster i förskolan med förskollärarlegitimation, kommunal regi, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel anställda årsarbetare med förskollärarlegitimation, kommunal regi.</descr>
        <comment>Andelen anställda årsarbetare med förskollärarlegitimation är oförändrad 2024, det vill säga på samma nivå som 2023. Andelen är något högre jämfört med snittet för Stockholms läns kommuner, men lägre jämfört med riket och pendlingskommun nära storstad.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.2.4</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Skolverket</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>25287f4a</structure_id>
        <parent_id>9c3b080d</parent_id>
        <element_id>9200da62</element_id>
        <name>Sjukfrånvaro totalt bland anställda, kommun</name>
        <name_ex>Sjukfrånvaro totalt bland anställda, kommun</name_ex>
        <descr>Gällande sjukfrånvaron är det viktigt att kunna erbjuda en hållbar arbetsplats som ger rätt förutsättningar och innebär en rimlig arbetsbelastning för chefer och medarbetare. Sjukfrånvaro, i synnerhet den längre sjukfrånvaron, är viktiga att följa ur det perspektivet. Här är HR:s arbete med verksamhetsnära HR en viktig faktor för att kunna stötta och arbeta för att förebygga sjukskrivning.</descr>
        <comment>Målet uppnått 2024.

Gällande sjukfrånvaron är det viktigt att kunna erbjuda en hållbar arbetsplats som ger rätt förutsättningar och innebär en rimlig arbetsbelastning för chefer och medarbetare. Sjukfrånvaro, i synnerhet den längre sjukfrånvaron, är viktiga att följa ur det perspektivet. Under 2024 är sjukfrånvaron i kommunen 7 procent, vilket är i enlighet med satt målnivå.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.1.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>20fbe143</structure_id>
        <parent_id>fc327963</parent_id>
        <element_id>9f2c9245</element_id>
        <name>Andel godkända betyg i gymnasiala kurser inom vuxenutbildning</name>
        <comment>Nytt mål för 2025</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.7.6</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>b4671d0a</structure_id>
        <parent_id>12c7cb16</parent_id>
        <element_id>0c7e5069</element_id>
        <name>Möjligheterna att använda kollektivtrafiken är bra</name>
        <name_ex>Möjligheterna att enkelt använda kollektivtrafik för vardagliga resor är bra, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel som har svarat &quot;Mycket bra&quot; eller &quot;Ganska bra&quot; på frågan &quot;Vad tycker du om möjligheterna att på ett enkelt sätt använda kollektivtrafiken för dina vardaliga resor, t.ex. till arbete, skola eller annan sysselsättning&quot; i SCBs medborgarundersökning. De som har svarat &quot;Vet inte&quot;/&quot;Ingen åsikt&quot; har exkluderats. </descr>
        <comment>Andelen svarande som upplever att möjligheterna att enkelt använda kollektivtrafik för vardagliga resor är bra har ökat något (1,7 procent) mellan 2021 och 2023 (ca 68 procent). Nivån är något högre än rikets snitt men något lägre än snittet för Stockholms läns kommuner och pendlingskommuner nära storstad.

Utfall för 2024 saknas, då medborgarundersökningen inte genomförs årligen.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.5.31</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada (SCBs medborgarundersökning)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-18</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>13163ab3</structure_id>
        <parent_id>1dba6be3</parent_id>
        <element_id>3a8d180f</element_id>
        <name>Upplevd skötsel av allmänna platser</name>
        <name_ex>Medborgarundersökningen - Skötsel av allmänna platser fungerar bra i kommunen, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel som har svarat &quot;Mycket bra&quot; eller &quot;Ganska bra&quot; på frågan &quot;Hur tycker du följande saker fungerar i din kommun? Skötsel av allmäna platser, t.ex. parker, torg, lekplatser&quot; i SCBs medborgarundersökning. De som har svarat &quot;Vet inte&quot;/&quot;Ingen åsikt&quot; är exkluderade. </descr>
        <comment>Andelen svarande som upplever att skötsel av allmäna platser i kommunen fungerar bra ökade med 4,3 procent mellan 2021 och 2023. Andelen är högre än snitten för jämförelsevärdena (riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad). 

Skötseln av allmäna platser påverkas bland annat av avtal med entreprenörer, tillgängliga resurser och antagna riktlinjer. Även invånarnas agerande och ansvarstagande för renhållning och underhåll påverkar.

Utfall för 2024 saknas, då medborgarundersökningen inte genomförs årligen.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.3.13</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCBs medborgarundersökning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>659370b9</structure_id>
        <parent_id>b2e2f032</parent_id>
        <element_id>d659c927</element_id>
        <name>Lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne, grundskolan</name>
        <name_ex>Lärare (heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i grundskola åk 1-9, lägeskommun, andel (%)</name_ex>
        <comment>Utfall 2024 för lärare med legitimation redovisas i april 2025. (Skolverket)

Andelen behöriga lärare är hög inom den kommunala gymnasieskolan och utmaningen består av insatser för att bibehålla och gärna öka denna nivå ytterligare. Skolverkets statistik över pedagogisk personal i skolan läsåret 2023/24 visar att andelen lärare med legitimation och behörighet 84 procent, vilket är något högre än förra läsåret. Högst andel behöriga lärare i gymnasieskolan finns det i ämnena svenska, historia och engelska med över 90 procent behöriga lärare. Lägst andel är det i ämnena svenska som andraspråk och teknik, med drygt 50 procent behöriga lärare. I Österåkers kommun är andelen behöriga lärare på gymnasiet 88 procent.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.6.3</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>2ad2122a</structure_id>
        <parent_id>739992b9</parent_id>
        <element_id>60d4d037</element_id>
        <name>Andel barn 3 - 5 år som uppger att de är trygga i sin förskola, lägeskommun</name>
        <name_ex>Andel barn 3 - 5 år som uppger att de är trygga i sin förskola, lägeskommun
</name_ex>
        <descr>Lägeskommun - Här ingår elever i skolor belägna i kommunen, oavsett om det är kommunal eller fristående skola, och oavsett var eleverna är folkbokförda.

I förskolans läroplan (Lpfö18) framgår det att utbildningen i förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn samt erbjuda en trygg omsorg. Förskolan ska ge barnen möjlighet att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer samt ge barnen möjligheter att upptäcka och förundras, pröva och utforska samt tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter.

Forskning visar att trygghet är grunden för utforskande och därmed för lek och lärande . En trygg anknytning ger utlopp åt lusten att upptäcka och pröva nya erfarenheter av både aktiviteter och relationer till andra människor. Förskolan har därför en viktig roll för att bidra till att grundlägga barnens trygghet och självkänsla. Utbildningsnämnden genomför årligen enkäten &quot;Med målen i sikte&quot; (MMIS) som en del i förvaltningens och enheternas kvalitetsarbete där barn, personal och rektor i förskola samt vårdnadshavare till barn i förskolan bidrar genom att besvara frågor om bland annat trygghet, delaktighet, undervisning och kompetens.</descr>
        <comment>Målet uppnås delvis 2024.

I förskolans läroplan (Lpfö18) framgår det att utbildningen i förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn samt erbjuda en trygg omsorg. Förskolan ska ge barnen möjlighet att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer samt ge barnen möjligheter att upptäcka och förundras, pröva och utforska samt tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter.

Utbildningsnämnden genomför årligen enkäten &quot;Med målen i sikte&quot; (MMIS) som en del i förvaltningens och enheternas kvalitetsarbete där barn, personal och rektor i förskola samt vårdnadshavare till barn i förskolan bidrar genom att besvara frågor om bland annat trygghet, delaktighet, undervisning och kompetens.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.3.9.7.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <image_url>/image/204</image_url>
        <datasource>MMIS</datasource>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-27</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-27</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>273f508c</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>8ea0932b</element_id>
        <name>Upplevd information om förändringar (särskilt boende äldreomsorg)</name>
        <name_ex>Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - information om förändringar, andel (%)</name_ex>
        <descr>Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som uppgett &quot;Ja, alltid eller &quot;Ja, oftast&quot; på frågan &quot;Brukar personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar? dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. &quot;Vet ej/Ingen åsikt&quot; är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m. 2012.</descr>
        <comment>2024 upplevde 37,5 procent av svarande en tydlig/god information. Detta innebär en ökning på 11,5 procent jämfört med det föregående året. Andelen i Österåker är dock lägre än snitten för riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.U23462</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-18</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>1d69fefb</structure_id>
        <parent_id>685bd90a</parent_id>
        <element_id>7fddac15</element_id>
        <name>Brukarbedömning gruppbostad LSS  - Brukaren är aldrig rädd för något hemma</name>
        <name_ex>Brukarbedömning gruppbostad LSS  - Brukaren är aldrig rädd för något hemma, andel (%)</name_ex>
        <comment>Målet uppnåddes delvis under 2024

De som får insatser av socialtjänsten ska känna sig trygga är ett mål som kan kännas självklart.
I samband med den årliga brukarundersökningen mäts brukarnas upplevelse av trygghet. Resultatet från brukarundersökningen från 2023 visar att 62 % av brukare på ett serviceboende enligt LSS kände sig trygga i sitt boende. Motsvarande siffra var 79 % på ett gruppboende. Socialförvaltningen anser att målet behöver vara att brukare ska känna högre grad av trygghet i ett boende där de ska få hjälp med basala behov och annan daglig livsföring.

Trygghetsskapande faktorer i samband insatser som särskilt boende, grupp- och servicebostäder och hemtjänst är flera. Socialförvaltningen behöver säkerställa att brukare ska ha information om vart man kan vända sig om insatsen inte löper på som den ska, kunna lyfta synpunkter och klagomål med socialtjänstens personal samt veta vart man kan vända sig om något händer under tiden som insatsen pågår.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.3.9.4.4</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <image_url>/image/210</image_url>
        <datasource>kolada</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>a6499787</structure_id>
        <parent_id>c4b57ea4</parent_id>
        <element_id>6874922d</element_id>
        <name>Båttvättar</name>
        <name_ex>Antal båttvättar i Österåker</name_ex>
        <descr>Båttvättar inkluderar mobila båttvättar och spolplattor. I Österåker finns båttvättar i form av spolplattor på land på flera varv och marinor och under året har en ny spolplatta anlagts på Trälhavets båtklubb.

Kommunen har inte något övergripande ansvar att se till att spolplattor finns, men då det är viktigt för båtlivet följer kommunen upp och påverkar inom vår rådighet. 

Kommunens miljö- och hälsoskyddsavdelning har tillsynsansvar på befintliga och aktiva båttvättar då detta räknas som miljöfarlig verksamhet. Avrinnande vatten från en spolplatta behöver renas och anläggningen skötas om så att föroreningar inte sprids till miljön. </descr>
        <comment>Kommunen har bidragit till att spolplattor etablerats i kommunen genom bland annat ansökningar om bidrag. 

Utvecklingen påverkas av om en verksamhetsutövare vill installera en ny spolplatta eller om en anmälan lämnas in i efterhand för en befintlig spolplatta. Tillsynsmyndigheten kan inte ställa krav på att en verksamhetsutövare ska installera en spolplatta. Tillsynsmyndigheten kan däremot ställa krav på att verksamheten inte får tvätta båtar utan rening.

Etablerade båttvättar är viktiga för att förhindra spridning av invasiva arter och föroreningar mellan vattenområden. Båtar kan transportera alger, växter eller djur som kan skada ekosystemen, samt föroreningar som bensin och olja. Genom att tvätta båtar på ett båttvätt eller spolplatta med uppsamlings-anordning och rening minskar risken för att dessa skadliga ämnen sprids och påverkar vattenkvaliteten negativt.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.4.7</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Miljö- och hälsoskyddsavdelningen</datasource>
        <unit>stycken</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2026-02-18</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-18</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>4cfa1e9b</structure_id>
        <parent_id>3e96207e</parent_id>
        <element_id>6874922d</element_id>
        <name>Båttvättar</name>
        <name_ex>Antal båttvättar i Österåker</name_ex>
        <descr>Båttvättar inkluderar mobila båttvättar och spolplattor. I Österåker finns båttvättar i form av spolplattor på land på flera varv och marinor och under året har en ny spolplatta anlagts på Trälhavets båtklubb.

Kommunen har inte något övergripande ansvar att se till att spolplattor finns, men då det är viktigt för båtlivet följer kommunen upp och påverkar inom vår rådighet. 

Kommunens miljö- och hälsoskyddsavdelning har tillsynsansvar på befintliga och aktiva båttvättar då detta räknas som miljöfarlig verksamhet. Avrinnande vatten från en spolplatta behöver renas och anläggningen skötas om så att föroreningar inte sprids till miljön. </descr>
        <comment>Kommunen har bidragit till att spolplattor etablerats i kommunen genom bland annat ansökningar om bidrag. 

Utvecklingen påverkas av om en verksamhetsutövare vill installera en ny spolplatta eller om en anmälan lämnas in i efterhand för en befintlig spolplatta. Tillsynsmyndigheten kan inte ställa krav på att en verksamhetsutövare ska installera en spolplatta. Tillsynsmyndigheten kan däremot ställa krav på att verksamheten inte får tvätta båtar utan rening.

Etablerade båttvättar är viktiga för att förhindra spridning av invasiva arter och föroreningar mellan vattenområden. Båtar kan transportera alger, växter eller djur som kan skada ekosystemen, samt föroreningar som bensin och olja. Genom att tvätta båtar på ett båttvätt eller spolplatta med uppsamlings-anordning och rening minskar risken för att dessa skadliga ämnen sprids och påverkar vattenkvaliteten negativt.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.4.2.7</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Miljö- och hälsoskyddsavdelningen</datasource>
        <unit>stycken</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2026-02-18</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-18</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>6412621d</structure_id>
        <parent_id>fb416dd4</parent_id>
        <element_id>314e5563</element_id>
        <name>IVLs rankning om klimatanpassning</name>
        <name_ex>Placering i IVL:s nationella klimatanpassningsranking för kommuner</name_ex>
        <descr>Syftet med enkätundersökningen (som sker vartannat år) till alla Sveriges 290 kommuner är att få en överblick över hur klimatanpassningsarbetet utvecklas på lokal nivå i Sverige och
identifiera framgångsfaktorer och utmaningar som kommunerna står inför. Enkätfrågorna i undersökningen utgår liksom från det verktyg för klimatanpassningsarbete som lanserades i samband med EU:s strategi för klimatanpassning 2013.</descr>
        <comment>Varierande resultat men en positiv trend i rankingen sedan 2020.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.3.12</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>IVL</datasource>
        <unit>plats</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2026-02-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-19</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>1222791f</structure_id>
        <parent_id>e428a198</parent_id>
        <element_id>314e5563</element_id>
        <name>IVLs rankning om klimatanpassning</name>
        <name_ex>Placering i IVL:s nationella klimatanpassningsranking för kommuner</name_ex>
        <descr>Syftet med enkätundersökningen (som sker vartannat år) till alla Sveriges 290 kommuner är att få en överblick över hur klimatanpassningsarbetet utvecklas på lokal nivå i Sverige och
identifiera framgångsfaktorer och utmaningar som kommunerna står inför. Enkätfrågorna i undersökningen utgår liksom från det verktyg för klimatanpassningsarbete som lanserades i samband med EU:s strategi för klimatanpassning 2013.</descr>
        <comment>Varierande resultat men en positiv trend i rankingen sedan 2020.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.3.3.3</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>IVL</datasource>
        <unit>plats</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2026-02-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-19</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>a2e02f0e</structure_id>
        <parent_id>0a3a09df</parent_id>
        <element_id>c35241e4</element_id>
        <name>Andel föreningar med ledarskapspolicy</name>
        <name_ex>Andel föreningar med ledarskapspolicy</name_ex>
        <comment>Börjar mätas 2025. Att som idrott- och friluftsförening ha en ledarskapspolicy uppmuntras av idrottsrörelsen. Att följa upp att föreningarna har dessa dokument på plats är ett verktyg i att kvalitetssäkra den verksamhet som Kultur- och fritidsnämnden lämnar bidrag till. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.8.5</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-27</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-27</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>58438fb0</structure_id>
        <parent_id>1dba6be3</parent_id>
        <element_id>d01a2bd2</element_id>
        <name>Ojämlikhetsindex</name>
        <name_ex>Ojämlikhetsindex, grad av segregation (0-100)</name_ex>
        <descr>Ojämlikhetsindexet mäter skillnader i bosättningsmönster mellan olika inkomstgrupper i befolkningen, alltså hur ojämnt eller jämnt fördelade dessa är mellan olika bostadsområden i exempelvis en kommun. Ju högre indexvärde, desto högre är graden av segregation.</descr>
        <comment>Mellan 2021 och 2022 sjönk graden av segregation, från 38 till 36 (samma värde som året dessförinnan). 

Ojämlikhetsindex och graden av segregation påverkas av faktorer som ekonomiska skillnader, bostadsmarknadens struktur, utbildning och sysselsättning. Politiska beslut om bostadspolitik, integration och sociala tjänster spelar en stor roll, liksom tillgången till kvalitativ utbildning och arbetsmarknad. Kulturella faktorer och diskriminering kan också påverka graden av segregation. Demografiska förändringar och geografisk fördelning av resurser har också en inverkan på indexet.

Data för 2023 och 2024 har ännu inte publicerats på Boverket.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.3.5</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Boverket, Segregationsbarometern</datasource>
        <unit>index 0-100</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-03-10</last_updated_on>
        <edited_on>2025-03-10</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>1338b7c7</structure_id>
        <parent_id>920bb97e</parent_id>
        <element_id>f2bf7ea9</element_id>
        <name>Prognossäkerhet per juni – jämfört med helår</name>
        <name_ex>Kultur- och fritidsnämnden ska hålla hög prognossäkerhet</name_ex>
        <descr>Nyckeltalet mäter skillnaden mellan budgetprognosen som görs i juni och det slutliga utfallet för budgeten vid årets slut. </descr>
        <comment>Målet uppnått 2024.
Budgetprognosen den 30 juni är av stor betydelse för kommunens ekonomiska uppföljning och hög prognossäkerhet är viktigt.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.2.1.8.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern</datasource>
        <unit>%</unit>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>100af7b6</structure_id>
        <parent_id>8008f117</parent_id>
        <element_id>da59eaea</element_id>
        <name>Andel bokade tider i idrottsanläggningar vardagar 16-22 och helger</name>
        <name_ex>Andel bokade tider i idrottsanläggningar vardagar 16-22 och helger</name_ex>
        <descr>Andel bokade tider ska hållas hög genom att öppethållande av idrottshallar och anläggningar följer bokningstryck.

Genom att optimera bokningar och spärra tider i idrottsanläggningar där bokningstrycket är lågt möjliggör nämnden för minskad energianvändning eftersom ventilation och uppvärmning kan justeras ner i de stängda anläggningarna. På sikt kan verksamhet flyttas från lågt nyttjade anläggningar för att fylla tomrum och optimera användningen av andra. Detta ska dock ske med respekt för verksamheternas behov av ändamålsenliga anläggningar och med barnperspektivet beaktat.</descr>
        <comment>Genom att optimera bokningar i idrottsanläggningar där bokningstrycket är lågt möjliggör nämnden för minskad energianvändning genom att ventilation och uppvärmning kan justeras ner i de oanvända anläggningarna. 

På sikt kan verksamhet flyttas från lågt nyttjade anläggningar för att fylla tomrum och optimera användningen av andra. Detta ska dock ske med respekt för verksamheternas behov av ändamålsenliga anläggningar och med barnperspektivet beaktat.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.4.8.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Egen mätning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>4363a80d</structure_id>
        <parent_id>8008f117</parent_id>
        <element_id>6cac564a</element_id>
        <name>Antal program och aktiviteter på folkbiblioteken</name>
        <name_ex>Antal program och aktiviteter på folkbiblioteken</name_ex>
        <descr>Biblioteksverksamheten och kultur har en viktig roll i byggandet av det öppna samhället, de symboliserar de viktiga demokratiska värderingarna som i den här kontexten är fritt kunskapssökande, yttrandefrihet, och allas lika rätt till kultur, bildning och kunskap.

Uttrycken och aktiviteterna behöver anpassas till användarnas nutida och framtida litteratur-och informationsbehov, möjligheter, medievanor och livsstilar. Den enskildes digitala delaktighet ska främjas och stödjas. Parallellt med den digitala utvecklingen ökar människors behov av fysiska möten, inte minst bland unga. För att motverka utanförskap behöver fler människor ha möjlighet att ingå i sociala nätverk. Genom aktiviteter och programpunkter lockar vi fler till bibliotek och kultur.</descr>
        <comment>Att utveckla läsandet och förståelsen för det man läser är av största vikt i det moderna informationssamhället, liksom värdet av att kunna förstå och behärska källkritik.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.4.8.5</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <unit>stycken</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-24</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-24</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>ea603496</structure_id>
        <parent_id>eb938761</parent_id>
        <element_id>df78e52e</element_id>
        <name>Lärande inom den öppna ungdomsverksamheten</name>
        <name_ex>Index - lärande gruppverksamhet inom den öppna ungdomsverksamheten</name_ex>
        <descr>Index baseras på svar till följande enkätfrågor:
Jag har lärt mig saker
Personalen har pratat med mig om vad jag har lärt mig</descr>
        <comment>2024 låg index för lärande på 63 procent.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.2.22</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern fritidsenkät</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-19</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-19</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>9ddcb432</structure_id>
        <parent_id>1dba6be3</parent_id>
        <element_id>1f023456</element_id>
        <name>Upplevt utbud av ställen för unga att träffas på</name>
        <name_ex>Medborgarundersökningen - Bra utbud av ställen för unga att träffas på i kommunen, andel (%</name_ex>
        <descr>Andel som har svarat &quot;Mycket bra&quot; eller &quot;Ganska bra&quot; på frågan &quot;Vad tycker du om utbudet av ställen för unga att träffas på i kommunen (t.ex. fritidsgårdar, ungdomsklubbar)?&quot; i SCBs medborgarundersökning. De som har svarat &quot;Vet inte&quot;/&quot;Ingen åsikt&quot; är exkluderade.</descr>
        <comment>Andelen svarande som upplever att det finns ett bra utbud av ställen för unga att träffas på i kommunen ökade med 2,6 procent mellan 2021 och 2023. Andelen i Österåker 2023 är lägre jämfört med snitten för jämförelsevärdena (riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad). 

Utbudet påverkas bland annat av kommunens resurser, samarbete med föreningar och unga själva. Även politiska beslut och lokala initiativ påverkar.

Utfall för 2024 saknas, då medborgarundersökningen inte genomförs årligen.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.3.7</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCBs medborgarundersökning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>86a2c702</structure_id>
        <parent_id>1dba6be3</parent_id>
        <element_id>85042c1a</element_id>
        <name>Upplevd skolmiljö inomhus</name>
        <name_ex>Vad tycker du om skolmiljön inne? Andel som svarat &quot;Ganska bra&quot; eller &quot;Mycket bra&quot;, högstadiet/gymnasiet, (%)</name_ex>
        <descr>Statistiken kommer från en enkät (LUPP) som ska ge kommuner, stadsdelar eller regioner kunskap om ungas situation. Meningen är att beslut som berör unga i kommuner ska bygga på aktuell kunskap om ungas situation, erfarenheter och åsikter. Hur elever trivs i skolan har ett nära samband med hur de upplever skolmiljön, men det har också ett samband med deras allmänna välbefinnande samt psykosomatiska hälsa. Skolmiljön inne avser exempelvis klassrum och korridorer.</descr>
        <comment>Nöjdheten med skolmiljön inomhus i Österåker ökade kraftigt mellan 2019 och 2022, med 57 procent för gymnasiet och 42 procent för högstadiet. Högst är nöjdheten i gymnasiet. Andelen nöjda i högstadiet i Öståker är lägre jämfört med riket, medan andelen nöjda i gymnasiet i Österåker är något högre jämfört med riket.

Nästa LUPP genomförs under 2025 och publiceras 2026.
</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.3.8 LUPP</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Österåkers kommun)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-09</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-09</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>8580e76b</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>e94972b8</element_id>
        <name>Upplevd tydlig information (individ- och familjeomsorg)</name>
        <name_ex>Brukarbedömning individ- och familjeomsorg totalt - tydlig information, andel (%)</name_ex>
        <descr>Antal personer med kontakt med individ- och familjeomsorgen totalt som har svarat Mycket lätt eller Ganska lätt på frågan Hur lätt eller svårt är det att förstå informationen du får av socialsekreteraren? dividerat med samtliga personer med kontakt med individ- och familjeomsorgen totalt som har besvarat frågan. Vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Notera att jämförbarheten haltar mellan kommunerna då alla kommuner inte undersökt på samtliga områden inom IFO.</descr>
        <comment>2024 upplevde ca 96 procent av svarande tydlig information. Detta innebär en ökning på ca 2procent jämfört med det föregående året. Andelen i Österåker är högre än snitten för Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.5</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SKRs undersökning om brukares uppfattning av kvalitet inom individ- och familjeomsorg</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>1315b183</structure_id>
        <parent_id>7619b345</parent_id>
        <element_id>a0e5151a</element_id>
        <name>Antal enheter som erbjuder digital myndighetspost</name>
        <name_ex>Antal enheter inom socialförvaltning som erbjuder digital myndighetspost</name_ex>
        <descr>Syftet med målet är att förvaltningen ska begränsa miljöpåverkan och underlätta för invånare att göra det samma. Genom att informera om möjligheten till digital myndighetspost ges invånare möjlighet till att ta emot brev digitalt, få ta del av information som berör dem snabbare och på det sättet spara både miljö och resurser. Digital myndighetspost ska erbjudas som ett alternativ till traditionell papperspost. Den enskildes önskemål ska vara styrande i valet av sättet att skicka post.

Flera leverantörer erbjuder digitala alternativ till papperspost. Kivra och Min myndighetspost är exempel på sådana tjänster. För att kunna använda sig av digitala brevlådor förutsätts att användaren har en e-legitimation och teknisk utrustning i form av en smartphone eller en dator. Att använda sig av digitala brevlådor är säkrare än traditionell post och e-post. Eftersom alla inte har tillgång till e-legitimation eller teknisk utrustning behöver möjligheten till traditionell postgång finnas kvar.</descr>
        <comment>Nytt mål för 2025.

Syftet med målet är att förvaltningen ska begränsa miljöpåverkan och underlätta för invånare att göra detsamma. Genom att informera om möjligheten till digital myndighetspost ges invånare möjlighet till att ta emot brev digitalt, få ta del av information som berör dem snabbare och på det sättet spara både miljö och resurser. Digital myndighetspost ska erbjudas som ett alternativ till traditionell papperspost. Den enskildes önskemål ska vara styrande i valet av sättet att skicka post.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.4.3.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Egen statistik</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-05-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-05-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>59b03262</structure_id>
        <parent_id>2225a37e</parent_id>
        <element_id>443af14f</element_id>
        <name>Brukarbedömning individ- och familjeomsorg totalt - få kontakt, andel (%)</name>
        <name_ex>Brukarbedömning individ- och familjeomsorg totalt - få kontakt, andel (%)</name_ex>
        <descr>Antal personer med kontakt med individ- och familjeomsorgen totalt som har svarat Mycket lätt eller Ganska lätt på frågan &quot;Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med socialsekreteraren (till exempel via telefon, sms eller e-post)?&quot; dividerat med samtliga personer med kontakt med individ- och familjeomsorgen totalt som har besvarat frågan. Vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Notera att jämförbarheten haltar mellan kommunerna då alla kommuner inte undersökt på samtliga områden inom IFO. </descr>
        <comment>Nytt mål för 2025.

Syftet med målet är att Socialnämnden ska arbeta för att kontakten med socialtjänsten ska bli lättare. Målet är kopplat till den nya socialtjänstlagens intention att öka socialtjänstens tillgänglighet för invånarna. Med det menas även att säkerställa en tillgänglig socialtjänst även utanför kontorstider. Målet mäts genom resultatet gällande den enskildes upplevelse att få kontakt med socialförvaltningen. 

Exempel på åtgärder för en mera lättillgänglig socialtjänst är öppna insatser, digital ansökan, tidsbokning via webben och digitala verktyg som komplement till traditionella insatser. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.4.2.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada (SKR:s undersökning om brukares uppfattning av kvalitet inom individ- och familjeomsorg)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>85d6c168</structure_id>
        <parent_id>d144016a</parent_id>
        <element_id>c259dcdf</element_id>
        <name>Andel fritidsbåtshamnar där beslut om avfallshanteringsplan har fattats</name>
        <name_ex>Andel fritidsbåtshamnar där beslut om avfallshanteringsplan har fattats</name_ex>
        <descr>Mäter lagefterlevnaden genom tillsyn.</descr>
        <comment>Målet uppfylls delvis 2024

Tillsyn har genomförts av 192 avlopp, det innebär 96% av det förväntade antalet.

Inventering i form av arkivstudier och utskick till cirka 340 fastighetsägare har genomförts .Av dessa har tillsyn i fält utförts av 155 avlopp. 21 procent har underkänts vid tillsynen, 66 procent bedöms fungera på ett godtagbart sätt, resterande har fått förläggande om att inkomma med kompletterande uppgifter eller ska följas upp med ytterligare inspektioner. 

Uppföljande tillsyn har genomförts av 37 sedan tidigare underkända avlopp som inte har åtgärdadats enligt beslut. Uppföljningarna har skett genom begäran om komplettering, påminnelse, nya förelägganden eller vitesförelägganden.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har systematiskt arbetat med tillsyn av enskilda avlopp i 20 års tid. Under 2025 kommer samtliga områden att ha inventerats och tillsyn genomförts på fastigheter med permanentbostäder med enskilt avlopp och fritidsfastigheter med enskilt avlopp med wc. Avlopp som är yngre än fem år har inte omfattats av tillsyn. De senaste årens tillsyn har genomförts i flera områden med ett fåtal avlopp vilket har inneburit att tillsynen har tagit mer tid att genomföra per område än om många avlopp är geografisk samlade. Tid har även behövt avsättas för att följa upp avlopp från tillsyn under åren 2006- 2019 och som inte har åtgärdats trots förelägganden och förbud. Målet om tillsyn av 200 avlopp har därför inte uppfyllts helt. 

Målet kopplar till miljömålet Rent vatten.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.3.9.6.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Egen mätning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>de9902c8</structure_id>
        <parent_id>3f9021da</parent_id>
        <element_id>7fa2b976</element_id>
        <name>Offentlighet och demokrati</name>
        <comment>Kommunkompassen visar att Österåkers kommun har en tydlig strategi för demokrati och medborgardialog. Kommunen gör mycket för att stärka demokratin och kommunikationen med medborgarna, men uppföljning och förtydligande av arbetet kan förbättras.

Förbättringsområden:
- Visionen och målen nämner invånarnas roll, men delaktighet och inflytande kan lyftas tydligare. 
- Digitala kanaler används för kommunikation, men interaktiviteten kan förbättras. 
- Transparensen i resultatredovisning är god, men ekonomiska nyckeltal och tydligare förklaringar kan utvecklas.
- Politiker får utbildning och kommunen arbetar aktivt för att motverka hot och hat. Dock behövs mer kontinuerlig analys av politikernas arbetsförutsättningar. 
- Kommunen vidtar åtgärder mot välfärdsbrottslighet, men ytterligare genomlysningar rekommenderas.

</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.2.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <image_url>/image/241</image_url>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-04-04</last_updated_on>
        <edited_on>2025-04-04</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>28806386</structure_id>
        <parent_id>fb416dd4</parent_id>
        <element_id>aa2b1f2c</element_id>
        <name>Utsläpp av partiklar</name>
        <name_ex>Utsläpp till luft av luftpartiklar PM2.5, kg/invånare</name_ex>
        <descr>Indikatorn används för att följa upp Agenda 2030-mål 11, &quot;Hållbara städer och samhällen samt Sveriges miljökvalitetsmål &quot;Frisk luft&quot;.

Innebär en uppskattning av totala utsläpp av partiklar mindre än 2,5 mikrometer, dividerat med invånare. Luftkvaliteten är viktig för invånarnas hälsa. Små partiklar hör till de luftföroreningar som ger störst hälsoproblem, såsom hosta, nedsattlungfunktion och astma-attacker. Källan till dess små luftpartiklar är främst förbränning från vedeldning, transporter och industri, samt slitage från vägtrafik på väg, däck och bromsar.

Uträknat från Nationella emissionsdatabasen samt SCB. För utförligare beskrivning av metoden se Nationella emissionsdatabasens hemsida. </descr>
        <comment>Kg partiklar per invånare har minskat successivt i Österåker de senaste åren. Nivån är lägre än rikets, men högre än för Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad. 

Utsläpp av luftpartiklar PM2.5 per invånare påverkas av faktorer som industri, trafik, uppvärmning och energiproduktion. Även faktorer som bränsleanvändning, andelen förnybar energi, fordonstyper, väderförhållanden och stadsplanering spelar roll. 

Statistiken har ett eftersläp på ca 1,5 år</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.3.4</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Nationella emissionsdatabasen</datasource>
        <unit>kg/inv</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>-2</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-17</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-17</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>fc9f2b6b</structure_id>
        <parent_id>621bf294</parent_id>
        <element_id>aa2b1f2c</element_id>
        <name>Utsläpp av partiklar</name>
        <name_ex>Utsläpp till luft av luftpartiklar PM2.5, kg/invånare</name_ex>
        <descr>Indikatorn används för att följa upp Agenda 2030-mål 11, &quot;Hållbara städer och samhällen samt Sveriges miljökvalitetsmål &quot;Frisk luft&quot;.

Innebär en uppskattning av totala utsläpp av partiklar mindre än 2,5 mikrometer, dividerat med invånare. Luftkvaliteten är viktig för invånarnas hälsa. Små partiklar hör till de luftföroreningar som ger störst hälsoproblem, såsom hosta, nedsattlungfunktion och astma-attacker. Källan till dess små luftpartiklar är främst förbränning från vedeldning, transporter och industri, samt slitage från vägtrafik på väg, däck och bromsar.

Uträknat från Nationella emissionsdatabasen samt SCB. För utförligare beskrivning av metoden se Nationella emissionsdatabasens hemsida. </descr>
        <comment>Kg partiklar per invånare har minskat successivt i Österåker de senaste åren. Nivån är lägre än rikets, men högre än för Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad. 

Utsläpp av luftpartiklar PM2.5 per invånare påverkas av faktorer som industri, trafik, uppvärmning och energiproduktion. Även faktorer som bränsleanvändning, andelen förnybar energi, fordonstyper, väderförhållanden och stadsplanering spelar roll. 

Statistiken har ett eftersläp på ca 1,5 år</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.3.2.4</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Nationella emissionsdatabasen</datasource>
        <unit>kg/inv</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>-2</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-17</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-17</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>816a4cfe</structure_id>
        <parent_id>752a6666</parent_id>
        <element_id>fb9f3578</element_id>
        <name>Andel överklagade beslut som återförvisats till Miljö- och hälsoskyddsnämnden </name>
        <name_ex>Andel överklagade beslut som återförvisats till Miljö- och hälsoskyddsnämnden för fortsatt handläggning.</name_ex>
        <comment>Målet uppfylls för 2024

Tolv beslut och domar har lämnats avseende överklagade beslut. I ett fall gav inte mark- miljööverdomstolen prövningstillstånd, två domar har lämnats av mark- miljödomstolen, en dom av förvaltningsrätten, åtta beslut från länsstyrelsen. I tio fall har nämndens beslut hållit och i två fall har Länsstyrelsen avskrivet ärendet från vidare handläggning då överklagningarna har dragits tillbaka. Inget ärendet har återförvisats för fortsatt handläggning.

2024 fattades 957 delegationsbeslut och 17 myndighetsbeslut av Miljö- och hälsoskyddsnämnden.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.5.5</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Egen undersökning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>91c4d974</structure_id>
        <parent_id>fb416dd4</parent_id>
        <element_id>f8c1b35d</element_id>
        <name>Invånare som arbetar lokalt (andel)</name>
        <name_ex>Andel kommuninvånare som arbetar lokalt</name_ex>
        <descr>Andelen kommuninvånare (15-74 år) som arbetar lokalt, beror också på antalet totalt arbetsföra i kommunen, det vill säga även om antalet lokala arbetsplatser ökar kan andelen minska.</descr>
        <comment>Denna indikator bevakas av kommunen men det är inte ett mål i sig att öka andelen invånare som arbetar lokalt. Även om kommunen skulle ha nått målet om att öka antalet lokala arbetsplatser med 250 st per år hade trenden varit negativ, om antalet totalt arbetsföra i kommunen ökat i snabbare takt. Fler arbetsföra i kommunen är positivt.

Antalet österåkersbor som är sysselsatta har ökat, men det är också fler som har ett arbete utanför kommunen. Österåker är en pendlingskommun men har ändå en relativt hög andel lokalt arbetande år 2024 jämfört med till exempel Vallentuna (27%), Täby (25%) och Sollentuna (23%).</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.3.N02274</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCB (BAS)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-18</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>26977c04</structure_id>
        <parent_id>621bf294</parent_id>
        <element_id>f8c1b35d</element_id>
        <name>Invånare som arbetar lokalt (andel)</name>
        <name_ex>Andel kommuninvånare som arbetar lokalt</name_ex>
        <descr>Andelen kommuninvånare (15-74 år) som arbetar lokalt, beror också på antalet totalt arbetsföra i kommunen, det vill säga även om antalet lokala arbetsplatser ökar kan andelen minska.</descr>
        <comment>Denna indikator bevakas av kommunen men det är inte ett mål i sig att öka andelen invånare som arbetar lokalt. Även om kommunen skulle ha nått målet om att öka antalet lokala arbetsplatser med 250 st per år hade trenden varit negativ, om antalet totalt arbetsföra i kommunen ökat i snabbare takt. Fler arbetsföra i kommunen är positivt.

Antalet österåkersbor som är sysselsatta har ökat, men det är också fler som har ett arbete utanför kommunen. Österåker är en pendlingskommun men har ändå en relativt hög andel lokalt arbetande år 2024 jämfört med till exempel Vallentuna (27%), Täby (25%) och Sollentuna (23%).</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.3.2.6</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCB (BAS)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-18</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>7992157a</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>cf8bf3cb</element_id>
        <name>Ungas upplevda möjlighet att framföra åsikter till dem som bestämmer</name>
        <name_ex>Vilka möjligheter har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? Andel som svarat &quot;stora möjligheter&quot; eller &quot;ganska stora möjligheter&quot;, (%)</name_ex>
        <descr>Statistiken kommer från en enkät (LUPP) som ska ge kommuner, stadsdelar eller regioner kunskap om ungas situation. Meningen är att beslut som berör unga i kommuner ska bygga på aktuell kunskap om ungas situation, erfarenheter och åsikter.</descr>
        <comment>Tjejer, både i högstadiet och i gymnasiet i Österåkers kommun, är underrepresenterade jämfört med killar vad gäller upplevd möjlighet att framföra sina åsikter till de som bestämmer. Österåkers kommun ligger under rikets snitt, men utvecklingen rör sig sakta i önskvärd riktning.

Att unga känner att de kan framföra sina åsikter till beslutsfattare i kommunen är viktigt eftersom det stärker engagemang och tilltro till demokratin. När unga får möjlighet att påverka skapas bättre beslut som speglar deras behov, samtidigt som de uppmuntras att vara aktiva medborgare även i framtiden.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.1 LUPP</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Österåker kommun)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-01-14</last_updated_on>
        <edited_on>2026-01-14</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>e4de2927</structure_id>
        <parent_id>c622046a</parent_id>
        <element_id>d173473b</element_id>
        <name>Arbetslöshet 16-24 år</name>
        <name_ex>Arbetslöshet 16-24 år, årsmedelvärde, andel (%) av bef</name_ex>
        <descr>Antal invånare 16-24 år som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, dividerat med antal invånare 16-24 år den 31/12 år T-1. Arbetslösheten avser årsmedelvärde år T.</descr>
        <comment>Andelen arbetslösa (16-24 år) i Österåker ökade minimalt (med ca 0,1 procent) mellan 2023 och 2024. Samma svaga uppåtgående trend går att se i riket, bland Stockholms läns kommuner och pendlingskommuner nära storstad. Österåker har en något lägre andel jämfört med jämförelsevärdena.

Arbetslösheten bland unga 16–24 år påverkas av flera faktorer. Tillgången på instegsjobb och möjligheten att kombinera arbete med studier spelar stor roll. Utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet är avgörande, då många unga saknar yrkeserfarenhet. Ekonomiska svängningar, företagsklimat och teknologisk utveckling påverkar också efterfrågan på unga arbetstagare. Insatser som praktik, lärlingsprogram och stöd till unga arbetssökande kan bidra till att minska arbetslösheten i denna åldersgrupp.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.4.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Arbetsförmedlingen och SCB</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>75e2fc23</structure_id>
        <parent_id>8039ca34</parent_id>
        <element_id>6464298e</element_id>
        <name>Prognossäkerhet per juni – jämfört med helår</name>
        <name_ex>Resultatindikator, prognossäkerhet per juni (nytt från 2025)</name_ex>
        <descr>Nyckeltalet mäter skillnaden mellan budgetprognosen som görs i juni och det slutliga utfallet för budgeten vid årets slut. Prognossäkerhet per juni är ny från 2025.</descr>
        <comment>Ny indikator för 2025

Nämnden strävar efter att ha en budget i balans genom hög prognossäkerhet. Detta görs genom omvärldsbevakning, identifiering av trender, prognoser för befolkningsökning samt generella förändringar inom målgruppen. Målets mäts genom att följa följsamheten av verksamhetens budget. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.2.1.3.3</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-05-28</last_updated_on>
        <edited_on>2025-05-28</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>c3770656</structure_id>
        <parent_id>70058771</parent_id>
        <element_id>8699fb2d</element_id>
        <name>Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, lägeskommun, andel (%)</name>
        <name_ex>Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, lägeskommun, andel (%)</name_ex>
        <descr>Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. För att ha gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan. Fram t.o.m. 2011 krävdes godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik för att uppnå lägsta behörighet till gymnasiet. Med lägeskommun avses elever i skolor belägna i kommunen oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. 2016 exkluderades elever med okänd bakgrund. 

 Målen är satta med strävan mot det långsiktiga målet 100 procent.</descr>
        <comment>Målet uppnås delvis 2024.

Social hållbarhet förutsätter att barn och elever har tillgång till en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Utbildningsnämndens målområden inom hållbar framtid har kopplingar till Agenda 2030 och flera av de globala målen, inte minst det globala målet 4 om god utbildning för alla. Mål 4 betonar vikten av att främja alla människors lika möjlighet till livslångt lärande som gynnar deltagande i arbets- och samhällsliv. Bland delmålen ryms bland andra en likvärdig grundskole- och gymnasieutbildning av god kvalitet, lika tillgång till förskola av god kvalitet samt att skapa inkluderande och trygga utbildningsmiljöer.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.4.6.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada och Skolverket (Siris).</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>2a067757</structure_id>
        <parent_id>93bef7d7</parent_id>
        <element_id>cb359c55</element_id>
        <name>Antal inköp som ersätts av kommunens återbruksplattform</name>
        <name_ex>Antal nyinköp av möbler som ersätts av kommunens återbruksplattform</name_ex>
        <descr>I november 2023 infördes en delningsplattform för återbruk av möbler och inventarier. Plattformen fungerar som ett internt Blocket, och alla kommunens medarbetare har tillgång till plattformen. Det gör det lättare för kommunens verksamhet att dela möbler och andra inventarier som blir över med varandra, istället för att slänga dem.</descr>
        <comment>Målet uppnått 2024.

2024 är första helåret som delningsplattformen använts. De 130 delningar som gjordes under året motsvarar en klimatbesparing på 7790 kg koldioxidekvivalenter och en kostnadsbesparing på cirka 460 tkr jmfört med att köpa nytt. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.4.1.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <image_url>/image/469</image_url>
        <datasource>Place2place</datasource>
        <unit>stycken</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-05-28</last_updated_on>
        <edited_on>2025-05-28</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>f856aab5</structure_id>
        <parent_id>595a7d7a</parent_id>
        <element_id>7b072417</element_id>
        <name>Andel av bygglov i kollektivtrafiknära lägen</name>
        <name_ex>Andel av alla förhandsbesked och bygglov som handlagts, har beviljats i kollektivtrafiknära lägen</name_ex>
        <descr>Styra nya bostäder och arbetsplatser till, i huvudsak, kollektivtrafiknära lägen.</descr>
        <comment>Målet uppnås för 2024.

Måltalet 95% är satt med beaktande av att ett begränsat antal lov kan komma att bedömas som lämpliga, trots ett längre avstånd till kollektivtrafik.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.4.4.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-05-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-05-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>71715fd0</structure_id>
        <parent_id>48f7bbda</parent_id>
        <element_id>008e65e8</element_id>
        <name>Andel som känner sig mycket trygg eller ganska trygg kvällstid</name>
        <name_ex>Andel invånare som känner sig mycket trygga eller ganska trygga kvällstid</name_ex>
        <descr>Indikatorn följer upp invånarnas upplevda känsla av trygghet.</descr>
        <comment>I polisens trygghetsundersökning 2024 har indikatorerna förändrats. Från att ha redovisat trygghet redovisas nu otrygghet. Jämfört med 2023 uppger något fler att det känner sig otrygga kvällstid. Det går inte att avgöra om målet är uppnått eller ej, men det kan konstateras att det inte skett någon större förändring. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.3.9.2.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>8abd6c76</structure_id>
        <parent_id>93bef7d7</parent_id>
        <element_id>c740b377</element_id>
        <name>Fossiloberoende fordon i kommunorganisationen</name>
        <name_ex>Fossiloberoende fordon i kommunorganisationen, andel (%)</name_ex>
        <descr>Antal fossiloberoende personbilar samt lätta lastbilar i kommunorganisationen delat med totala antalet personbilar och lätta lastbilar i kommunorganisationen. Med fossiloberoende menas bilar som har möjlighet att köra på ett bränsle från förnybara källor men som inte nödvändigtvis gör det hela tiden. Bilar av typerna gas (CNG, biogas, naturgas, metangas), el, E85, laddhybrid (förutsatt att de kan laddas med sladd), vätgas samt bilar godkända av tillverkaren att köras på  HVO100 (biodiesel).</descr>
        <comment>Uppnås delvis.

Förvaltningen ska verka för att öka andelen fossiloberoende fordon i organisation. Detta genom att ställa tydliga krav i de framtida upphandlingarna som rör organisationens egna fordon. Här kommer förändringen att ske succesivt kommande år, då gamla avtal löper ut och nya upphandlingar genomförs. Det ställs även krav på leverantörer gällande transporter, även om det inledningsvis inte kommer följas upp under målet. Det kommer däremot att följas upp i anslutning till miljö- och klimatprogrammet. Andelen fossiloberoende fordon har ökat i organisationen, men ligger fortsatt en bit från målet. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.4.1.6</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Miljöfordon i Sverige</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>bb028c90</structure_id>
        <parent_id>91c89694</parent_id>
        <element_id>310af14f</element_id>
        <name>Antal förorenade områden eller byggnader där undersökning eller åtgärder skett</name>
        <name_ex>Antal förorenade områden eller byggnader där undersökning eller åtgärder har skett</name_ex>
        <descr>Tillsyn av förorenade områden av största vikt och för att människor ska kunna bo och leva utan risk för hälsa och miljön.</descr>
        <comment>Målet uppfylls 2024.

Åtgärderna omfattar saneringar och provtagningar till följd av tidigare föroreningar och aktuella tillbudshändelser.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.4.5.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Egen mätning</datasource>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-05-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-05-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>98763655</structure_id>
        <parent_id>12c7cb16</parent_id>
        <element_id>80b8b3dd</element_id>
        <name>Medellivslängd för män</name>
        <name_ex>Medellivslängd män, år</name_ex>
        <descr>Beräknad återstående medellivslängd i antal år vid födelsen perioden T-4 till år T för män födda i Sverige.</descr>
        <comment>Medellivslängden för män i Österåker är ca 82,5 år 2024. Detta är något lägre än för kvinnor (ca 3 års skillnad). Ytterst små förändringar i medellivslängden har skett, därav att ingen uppmätt förändring visas i denna statistik. En positiv ökning på ca 0,7 år går att se mellan 2020 och 2024. Livslängden i Österåker ligger i linje med nivån för riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.5.5</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada (SCB)</datasource>
        <unit>år</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-18</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>d2190937</structure_id>
        <parent_id>70058771</parent_id>
        <element_id>653123e8</element_id>
        <name>Barn 3-5 år i förskola som uppger delaktighet i utbildningen, egen regi</name>
        <name_ex>Andel barn 3-5 år i förskola som uppger att de är delaktiga i utbildningen, egen regi

Frågor till barnen i förskola: 
- Får du vara med och bestämma vad ni ska göra på förskolan?
- Kan du välja att leka själv på förskolan?</name_ex>
        <descr>Egen regi avser samtliga förskolor  i både kommunal regi inom kommunen. Målet är satt mot en strävan mot 100 procent.</descr>
        <comment>Nytt mål för 2025.

Förskolans uppdrag innefattar att stödja alla barns lärprocess. Delaktighet och inflytande återfinns som viktiga delar i förskolans läroplan, lpfö18. Förskolan skall lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället liksom för en hållbar utveckling - såväl miljömässig som ekonomisk och social. Barnen ska få möjlighet att utveckla kunskap om hur man värnar om miljön inför framtiden och hur man kan skapa möjlighet att leva i rättvisa och fredliga samhällen. Demokratiska värden, elevernas delaktighet och inflytande ska vara centralt i utbildningen tillsammans med kunskaper i olika skolämnen. Om elever får inflytande över och känner delaktighet i skolans verksamhet ökar deras motivation och ansvarstagande, vilket i sin tur bidrar till förbättrade kunskapsresultat. (Skolverket 2015, Delaktighet för lärande)</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.4.6.7</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>MMIS</datasource>
        <unit>%</unit>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-05-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-05-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>96be1ac3</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>4f828d01</element_id>
        <name>Ungas engagemang i politik och samhällsfrågor via föreningar</name>
        <name_ex>Andel som har engagerat sig politiskt/i en samhällsfråga genom en förening, (%)</name_ex>
        <descr>Statistiken kommer från en enkät (LUPP) som ska ge kommuner, stadsdelar eller regioner kunskap om ungas situation. Meningen är att beslut som berör unga i kommuner ska bygga på aktuell kunskap om ungas situation, erfarenheter och åsikter.</descr>
        <comment>Formerna för det politiska engagemanget bland unga har förändrats under senare år. Antalet unga som väljer att bli medlemmar i politiska partier och som är engagerade i de traditionella folkrörelseorganisationerna har minskat. Det behöver inte nödvändigtvis vara något negativt, men denna utveckling leder samtidigt till att färre unga får erfarenheter av den representativa demokratins beslutsprocesser, som exempelvis gemensamt beslutsfattande. Dessa erfarenheter är viktiga och ses som bidragande till känslan av delaktighet, tillhörighet och ansvarstagande. Dock innebär förändringarna i formerna för engagemang att vi troligtvis på sikt kommer att behöva anpassa det politiska systemet till dessa förändrade omständigheter.

Det vanligaste sättet att engagera sig bland unga är att gilla/dela inlägg om samhällsfrågor/politik på internet.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.2 LUPP</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>LUPP (Uppföljning av lokal ungdomspolitik)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-01-12</last_updated_on>
        <edited_on>2026-01-12</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>39dc3f9e</structure_id>
        <parent_id>ab2fe841</parent_id>
        <element_id>14f6e8ef</element_id>
        <name>Solceller i Österåker</name>
        <name_ex>Installerad effekt från solcellsanläggningar i Österåker</name_ex>
        <descr>Kommer från enkätundersökningen ”Nätanslutna solcellsanläggningar”.

Kommunen följer utvecklingen av indikatorn och driver på för en omställning inom vår rådighet. Syftet att följa den lokala produktionen av el är att bevaka och analysera takten för omställning till förnybar el i Österåker. Det nationella målet är 100 % förnybar el till 2030. Idag står solceller för mindre än 0,1 % av Sveriges elproduktion, men Energimyndigheten menar att cirka 5–10 % av Sveriges totala elanvändning skulle kunna komma från solenergi år 2040.</descr>
        <comment>Trenden är positiv eftersom installerad effekt av solceller ökar kraftigt och stadigt i Österåker. Vi vet dock inte hur mycket el som årligen produceras av solceller i Österåker och kan därmed inte se hur stor andel av den totala elanvändningen som solceller står för.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.8</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Energimyndigheten</datasource>
        <unit>MW</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>48ece829</structure_id>
        <parent_id>a492aff8</parent_id>
        <element_id>14f6e8ef</element_id>
        <name>Solceller i Österåker</name>
        <name_ex>Installerad effekt från solcellsanläggningar i Österåker</name_ex>
        <descr>Kommer från enkätundersökningen ”Nätanslutna solcellsanläggningar”.

Kommunen följer utvecklingen av indikatorn och driver på för en omställning inom vår rådighet. Syftet att följa den lokala produktionen av el är att bevaka och analysera takten för omställning till förnybar el i Österåker. Det nationella målet är 100 % förnybar el till 2030. Idag står solceller för mindre än 0,1 % av Sveriges elproduktion, men Energimyndigheten menar att cirka 5–10 % av Sveriges totala elanvändning skulle kunna komma från solenergi år 2040.</descr>
        <comment>Trenden är positiv eftersom installerad effekt av solceller ökar kraftigt och stadigt i Österåker. Vi vet dock inte hur mycket el som årligen produceras av solceller i Österåker och kan därmed inte se hur stor andel av den totala elanvändningen som solceller står för.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.2.10</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Energimyndigheten</datasource>
        <unit>MW</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>1e5669ae</structure_id>
        <parent_id>eb938761</parent_id>
        <element_id>2f5e3418</element_id>
        <name>Utbildning och kompetens</name>
        <name_ex>Utbildning och kompetens, kommunindex</name_ex>
        <descr>Kommunindex för tema Utbildning och kompetens baseras på indikatorerna Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%), Invånare 25-64 år med minst gymnasial utbildning, andel (%). Alla kommunernas värden placeras på en skala från 0 till 100 där 0 är sämst och 100 är bäst.</descr>
        <comment>2024 hade Östeårker värdet 50 (på en skala 0-100) i kommunindex för utbildning och kompetens. Värdet är något högre än snitten bland jämförelsevärdena (riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad). 


</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.2.15</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Tillväxtverket (Kolada)</datasource>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-05-21</last_updated_on>
        <edited_on>2025-05-21</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>507c48f7</structure_id>
        <parent_id>eb938761</parent_id>
        <element_id>6431b167</element_id>
        <name>Elevavgift i musik- eller kulturskola</name>
        <name_ex>Genomsnittlig elevavgift i musik- eller kulturskola, kr/elever 6-19 år</name_ex>
        <descr>Den genomsnittliga elevavgiften för musik- och kulturskolan. Kulturskolans intäkter från avgifter (i räkenskapssammandragen kallad &quot;taxor och avgifter&quot;) dividerat med antalet unika elever 6-19 år. </descr>
        <comment>Elevavgiften i musik- eller kulturskola i Österåker minskade mellan 2020 och 2021. 
Statistik för kommunen avseende 2022 och 2023 saknas i dagsläget i Kolada. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.2.21</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCB (RS) och Kulturrådet</datasource>
        <unit>kr/elev</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-13</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-13</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>d8c9d9d5</structure_id>
        <parent_id>44306e0a</parent_id>
        <element_id>daeea196</element_id>
        <name>Andel kommunalt avfall till materialåtervinning</name>
        <name_ex>Andel kommunalt avfall som samlats in för materialåtervinning, inklusive biologisk behandling, andel (%)
</name_ex>
        <descr>Kommunen följer upp och påverkar inom sin rådighet. Kommunen kan ge incitament via avfallstaxan och stötta i form av kunskapshöjande insatser och vägledning. 

OBSERVERA
Sedan Miljö- och klimatprogrammet antogs har begreppet kommunalt avfall ersatt det tidigare begreppet hushållsavfall. 

Kommunalt avfall innefattar i detta nyckeltal rest- och matavfall från hushåll  (inklusive så kallat jämförligt avfall från bland annat affärer, kontor, industrier och restauranger), grovavfall inklusive trädgårdsavfall, farligt avfall samt den del av hushållsavfallet som omfattas av producentansvar (förpackningar, tidningar, elavfall, batterier etc.).

Mängd hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning eller biologisk behandling dividerat med total mängd insamlat hushållsavfall. I procenttalet ingår också den s.k. rejekten, d.v.s. den mängd som samlats in för materialåtervinning men som ej kunnat materialåtervinnas. </descr>
        <comment>Det har blivit allt fler återvinningsfraktioner på återvinningscentralerna vilket resulterar i att mer kan återvinnas. Personalen på anläggningarna har genomgått flera utbildningar för att bättre guida avfallslämnare att lägga material i rätt behållare.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.5.5</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada (Roslagsvatten)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2026-02-20</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-20</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>f95192eb</structure_id>
        <parent_id>3cff87c1</parent_id>
        <element_id>daeea196</element_id>
        <name>Andel kommunalt avfall till materialåtervinning</name>
        <name_ex>Andel kommunalt avfall som samlats in för materialåtervinning, inklusive biologisk behandling, andel (%)
</name_ex>
        <descr>Kommunen följer upp och påverkar inom sin rådighet. Kommunen kan ge incitament via avfallstaxan och stötta i form av kunskapshöjande insatser och vägledning. 

OBSERVERA
Sedan Miljö- och klimatprogrammet antogs har begreppet kommunalt avfall ersatt det tidigare begreppet hushållsavfall. 

Kommunalt avfall innefattar i detta nyckeltal rest- och matavfall från hushåll  (inklusive så kallat jämförligt avfall från bland annat affärer, kontor, industrier och restauranger), grovavfall inklusive trädgårdsavfall, farligt avfall samt den del av hushållsavfallet som omfattas av producentansvar (förpackningar, tidningar, elavfall, batterier etc.).

Mängd hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning eller biologisk behandling dividerat med total mängd insamlat hushållsavfall. I procenttalet ingår också den s.k. rejekten, d.v.s. den mängd som samlats in för materialåtervinning men som ej kunnat materialåtervinnas. </descr>
        <comment>Det har blivit allt fler återvinningsfraktioner på återvinningscentralerna vilket resulterar i att mer kan återvinnas. Personalen på anläggningarna har genomgått flera utbildningar för att bättre guida avfallslämnare att lägga material i rätt behållare.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.5.2.4</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada (Roslagsvatten)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2026-02-20</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-20</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>32fc4864</structure_id>
        <parent_id>9c3b080d</parent_id>
        <element_id>b23e5a89</element_id>
        <name>Upplevd generell nöjdhet vid bemötande vid kontakt med kommunen</name>
        <name_ex>Upplevd generell nöjdhet vid bemötande vid kontakt med kommunen</name_ex>
        <descr>Kommunstyrelsens fullgör kommunens ansvar gällande information till allmänheten. Även kommunens policy gällande service och bemötande formas av förvaltningen. Målet mäts genom upplevd nöjdhet med bemötande, nöjdhet med informationen från kommunen och företagens upplevelse av kommunens upphandlingar.

Servicecenter är invånarnas första kontakt i frågor rörande alla kommunens förvaltningar och enheter. Syftet med servicecenter är att kunna ge svar och hjälp direkt i så många inkomna ärenden som möjligt och att skapa bästa möjliga invånar- och kundupplevelse. Stort fokus läggs på service och bemötande. Att invånaren får en positiv upplevelse av sin kontakt med servicecenter, oavsett kontaktkanal, skapar förutsättningar för goda ambassadörer, samt ökad legitimitet och förtroende för kommunen i sin helhet. </descr>
        <comment>Målet uppnås delvis 2024.

I kundservicemätningen mäts invånarnas upplevelse vid kontakt med kommunen direkt efter avslutat samtal. Resultatet redovisas i realtid för medarbetare och chef och används i strategiskt arbete för att skapa en bättre kundupplevelse. Det görs även benchmarking mot andra kommuners och branschers kundservicefunktioner. För Kommunstyrelsens del mäts upplevd nöjdhet vid bemötande i kontakt med kommunen. Utfallet på 89 procent är högt och mycket nära uppsatt målnivå. Kommunen har under våren även deltagit i SKR:s nationella servicemätning, där resultatet visar att Österåker ligger över eller mycket över genomsnittet gällande samtliga parametrar i jämförelse med andra kommuner.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.1.5</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Serviceundersökningen</datasource>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>1207e7c3</structure_id>
        <parent_id>12c7cb16</parent_id>
        <element_id>1fe5d8ce</element_id>
        <name>Fallskador bland personer 65+</name>
        <name_ex>Fallskador bland personer 65+, 3-årsm, antal vårdtillfällen/100 000 inv</name_ex>
        <descr>Genomsnittligt antal slutenvårdstillfällen till följd av fallolyckor bland individer 65 år och äldre under perioden år T till år T-2. Beräknat per 100 000 invånare 65 år och äldre. Uppgift om underliggande skadeorsak från Patientregistret. Yttre skadeorsak utgörs av fallolycka, orsakskod W00-W19 enligt ICD-10.</descr>
        <comment>Antalet fallolyckor (65 år +) minskade med 80 st mellan 2022 och 2023 i Österåker. Antalet fallolyckor i Österåker är högre än i både riket och pendlingskommuner nära storstad. Dock något lägre jämfört med Stockholms läns kommuners snitt.

Fallskador bland personer 65+ påverkas bland annat av faktorer som nedsatt balans, muskelsvaghet, synnedsättning och kroniska sjukdomar. Även läkemedelsanvändning, bostads- och utemiljö, fysisk aktivitet samt tillgång till hjälpmedel och rehabilitering spelar en viktig roll.

Planerad publicering avseende utfall för 2024: vecka 49, 2025
</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.5.4</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Patientregistret, Socialstyrelsen</datasource>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>f82bb87d</structure_id>
        <parent_id>fb416dd4</parent_id>
        <element_id>b543711f</element_id>
        <name>Kollektivtrafiknära läge</name>
        <name_ex>Andel befolkning i kollektivtrafiknära läge</name_ex>
        <descr>Planerade nybyggnationer i kollektivtrafiknära lägen väntas vara klara för inflyttning efter 2030. OBS. Indikatorn är inte samstämmig med Sverigeförhandlingen där definitionen för kollektivtrafiknära är 1 km från tågstation, vilket innebär att det kan komma att bygga mycket som är utanför 500 m radie, tex Hagby äng och kulle, fortsättningen på Östra kanalstaden osv. Kommunen har inte har rådighet över turtäthet i kollektivtrafiken, vilken sänker rådigheten.

Indikatorn definieras som 500 m radie fågelvägen till hållplats (alla trafikslag) som trafikeras minst 1 ggr/h vardar mellan kl 6-20. Används för att mäta Agenda 2030-mål 9 &quot;Hållbar industri, innovationer och infrastruktur&quot;. Avståndet 400 m används för att följa upp Sveriges miljökvalitetsmål &quot;God bebyggd miljö&quot;.</descr>
        <comment>Andelen invånare i kollektivtrafiknära läge i Österåker är i princip oförändrad sedan 2020. Indikatorns utfall utvecklas långsamt då antalet nybyggnation är så pass liten i förhållande till antalet invånare. Planerade nybyggnationer i kollektivtrafiknära lägen väntas vara klara för inflyttning efter 2030. 

Andelen är i dagsläget lägre än snitten för jämförelsevärdena (riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad). 

Observera att statistiken har ca 1,5 år eftersläp.
</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.3.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCB (Kolada)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2026-02-18</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>e74163ce</structure_id>
        <parent_id>621bf294</parent_id>
        <element_id>b543711f</element_id>
        <name>Kollektivtrafiknära läge</name>
        <name_ex>Andel befolkning i kollektivtrafiknära läge</name_ex>
        <descr>Planerade nybyggnationer i kollektivtrafiknära lägen väntas vara klara för inflyttning efter 2030. OBS. Indikatorn är inte samstämmig med Sverigeförhandlingen där definitionen för kollektivtrafiknära är 1 km från tågstation, vilket innebär att det kan komma att bygga mycket som är utanför 500 m radie, tex Hagby äng och kulle, fortsättningen på Östra kanalstaden osv. Kommunen har inte har rådighet över turtäthet i kollektivtrafiken, vilken sänker rådigheten.

Indikatorn definieras som 500 m radie fågelvägen till hållplats (alla trafikslag) som trafikeras minst 1 ggr/h vardar mellan kl 6-20. Används för att mäta Agenda 2030-mål 9 &quot;Hållbar industri, innovationer och infrastruktur&quot;. Avståndet 400 m används för att följa upp Sveriges miljökvalitetsmål &quot;God bebyggd miljö&quot;.</descr>
        <comment>Andelen invånare i kollektivtrafiknära läge i Österåker är i princip oförändrad sedan 2020. Indikatorns utfall utvecklas långsamt då antalet nybyggnation är så pass liten i förhållande till antalet invånare. Planerade nybyggnationer i kollektivtrafiknära lägen väntas vara klara för inflyttning efter 2030. 

Andelen är i dagsläget lägre än snitten för jämförelsevärdena (riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad). 

Observera att statistiken har ca 1,5 år eftersläp.
</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.3.2.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCB (Kolada)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2026-02-18</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>994f8773</structure_id>
        <parent_id>685bd90a</parent_id>
        <element_id>95aff3d0</element_id>
        <name>Brukarbedömning boende särskild service SoL - Brukaren är aldrig rädd för något </name>
        <name_ex>Brukarbedömning boende särskild service SoL - Brukaren är aldrig rädd för något hemma, andel (%)</name_ex>
        <comment>Målet uppnåddes 2024

De som får insatser av socialtjänsten ska känna sig trygga är ett mål som kan kännas självklart.

Trygghetsskapande faktorer i samband insatser som särskilt boende, grupp- och servicebostäder och hemtjänst är flera. Socialförvaltningen behöver säkerställa att brukare ska ha information om vart man kan vända sig om insatsen inte löper på som den ska, kunna lyfta synpunkter och klagomål med socialtjänstens personal samt veta vart man kan vända sig om något händer under tiden som insatsen pågår.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.3.9.4.3</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <image_url>/image/208</image_url>
        <datasource>Kolada</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>4ca3c460</structure_id>
        <parent_id>0a3a09df</parent_id>
        <element_id>7f9153fe</element_id>
        <name>Biblioteket, antal bemannade öppettimmar kväll och helg</name>
        <name_ex>Biblioteket, antal bemannade öppettimmar kväll och helg</name_ex>
        <comment>Biblioteken erbjuder öppettider som gör det möjligt för kommunens medborgare att besöka biblioteken även på kvällstid och helger samt när Ljusterö bibliotek är obemannat genom funktionen Meröppet.

Österåkers folkbibliotek består av huvudbiblioteket i Åkersberga centrum, två filialbibliotek på Ljusterö och Ingmarsö samt Bokbåten som besöker skärgården två gånger per år. Dessutom finns biblioteket på webben med självbetjäning dygnet runt. Med generösa öppettider har invånarna stor möjlighet att ta del bibliotekens utbud</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.8.6</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern</datasource>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>cdb21aea</structure_id>
        <parent_id>3f9021da</parent_id>
        <element_id>35027b22</element_id>
        <name>Samhällsutveckling</name>
        <comment>Österåkers kommun arbetar med att bidra till de globala hållbarhetsmålen i  Agenda 2030. Hållbarhetsarbetet konkretiseras genom två program: Miljö- och klimatprogram 2030 samt Trygghet och hälsa genom livet- Program för social hållbarhet och folkhälsa 2030.

Förbättringsområden:
- Uppföljning och analys inom områdena inkludering, jämställdhet och trygghet. 
- Österåker har ett starkt näringliv men det finns utrymme för förbättringar i kommunens stöd till företag. 
- Kommunens näringslivsstrategi behöver uppdateras.
</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.2.3</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <image_url>/image/241</image_url>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-04-04</last_updated_on>
        <edited_on>2025-04-04</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>0cbadaf9</structure_id>
        <parent_id>c622046a</parent_id>
        <element_id>334e1952</element_id>
        <name>Andel som slutfört kurs i gymnasial vuxenutbildning</name>
        <name_ex>Kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som vid årets slut slutfört kurs, andel (%)</name_ex>
        <descr>Antal kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som vid årets slut slutfört kurs dividerat med totalt antal kurdeltagare i gymnasial vuxenutbildning, grupperat på hemkommun. Uppgiften avser läsår, mätt 15 oktober, t o m 2008 (dvs t o m läsåret 2008/2009), kalenderår from 2009.</descr>
        <comment>Andelen kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som vid årets slut slutfört kurs har legat på ungefär samma nivåer de senaste åren. Mellan 2022 och 2023 ökade andelen med 1,8 procent. Nivån är något högre än snitten för riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.4.5</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCB och Skolverket</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>abb12d88</structure_id>
        <parent_id>eb938761</parent_id>
        <element_id>1765f3bf</element_id>
        <name>Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev</name>
        <name_ex>Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev, högstadiet/gymnasiet, andel (%)</name_ex>
        <descr>Statistiken kommer från en enkät (LUPP) som ska ge kommuner, stadsdelar eller regioner kunskap om ungas situation. Meningen är att beslut som berör unga i kommuner ska bygga på aktuell kunskap om ungas situation, erfarenheter och åsikter. Statistiken avser andelen som svarat &quot;Stämmer till viss del&quot;, &quot;Stämmer till stor del&quot; och &quot;Stämmer helt.&quot;</descr>
        <comment>Ungdomarna i Österåker instämmer i lägre grad än rikssnittet att skolan agerar om en elev mobbar en annan elev.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.2.5 LUPP</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Österåkers kommun)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-09</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-09</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>df44568b</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>b7ed0c97</element_id>
        <name>Upplevd möjlighet att påverka politiska beslut</name>
        <name_ex>Möjlighet att påverka politiska beslut i kommunen fungerar bra, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel som har svarat &quot;Mycket bra&quot; eller &quot;Ganska bra&quot; på frågan &quot;Vad tycker du om möjligheterna som kommunens invånare har att påverka innehållet i politiska beslut?</descr>
        <comment>Utfall för 2024 saknas, då medborgarundersökningen inte genomförs årligen.

Mellan år 2021 och 2023 sjönk andelen som upplevde god möjlighet att påverka politiska beslut. För riket var andelen 26 procent år 2023, vilket är lägre än för Österåker.

Människors upplevelse av att kunna påverka kommunala beslut beror på en kombination av organisationsstrukturer, individuella förutsättningar, sociala faktorer och digitala möjligheter. Öppna, inkluderande och tillgängliga beslutsprocesser tenderar att ha en högre grad av medborgerlig delaktighet.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.N00650</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCB:s medborgarundersökning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>578238ba</structure_id>
        <parent_id>eb938761</parent_id>
        <element_id>712511ab</element_id>
        <name>Biblioteksbesök per invånare</name>
        <name_ex>Fysiska besök vid kommunala bibliotek, antal/inv</name_ex>
        <descr>Antal fysiska besök på kommunala bibliotek dividerat med antal invånare 31/12. Avser både huvudbibliotek och filialbibliotek. Avser endast folkbibliotek (skolbibliotek ingår inte, de kommuner som samredovisat skolbibliotek med folkbiblioteken har streckats). </descr>
        <comment>Antalet fysiska besök vid kommunala bibliotek var 3,4 i Österåkre 2024. Detta innebär att antalen besök har ökat successivt sedan 2020. Dock är antalet besök lägre än snitten för jämförelsevärdena (riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad).
</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.2.18</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kungliga biblioteket och SCB</datasource>
        <unit>antal/invånare</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>b1dff146</structure_id>
        <parent_id>b2e2f032</parent_id>
        <element_id>550405fb</element_id>
        <name>Lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne, gymnasieskolan </name>
        <name_ex>Andel lärare (årsarbetare) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i gymnasieskola, lägeskommun</name_ex>
        <comment>Målet uppnås delvis 2024.

En avgörande faktor för elevernas måluppfyllelse är undervisningens kvalitet, vilket främst säkerställs genom behöriga, skickliga och engagerade pedagoger. Även här är det långsiktiga målet att samtliga lärare ska vara behöriga.

En övergripande åtgärd som genomförs för att konkurrera om behöriga lärare är att erbjuda verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom lärarutbildningen vilket administreras genom utbildningsförvaltningen.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.6.5</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada. Lägeskommun betyder kommunen där skolenheten är belägen. </datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>c9aa3390</structure_id>
        <parent_id>fc327963</parent_id>
        <element_id>7c3deab4</element_id>
        <name>Andel godkända betyg i SFI-kurser inom vuxenutbildning</name>
        <name_ex>Andel godkända betyg i SFI-kurser inom vuxenutbildning (Nytt mål för 2025)</name_ex>
        <descr>Under 2025 utökas kraven på SFI, kartläggning av behov och uppföljning av utbildning kommer att genomföras under 2025. </descr>
        <comment>Nytt mål för 2025.

Under 2025 utökas kraven på SFI, kartläggning av behov och uppföljning av utbildning kommer att genomföras under 2025. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.7.7</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>7adadfe1</structure_id>
        <parent_id>739992b9</parent_id>
        <element_id>bd9bc6df</element_id>
        <name>Andel barn 3-5 som uppger att de är trygga i sin förskola, egen regi</name>
        <name_ex>Andel barn 3-5 som uppger att de är trygga i sin förskola, egen regi. 

Frågor till barn i förskola: 

- Tycker du om att gå på förskolan?
- Har du kompisar på förskolan?
- Tycker de vuxna på förskolan om dig?
- Tycker du om de vuxna på förskolan?
</name_ex>
        <descr>Egen regi  - Här ingår elever i kommunal skolor, och oavsett var eleverna är folkbokförda. 

I förskolans läroplan (Lpfö18) framgår det att utbildningen i förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn samt erbjuda en trygg omsorg. Förskolan ska ge barnen möjlighet att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer samt ge barnen möjligheter att upptäcka och förundras, pröva och utforska samt tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter.

Forskning visar att trygghet är grunden för utforskande och därmed för lek och lärande . En trygg anknytning ger utlopp åt lusten att upptäcka och pröva nya erfarenheter av både aktiviteter och relationer till andra människor. Förskolan har därför en viktig roll för att bidra till att grundlägga barnens trygghet och självkänsla. Utbildningsnämnden genomför årligen enkäten &quot;Med målen i sikte&quot; (MMIS) som en del i förvaltningens och enheternas kvalitetsarbete där barn, personal och rektor i förskola samt vårdnadshavare till barn i förskolan bidrar genom att besvara frågor om bland annat trygghet, delaktighet, undervisning och kompetens.</descr>
        <comment>Nytt mål för 2025.

I förskolans läroplan (Lpfö18) framgår det att utbildningen i förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn samt erbjuda en trygg omsorg. Förskolan ska ge barnen möjlighet att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer samt ge barnen möjligheter att upptäcka och förundras, pröva och utforska samt tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter.

Utbildningsnämnden genomför årligen enkäten &quot;Med målen i sikte&quot; (MMIS) som en del i förvaltningens och enheternas kvalitetsarbete där barn, personal och rektor i förskola samt vårdnadshavare till barn i förskolan bidrar genom att besvara frågor om bland annat trygghet, delaktighet, undervisning och kompetens.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.3.9.7.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>MMIS</datasource>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-27</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-27</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>8d7412b6</structure_id>
        <parent_id>eb938761</parent_id>
        <element_id>535a1c6a</element_id>
        <name>Mina lärare behandlar killar och tjejer lika</name>
        <name_ex>Mina lärare behandlar killar och tjejer lika, grundskola/gymnasiet, andel (%)</name_ex>
        <descr>Statistiken kommer från en enkät (LUPP) som ska ge kommuner, stadsdelar eller regioner kunskap om ungas situation. Meningen är att beslut som berör unga i kommuner ska bygga på aktuell kunskap om ungas situation, erfarenheter och åsikter. Statistiken avser andelen som angivit alternativen &quot;Stämmer till stor del&quot; eller &quot;Stämmer helt.&quot;</descr>
        <comment>Andelen ungdomar i Österåkers kommun som upplever att lärare behandlar killar och tjejer lika har minskat, både i högstadiet och gymnasiet. Samtidigt har andelen i rikssnittet ökat.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.2.4 LUPP</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Österåkers kommun)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-09</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-09</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>389a9da8</structure_id>
        <parent_id>685bd90a</parent_id>
        <element_id>ce826ff2</element_id>
        <name>Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - trygghet</name>
        <name_ex>Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - trygghet, andel (%)</name_ex>
        <comment>Målet uppnåddes delvis under 2024.

Socialförvaltningen skapar även trygghet i sina insatser genom de krav som ställs i avtal och uppföljningar. Insatser ska vara av god kvalitet och tillgodose de hjälpbehoven som brukaren har. En förutsättning för att uppnå god kvalitet är att personal har lämplig utbildning och erfarenhet för uppdraget. Riskfaktorer som behöver förebyggas är brister i bemötande och i delaktighet, felaktig arbetsteknik, arbetsmetod eller okunskap om konsekvenser av vissa funktionsnedsättningar. Viktigt i kvalitetsarbetet som ska leda till bättre trygghet är att missförhållanden, risker i arbetsmiljön och avvikelser rapporteras, utreds och åtgärdas.

Det särskilda boendet är brukarnas hem där de ska känna sig trygga i sin lägenhet, med personalen och med andra som bor på boendet. Målet mäts genom att mäta brukarnas upplevda trygghet i boendet</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.3.9.4.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <image_url>/image/207</image_url>
        <datasource>Kolada</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>88678afc</structure_id>
        <parent_id>595a7d7a</parent_id>
        <element_id>46df4b55</element_id>
        <name>Andel tekniska samråd som har genomförts digitalt</name>
        <name_ex>Andel tekniska samråd som har genomförts digitalt
</name_ex>
        <descr>Begränsade persontransporter i handläggningen av nämndens ärenden, för minskat klimatavtryck.</descr>
        <comment>Målet uppnås för 2024.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.4.4.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-05-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-05-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>86b9392f</structure_id>
        <parent_id>eb938761</parent_id>
        <element_id>3dd77ca9</element_id>
        <name>Barn 1-5 år inskrivna i förskola</name>
        <name_ex>Barn 1-5 år inskrivna i förskola, andel (%)</name_ex>
        <descr>Antal barn 1-5 år inskrivna i förskola i kommunen dividerat med antal barn 1-5 år. Avser förskolor i kommunen, oavsett regi. Eftersom täljaren inte tar hänsyn till om ett inskrivet barn är skrivet i kommunen utan kan vara skrivet i en annan kommun kan andelar över 100% förekomma. </descr>
        <comment>Andelen barn inskrivna i förskola var 86,7 procent i Österåker 2024. Detta innebär en mindre ökning (0,3 procent) sedan föregående året. Österåker ligger på ungefär samma nivå som riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.2.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Skolverket och SCB</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>e111298a</structure_id>
        <parent_id>c622046a</parent_id>
        <element_id>5e61f7d0</element_id>
        <name>Nystartade arbetsställen</name>
        <name_ex>Nystartade arbetsställen, antal/1000 inv 16-64 år</name_ex>
        <descr>Antalet nystartade arbetsställen under perioden november år n-1 till november år n dividerat med antalet 1000 invånare, 16-64 år.</descr>
        <comment>2023 var antalet nystartade arbetsställen per 1000 invånare i Österåker 426 st. Det vill säga 22 st färre jämfört med 2022. Nivån är lägre än snittet för Stockholms läns kommuner och något över snittet för pendlingskommun nära storstad.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.4.12</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCB (Kolada)</datasource>
        <unit>stycken</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-18</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>2f696a17</structure_id>
        <parent_id>fb416dd4</parent_id>
        <element_id>61c9ca0a</element_id>
        <name>Invånare med 300 meter till närnatur</name>
        <name_ex>Andel invånare i tätorten som bor inom 300 meter meter till närnatur eller park</name_ex>
        <descr>I forskningen har 300 m visat sig vara ett gränsvärde för hur långt man är beredd att gå till ett grönområde för att man ska använda det ofta.
Definition av närnatur och park i detta nyckeltal följer definitionen i kommunens parkstrategi. Utanför tätorten är indikatorn inte intressant då tillgången till närnatur är god.</descr>
        <comment>Andel invånare i tätorten som bor inom 300 meter meter till närnatur eller park är 100 procent. Kommunen bevakar utvecklingen och arbetar för att behålla god närhet till närnatur och parker.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.3.7</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Geodataenheten</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-10</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-10</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>153527b2</structure_id>
        <parent_id>621bf294</parent_id>
        <element_id>61c9ca0a</element_id>
        <name>Invånare med 300 meter till närnatur</name>
        <name_ex>Andel invånare i tätorten som bor inom 300 meter meter till närnatur eller park</name_ex>
        <descr>I forskningen har 300 m visat sig vara ett gränsvärde för hur långt man är beredd att gå till ett grönområde för att man ska använda det ofta.
Definition av närnatur och park i detta nyckeltal följer definitionen i kommunens parkstrategi. Utanför tätorten är indikatorn inte intressant då tillgången till närnatur är god.</descr>
        <comment>Andel invånare i tätorten som bor inom 300 meter meter till närnatur eller park är 100 procent. Kommunen bevakar utvecklingen och arbetar för att behålla god närhet till närnatur och parker.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.3.2.7</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Geodataenheten</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-10</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-10</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>b4178236</structure_id>
        <parent_id>70058771</parent_id>
        <element_id>d8fe28f8</element_id>
        <name>Barn 3-5 år i förskola som uppger delaktighet i utbildningen, lägeskommun</name>
        <name_ex>Andel barn 3-5 år i förskola som uppger att de är delaktiga i utbildningen, lägeskommun

Frågor till barnen i förskola: 
- Får du vara med och bestämma vad ni ska göra på förskolan?
- Kan du välja att leka själv på förskolan?</name_ex>
        <descr>Lägeskommun avser samtliga förskolor och grundskolor i både kommunal och fristående regi inom kommunen. Målet är satt mot en strävan mot 100 procent.</descr>
        <comment>Målet uppnås delvis 2024

Förskolans uppdrag innefattar att stödja alla barns lärprocess. Delaktighet och inflytande återfinns som viktiga delar i förskolans läroplan, lpfö18. Förskolan skall lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället liksom för en hållbar utveckling - såväl miljömässig som ekonomisk och social. Barnen ska få möjlighet att utveckla kunskap om hur man värnar om miljön inför framtiden och hur man kan skapa möjlighet att leva i rättvisa och fredliga samhällen. Demokratiska värden, elevernas delaktighet och inflytande ska vara centralt i utbildningen tillsammans med kunskaper i olika skolämnen. Om elever får inflytande över och känner delaktighet i skolans verksamhet ökar deras motivation och ansvarstagande, vilket i sin tur bidrar till förbättrade kunskapsresultat. (Skolverket 2015, Delaktighet för lärande)</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.4.6.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>MMIS</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-27</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-27</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>78b27f09</structure_id>
        <parent_id>12c7cb16</parent_id>
        <element_id>680f6a54</element_id>
        <name>Andel unga som känt sig nedstämda flera gånger i veckan</name>
        <name_ex>Andel som anger att de känt sig nedstämda flera gånger i veckan eller oftare, (%)</name_ex>
        <descr>Statistiken kommer från en enkät (LUPP) som ska ge kommuner, stadsdelar eller regioner kunskap om ungas situation. Meningen är att beslut som berör unga i kommuner ska bygga på aktuell kunskap om ungas situation, erfarenheter och åsikter.</descr>
        <comment>Andel som anger att de känt sig nedstämda flera gånger i veckan eller oftare har minskat mellan 2019 och 2022 i Österåker. Under 2022 låg både andelen i högstadiet och gymnasiet i Österåker under rikets snitt.

Andelen tjejer, både i högstadiet och i gymnasiet, som känt sig nedstämda är avsevärt högre jämfört med killar år 2022: 41 % av tjejerna i högstadet (12 % killar) respektive 49 % av tjejerna i gymnasiet (27 % killar), 2022.

Nästa LUPP genomförs under 2025 och publiceras 2026.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.5.10 LUPP</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Österåkers kommun)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-09</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-09</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>adbbf7e0</structure_id>
        <parent_id>ab2fe841</parent_id>
        <element_id>fc66f172</element_id>
        <name>Personbilar per drivmedelstyp</name>
        <name_ex>Antalet personbilar i Österåker efter drivmedelstyp</name_ex>
        <descr>Kompletterande nyckeltal. Nyckeltalet &quot;Fossilfria drivmedel i drivmedelssektorn&quot; går inte att få fram för Österåker på grund av sekretess. 

Uppgifterna baseras på Transportstyrelsens vägtrafikregister över samtliga fordon som är registrerade i Sverige.</descr>
        <comment>Antalet personbilar har ökat sedan 2012, men ökningen har planat ut sedan 2022. Då invånarantalet samtidigt har blivit större har antalet fordon per invånare varit relativt konstant. 

Sedan 2020 har både andelen bensin- och dieselfordon minskat i Österåker, medan andelen elbilar, laddhybrider och elhybrider har ökat.</comment>
        <label>PassiveIndicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.28</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Trafikanalys</datasource>
        <unit>stycken</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-19</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>042ae5ff</structure_id>
        <parent_id>a492aff8</parent_id>
        <element_id>fc66f172</element_id>
        <name>Personbilar per drivmedelstyp</name>
        <name_ex>Antalet personbilar i Österåker efter drivmedelstyp</name_ex>
        <descr>Kompletterande nyckeltal. Nyckeltalet &quot;Fossilfria drivmedel i drivmedelssektorn&quot; går inte att få fram för Österåker på grund av sekretess. 

Uppgifterna baseras på Transportstyrelsens vägtrafikregister över samtliga fordon som är registrerade i Sverige.</descr>
        <comment>Antalet personbilar har ökat sedan 2012, men ökningen har planat ut sedan 2022. Då invånarantalet samtidigt har blivit större har antalet fordon per invånare varit relativt konstant. 

Sedan 2020 har både andelen bensin- och dieselfordon minskat i Österåker, medan andelen elbilar, laddhybrider och elhybrider har ökat.</comment>
        <label>PassiveIndicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.2.6</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Trafikanalys</datasource>
        <unit>stycken</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-19</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>16b0abb9</structure_id>
        <parent_id>8c656ef8</parent_id>
        <element_id>1b90c7b0</element_id>
        <name>Antal invånare</name>
        <comment>Österåkers kommun har historiskt haft en stadig tillväxt av antalet invånare. Befolkningsökningen har varit förhållandevis hög under 2014-2021. De senatse tre åren har befolkningsökningen mattats av och Österåker har vuxit i en långsammare takt. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.5.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Befolkningsstatistik från scb, presenterad på kolada.se. </datasource>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-04-22</last_updated_on>
        <edited_on>2025-04-22</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>9f69ed0d</structure_id>
        <parent_id>13c3918d</parent_id>
        <element_id>509dfdb7</element_id>
        <name>Ingen negativ avvikelse mot budget</name>
        <name_ex>Ingen negativ avvikelse mot budget. Byggnadsnämnden ska redovisa en ekonomi i balans.</name_ex>
        <descr>Vid negativ avvikelse ska en åtgärdsplan tas fram och fastställas av nämnden.</descr>
        <comment>Målet uppnås inte för 2024.

Nämnden uppvisar en negativ avvikelse på intäktssidan.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.2.1.5.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Unit 4</datasource>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>69017cd8</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>d11f1c8c</element_id>
        <name>Upplevd möjlighet att påverka hjälp inom barn- och ungdomsvård</name>
        <name_ex>Brukarbedömning barn- och ungdomsvård IFO - påverka hjälp, andel (%)</name_ex>
        <descr>Antal personer 13 år eller äldre med kontakt med sociala barn- och ungdomsvården som har svarat Mycket eller Ganska mycket på frågan Hur mycket har du kunnat påverka vilken typ av hjälp du får av socialtjänsten i kommunen? dividerat med samtliga personer 13 år eller äldre med kontakt med sociala barn- och ungdomsvården som har besvarat frågan. Vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Från och med 2020 års insamling ingår ensamkommande flyktingar. Familjerätt ingår inte.</descr>
        <comment>Andelen som upplever att de har kunnat påverka vilken typ av hjälp uppvisar en negativ trend de senaste åren. 2024 syntes ytterligare en minskning på sju procent. Andelen i Österåker är lägre jämfört med snittet för Stockholms läns kommuner och snittet för pendlingskommun nära storstad.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.U33579</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SKR:s undersökning om brukares uppfattning av kvalitet inom individ- och familjeomsorg.</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2025-12-18</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>05fc726c</structure_id>
        <parent_id>eb938761</parent_id>
        <element_id>18ef626a</element_id>
        <name>Förekomst av rasism på skolan</name>
        <name_ex>Andel som instämmer i att rasism förekommer på skolan, högstadiet/gymnasiet, andel (%)</name_ex>
        <descr>Statistiken kommer från en enkät (LUPP) som ska ge kommuner, stadsdelar eller regioner kunskap om ungas situation. Meningen är att beslut som berör unga i kommuner ska bygga på aktuell kunskap om ungas situation, erfarenheter och åsikter. Statistiken avser andelen som svarat &quot;Stämmer till viss del&quot;, &quot;Stämmer till stor del&quot; och &quot;Stämmer helt.&quot;</descr>
        <comment>Andelen som instämmer i att rasism förekommer på skolan har ökat, både i högstadiet och i gymnasiet. Även rikssnittet har ökat.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.2.7 LUPP</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Österåkers kommun)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-01-13</last_updated_on>
        <edited_on>2026-01-13</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>049fcd73</structure_id>
        <parent_id>c4b57ea4</parent_id>
        <element_id>6ec0ea26</element_id>
        <name>Tömningsstationer för båtlatrin</name>
        <name_ex>Antal tömningsstationer för båtlatrin i Österåker</name_ex>
        <descr>Behovet av fungerande tömningsstationer är stort och det är en viktig faktor för båtlivet i en skärgårdskommun, därför följer kommunen antalet fungerande tömningsstationer och påverkar inom vår rådighet.

Endast de sugtömningsstationer som fungerar räknas i indikatorn. 
Då det är förbjudet att tömma båtlatrin i Sveriges kustvatten är det lagkrav på att fritidsbåtshamnar (klubbhamnar, gästhamnar, kommunala hamnar och marinor, ej naturhamnar) ska kunna ta emot latrin från gästande båtar, alternativt samordna tömningsstation med närliggande hamn. 

Transportstyrelsen är ansvarig myndighet för kravet på tömningsstationer, och har en app kallad Hamnkartan där man kan hitta närmaste tömningsstation samt felrapportera. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har ansvar för tillsynen av de båtlatrintömningsstationer som är i bruk. </descr>
        <comment>Utvecklingen påverkas av om en verksamhetsutövare vill installera en ny tömningsstation eller om en anmälan lämnas in i efterhand för en befintlig tömningsstation. 

Kommunen kan ställa krav på att  marinor, varv, fritidsbåtshamnar och gästhamnar, med fler än 25 båtplatser, kan erbjuda sina kunder/medlemmar möjlighet att tömma båtlatrin. Antingen inom den egna verksamheten eller på en tömningsstation på en närliggande verksamhet genom samverkansavtal.

I appen Hamnkartan kan man hitta närmaste tömningsstation samt felrapportera.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.4.8</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <unit>stycken</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-12</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-12</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>5e5a0907</structure_id>
        <parent_id>3e96207e</parent_id>
        <element_id>6ec0ea26</element_id>
        <name>Tömningsstationer för båtlatrin</name>
        <name_ex>Antal tömningsstationer för båtlatrin i Österåker</name_ex>
        <descr>Behovet av fungerande tömningsstationer är stort och det är en viktig faktor för båtlivet i en skärgårdskommun, därför följer kommunen antalet fungerande tömningsstationer och påverkar inom vår rådighet.

Endast de sugtömningsstationer som fungerar räknas i indikatorn. 
Då det är förbjudet att tömma båtlatrin i Sveriges kustvatten är det lagkrav på att fritidsbåtshamnar (klubbhamnar, gästhamnar, kommunala hamnar och marinor, ej naturhamnar) ska kunna ta emot latrin från gästande båtar, alternativt samordna tömningsstation med närliggande hamn. 

Transportstyrelsen är ansvarig myndighet för kravet på tömningsstationer, och har en app kallad Hamnkartan där man kan hitta närmaste tömningsstation samt felrapportera. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har ansvar för tillsynen av de båtlatrintömningsstationer som är i bruk. </descr>
        <comment>Utvecklingen påverkas av om en verksamhetsutövare vill installera en ny tömningsstation eller om en anmälan lämnas in i efterhand för en befintlig tömningsstation. 

Kommunen kan ställa krav på att  marinor, varv, fritidsbåtshamnar och gästhamnar, med fler än 25 båtplatser, kan erbjuda sina kunder/medlemmar möjlighet att tömma båtlatrin. Antingen inom den egna verksamheten eller på en tömningsstation på en närliggande verksamhet genom samverkansavtal.

I appen Hamnkartan kan man hitta närmaste tömningsstation samt felrapportera.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.4.2.8</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <unit>stycken</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-12</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-12</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>ed33b8c2</structure_id>
        <parent_id>1dba6be3</parent_id>
        <element_id>9fb09043</element_id>
        <name>Upplevd låg oro för våldsbrott eller hot om våld</name>
        <name_ex>Medborgarundersökningen - Låg oro för att bli utsatt för våldsbrott eller hot om våld, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel som har svarat &quot;Inte alls orolig&quot; eller &quot;Inte så orolig&quot; på frågan &quot;Hur orolig är du för att bli utsatt för våldsbrott eller hot om våld&quot; i SCBs medborgarundersökning. De som har svarat &quot;Vet inte&quot; har exkluderats.</descr>
        <comment>Andelen svarande med låg oro för att bli utsatt för våldsbrott eller hot om våld i Österåker ökade 3,6 procent mellan 2021 och 2023. Andelen är högre än respektive snitt för riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad.

Oro för våldsbrott påverkas av fysisk miljö, social sammanhållning och tidigare erfarenheter. Trygga offentliga platser och närvaro av polis minskar oron, medan brottserfarenhet och medierapportering kan förstärka den. Även kön och ålder spelar roll.

Utfall för 2024 saknas, då medborgarundersökningen inte genomförs årligen.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.3.21</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCBs medborgarundersökning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>009c826c</structure_id>
        <parent_id>c4b57ea4</parent_id>
        <element_id>9ff738d2</element_id>
        <name>Förbrukning av dricksvatten</name>
        <name_ex>Förbrukning av kommunalt dricksvatten (genomsnittlig vattenförbrukning per person under ett dygn)</name_ex>
        <descr>Det kommunala dricksvattnet fås från Mälaren via Norrvatten. Enskilda brunnar får dricksvatten från grundvatten. Kommunen följer upp vattenkvaliteten på större anläggningar för dricksvatten, medan markägaren har eget ansvar att följa upp kvaliteten på dricksvatten i enskilda brunnar. Tillgång på grundvatten varierar över tid beroende på bland annat nederbörd, avdunstning och avrinning.

Även om det kommunala dricksvattnet kommer från Mälaren är vårt dricksvatten en naturresurs som vi bör hantera varsamt. Dels går det åt mycket energi för att rena och producera dricksvatten och dels finns det begränsningar i vattenverkets och vattenledningarnas kapacitet.</descr>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.4.6</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Roslagsvatten</datasource>
        <unit>liter/person</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2026-02-18</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-18</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>e08b747f</structure_id>
        <parent_id>3e96207e</parent_id>
        <element_id>9ff738d2</element_id>
        <name>Förbrukning av dricksvatten</name>
        <name_ex>Förbrukning av kommunalt dricksvatten (genomsnittlig vattenförbrukning per person under ett dygn)</name_ex>
        <descr>Det kommunala dricksvattnet fås från Mälaren via Norrvatten. Enskilda brunnar får dricksvatten från grundvatten. Kommunen följer upp vattenkvaliteten på större anläggningar för dricksvatten, medan markägaren har eget ansvar att följa upp kvaliteten på dricksvatten i enskilda brunnar. Tillgång på grundvatten varierar över tid beroende på bland annat nederbörd, avdunstning och avrinning.

Även om det kommunala dricksvattnet kommer från Mälaren är vårt dricksvatten en naturresurs som vi bör hantera varsamt. Dels går det åt mycket energi för att rena och producera dricksvatten och dels finns det begränsningar i vattenverkets och vattenledningarnas kapacitet.</descr>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.4.2.6</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Roslagsvatten</datasource>
        <unit>liter/person</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2026-02-18</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-18</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>cc86bd46</structure_id>
        <parent_id>739992b9</parent_id>
        <element_id>31ed8f45</element_id>
        <name>Andel elever som är trygga i sin gymnasieskola, lägeskommun</name>
        <name_ex>Andel elever som är trygga i sin gymnasieskola, lägeskommun

Frågor till elever: 
Känner du dig trygg i skolan?
Känner du att du kan vara dig själv i skolan?
Känner du dig rädd för andra elever i skolan?
Känner du dig rädd för någon lärare eller annan vuxen på skolan?

</name_ex>
        <descr>En trygg skolmiljö är en förutsättning för att nå målen i utbildningen. Genom ett aktivt trygghetsskapande arbete på enhetsnivå, skapas förutsättningar för ökad måluppfyllelse och utveckling. Den ökade tillgängligheten till digitala forum som kan påverka elevers mående är ett exempel på en utmaning för gymnasieskolan. En viktig förebyggande insats är samverkan mellan skola, polis och socialtjänst.</descr>
        <comment>Mået uppnås delvis 2025.

En trygg skolmiljö är en förutsättning för att nå målen i utbildningen. Genom ett aktivt trygghetsskapande arbete på enhetsnivå, skapas förutsättningar för ökad måluppfyllelse och utveckling. En viktig förebyggande insats är samverkan mellan skola, polis och socialtjänst.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.3.9.7.3</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <image_url>/image/202</image_url>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-27</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-27</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>580708c5</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>0f5e7346</element_id>
        <name>Avsaknad av tillit mellan invånare</name>
        <name_ex>Invånare 16-84 år med avsaknad av tillit till andra, andel (%)</name_ex>
        <descr>Antal som uppgivit nej på frågan &quot;Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor&quot; dividerat med antal som besvarat frågan. Två olika undersökningar med jämförbara resultat är inkluderade i statistiken. Uppsala, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro (den sk. CDUST-regionen) har Liv &amp; Hälsa (LV) som datakälla, med urval av invånare 18-84 år vilket avser år T. Resten av landet som har källa folkhälsomyndigheten (HLV), och med urval på invånare 16-84 år, avser år T-3 till T. Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV) samt Liv &amp; Hälsa (LH).  </descr>
        <comment>2024 upplevde 23,1 procent av svarande som känner tillit till andra invånare. Detta innebär en minskning på 1 procent jämfört med mätningen innan (2022). Andelen i Österåker är lägre än snitten för riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.U01413</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Folkhälsomyndigheten (HLV)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-01-13</last_updated_on>
        <edited_on>2026-01-13</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>f8ec7219</structure_id>
        <parent_id>0705a7ae</parent_id>
        <element_id>2a0b5985</element_id>
        <name>Brukarbedömning barn- och ungdomsvård IFO - påverka hjälp</name>
        <name_ex>Brukarbedömning barn- och ungdomsvård IFO - påverka hjälp, andel (%)</name_ex>
        <descr>Antal personer 13 år eller äldre med kontakt med sociala barn- och ungdomsvården som har svarat Mycket eller Ganska mycket på frågan Hur mycket har du kunnat påverka vilken typ av hjälp du får av socialtjänsten i kommunen? dividerat med samtliga personer 13 år eller äldre med kontakt med sociala barn- och ungdomsvården som har besvarat frågan. Vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Från och med 2020 års insamling ingår ensamkommande flyktingar. Familjerätt ingår inte. Källa: SKR:s undersökning om brukares uppfattning av kvalitet inom individ- och familjeomsorg.</descr>
        <comment>Indikatorn kopplat mot brukarbedömning barn och ungdomsvård IFO - påverka hjälp uppnås endast delvis. Förvaltningen fortsätter att arbeta med implementeringen av barnrättsperspektivet för att barn och ungdomar samt deras vårdnadshavare ska känna sig mera delaktiga. Att öka barnrättsperspektivet är i linje av den nya socialtjänstlagen som förväntas träda i kraft under 2025.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.2.4</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2021-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>1e975060</structure_id>
        <parent_id>ab2fe841</parent_id>
        <element_id>175c6105</element_id>
        <name>Energianvändning</name>
        <name_ex>Slutanvändning av energi i Österåker</name_ex>
        <descr>Slutanvändning av energi totalt inom Österåker som geografiskt område, avseende el, fjärrvärme, förnybara och icke-förnybara bränsletyper (drivmedel), dividerat med antalet invånare i kommunen. Sveriges nationella energimål är att ha 50 % effektivare energianvändning 2030 jämfört med 2005. Målet uttrycks i termer av tillförd energi i relation till bruttonationalprodukten (BNP). 

Det nationella målet kan inte översättas till samma målnivå på lokal nivå, då det nationella måttet är viktat mot BNP, medan energistatistik på kommunal nivå är energianvändning per person. Kommunal energiförbrukning för år 2005 saknas också. 

Det nationella målet ger en riktning för Österåker, som innebär att energiförbrukningen i största möjliga mån ska effektiviseras. Det finns stora osäkerheter med statistiken på kommunal nivå. Att bryta ner riksuppgifter till kommunnivå är förenat med svårigheter och kan därför ge stora osäkerheter i kvalitén.</descr>
        <comment>Då det nationella målet relaterar till bruttonationalprodukt (ekonomisk aktivitet) är det svårt att bedömma måluppfyllnad. Om vi antar att energianvändningen per person ska minska med hälften mellan 2010 och 2030 från 18 MWh/person till 9 MWh/person bedöms målet inte nås. 

Enligt statistiken har energianvändningen per invånare varit relativt konstant sedan 2010. En liten sänkning skedde 2019 och 2020 men sedan ökade energianvändningen igen. 2021, 2022 och 2023 var energianvändningen 16 MWh/person. 

</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.6</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCB (statistiken har drygt ett års eftersläpning)</datasource>
        <unit>MWh/invånare</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>84662790</structure_id>
        <parent_id>a492aff8</parent_id>
        <element_id>175c6105</element_id>
        <name>Energianvändning</name>
        <name_ex>Slutanvändning av energi i Österåker</name_ex>
        <descr>Slutanvändning av energi totalt inom Österåker som geografiskt område, avseende el, fjärrvärme, förnybara och icke-förnybara bränsletyper (drivmedel), dividerat med antalet invånare i kommunen. Sveriges nationella energimål är att ha 50 % effektivare energianvändning 2030 jämfört med 2005. Målet uttrycks i termer av tillförd energi i relation till bruttonationalprodukten (BNP). 

Det nationella målet kan inte översättas till samma målnivå på lokal nivå, då det nationella måttet är viktat mot BNP, medan energistatistik på kommunal nivå är energianvändning per person. Kommunal energiförbrukning för år 2005 saknas också. 

Det nationella målet ger en riktning för Österåker, som innebär att energiförbrukningen i största möjliga mån ska effektiviseras. Det finns stora osäkerheter med statistiken på kommunal nivå. Att bryta ner riksuppgifter till kommunnivå är förenat med svårigheter och kan därför ge stora osäkerheter i kvalitén.</descr>
        <comment>Då det nationella målet relaterar till bruttonationalprodukt (ekonomisk aktivitet) är det svårt att bedömma måluppfyllnad. Om vi antar att energianvändningen per person ska minska med hälften mellan 2010 och 2030 från 18 MWh/person till 9 MWh/person bedöms målet inte nås. 

Enligt statistiken har energianvändningen per invånare varit relativt konstant sedan 2010. En liten sänkning skedde 2019 och 2020 men sedan ökade energianvändningen igen. 2021, 2022 och 2023 var energianvändningen 16 MWh/person. 

</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.2.8</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCB (statistiken har drygt ett års eftersläpning)</datasource>
        <unit>MWh/invånare</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>a5646add</structure_id>
        <parent_id>073611aa</parent_id>
        <element_id>9c8cc846</element_id>
        <name>Trygghetsundersökning i den öppna ungdomsverksamheten</name>
        <descr>Egna enkäter till besökare och deltagare</descr>
        <comment>Målet uppnås delvis under 2024.

I den öppna ungdomsverksamheten skapas en trygg miljö genom inkludering, tydlighet och delaktighet. Alla deltagare ska känna sig sedda och respekterade. Tydliga regler skapar struktur och förutsägbarhet, vilket ger en känsla av trygghet. Den öppna ungdomsverksamheten samarbetar med såväl skola och vårdnadshavare som socialtjänst och polis när behov uppstår. Den viktigaste faktorn i trygghetsarbetet är relationsbyggandet.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.3.9.1.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern</datasource>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>7b2fa21c</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>938d2dfd</element_id>
        <name>Svar på frågor från kommunen</name>
        <name_ex>Att få svar på frågor till kommunen fungerar bra, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel som har svarat &quot;Mycket bra&quot; eller &quot;Ganska bra&quot; på frågan &quot;Hur tycker du att det fungerar att få svar på dina frågor om kummunen och dess verksamheter?&quot; i SCBs medborgarundersökning. De som har svarat &quot;Vet inte&quot;/&quot;Ingen åsikt&quot; har exkluderats.</descr>
        <comment>Mellan 2021 och 2023 ökade andelen med ca 4 procent i Österåker. Andelen i Österåker är högre än snitten för riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.N00647</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCBs medborgarundersökning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-18</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>fca73cfd</structure_id>
        <parent_id>739992b9</parent_id>
        <element_id>87989d2a</element_id>
        <name>Andel elever i åk F-9 som uppger att de är trygga i sin skola, egen regi</name>
        <name_ex>Andel elever i åk F-9 som uppger att de är trygga i sin skola, egen regi

Frågor till elever: 
- Känner du dig trygg i skolan?
- Känner du att du kan vara dig själv i skolan?
- Känner du dig rädd för andra elever i skolan?
- Känner du dig rädd för någon lärare eller annan vuxen på skolan?</name_ex>
        <descr>Egen regi avser samtliga grundskolor i kommunal regi inom kommunen. Målet är satt mot en strävan mot 100 procent.</descr>
        <comment>Nytt mål för 2025.

En trygg skolmiljö är en förutsättning för att nå målen i utbildningen. Genom ett aktivt trygghetsskapande arbete på enhetsnivå, med delaktighet från elever och vårdnadshavare, skapas förutsättningar för ökad måluppfyllelse och utveckling. Den ökade tillgängligheten till digitala forum som kan påverka barn och elevers mående är ett exempel på en utmaning för skolan. En viktig förebyggande insats är samverkan mellan skola, fritidsgårdarna, polis och socialtjänst. Från hösten 2024 introducerades en ny roll som familjestödjare i kommunen. Fyra nya medarbetare anställs av Socialförvaltningen och är verksamma ute i privata och kommunalt drivna skolor i egen regi och i samverkan med Elevhälsan. 

Utbildningsnämnden genomför enkäten &quot;Med målen i sikte&quot; (MMIS) som en del i förvaltningens och enheternas kvalitetsarbete.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.3.9.7.4</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>MMIS</datasource>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-27</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-27</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>f5f586b7</structure_id>
        <parent_id>ab2fe841</parent_id>
        <element_id>dd4277e3</element_id>
        <name>Konsumtionsbaserade utsläpp</name>
        <name_ex>Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp i Sverige</name_ex>
        <descr>Konsumtionsbaserade utsläpp innefattar klimatpåverkan som vår konsumtion av varor och tjänster orsakar i Sverige och andra länder. Hushållen står för cirka tre femtedelar och resterande del kommer ifrån offentlig konsumtion och investeringar. 

I dagsläget finns bara beräknad utsläppsstatistik från konsumtion på nationell nivå och det går därför inte att följa upp utsläpp från konsumtionen specifikt i Österåker. Så fort det finns årlig kommunal statistik att tillgå ersätts den nationella indikatorn med en kommunal.

Det är nödvändigt att inkludera och känna till ungefärlig storleksordning på de konsumtionsbaserade utsläppen när åtgärder för att minska Österåkers och dess invånares påverkan på klimatet diskuteras.</descr>
        <comment>Svenskarnas konsumtion påverkar klimatet mycket. Invånarna i Österåker har troligen utsläpp i nivå med, eller över, snittet i Sverige, eftersom forskning visar att utsläppen ökar med högre inkomst – och Österåkers invånare har en högre medelinkomst än genomsnittet.

För att uppnå de långsiktiga klimatmålen behöver konsumtionsmönstren förändras. Utsläppen från konsumtion minskade kraftigt under finanskrisen 2009 och pandemin 2020. Utsläppen gick upp 2021-2022 men minskade igen 2023. Utsläppen minskade mellan 2022 och 2023 främst för att företag investerade mindre och för att svenskarna köpte färre varor som brukar ge höga utsläpp. Störst minskning kom från byggprodukter eftersom det byggdes mindre. Minskade lagerinvesteringar bidrog också. Privatpersoners utsläpp minskade mest för mat, dryck, tobak, kläder, textilier och möbler. Samtidigt ökade utsläppen något för flygresor och energi. Totalt sett har utsläppen från konsumtion minskat cirka 36% från 2008 till 2023. 

Cirka 60% av utsläppen år 2023 kommer från hushållens konsumtion. 

Hushållens årliga konsumtion står för nästan fem ton växthusgaser per person.  Det vill säga livsmedel, transporter, boende samt övrigt. Övrigt är bland annat konsumtion av rekreation, kultur, kläder och skor, sjukvård och telekommunikation.
Resterande 40% av utsläppen kommer från offentlig konsumtion och investeringar (till exempel investeringar i byggnader, maskiner, bostäder och värdeföremål).

Privatpersoner kan bidra till utsläppsminskningar inte minst genom att göra färre internationella flygresor, minska sin köttkonsumtion samt välja transportslag med lägre klimatpåverkan för vardagsresande.
Det offentliga kan minska sina konsumtionsbaserade utsläpp bland annat genom att bygga och anlägga klimatsmart och minska utsläppen från egna inköp av verksamheter, transporter och varor.

Den konsumtionsbaserade beräkningsmetoden utgör ett av tre olika sätt att beräkna utsläpp av växthusgaser. Resultaten skiljer sig åt beroende på vilken metodik som används. Det är viktigt att beakta att hushållens transporter inte fångar den totala klimatpåverkan från internationella flygresor. 

Se mer på naturvardsverket.se. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.3</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCB/Naturvårdsverket (statistiken har 1 år och 9 månaders fördröjning)</datasource>
        <unit>ton CO2-ekv/person</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2026-02-17</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-17</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>137dab1f</structure_id>
        <parent_id>a492aff8</parent_id>
        <element_id>dd4277e3</element_id>
        <name>Konsumtionsbaserade utsläpp</name>
        <name_ex>Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp i Sverige</name_ex>
        <descr>Konsumtionsbaserade utsläpp innefattar klimatpåverkan som vår konsumtion av varor och tjänster orsakar i Sverige och andra länder. Hushållen står för cirka tre femtedelar och resterande del kommer ifrån offentlig konsumtion och investeringar. 

I dagsläget finns bara beräknad utsläppsstatistik från konsumtion på nationell nivå och det går därför inte att följa upp utsläpp från konsumtionen specifikt i Österåker. Så fort det finns årlig kommunal statistik att tillgå ersätts den nationella indikatorn med en kommunal.

Det är nödvändigt att inkludera och känna till ungefärlig storleksordning på de konsumtionsbaserade utsläppen när åtgärder för att minska Österåkers och dess invånares påverkan på klimatet diskuteras.</descr>
        <comment>Svenskarnas konsumtion påverkar klimatet mycket. Invånarna i Österåker har troligen utsläpp i nivå med, eller över, snittet i Sverige, eftersom forskning visar att utsläppen ökar med högre inkomst – och Österåkers invånare har en högre medelinkomst än genomsnittet.

För att uppnå de långsiktiga klimatmålen behöver konsumtionsmönstren förändras. Utsläppen från konsumtion minskade kraftigt under finanskrisen 2009 och pandemin 2020. Utsläppen gick upp 2021-2022 men minskade igen 2023. Utsläppen minskade mellan 2022 och 2023 främst för att företag investerade mindre och för att svenskarna köpte färre varor som brukar ge höga utsläpp. Störst minskning kom från byggprodukter eftersom det byggdes mindre. Minskade lagerinvesteringar bidrog också. Privatpersoners utsläpp minskade mest för mat, dryck, tobak, kläder, textilier och möbler. Samtidigt ökade utsläppen något för flygresor och energi. Totalt sett har utsläppen från konsumtion minskat cirka 36% från 2008 till 2023. 

Cirka 60% av utsläppen år 2023 kommer från hushållens konsumtion. 

Hushållens årliga konsumtion står för nästan fem ton växthusgaser per person.  Det vill säga livsmedel, transporter, boende samt övrigt. Övrigt är bland annat konsumtion av rekreation, kultur, kläder och skor, sjukvård och telekommunikation.
Resterande 40% av utsläppen kommer från offentlig konsumtion och investeringar (till exempel investeringar i byggnader, maskiner, bostäder och värdeföremål).

Privatpersoner kan bidra till utsläppsminskningar inte minst genom att göra färre internationella flygresor, minska sin köttkonsumtion samt välja transportslag med lägre klimatpåverkan för vardagsresande.
Det offentliga kan minska sina konsumtionsbaserade utsläpp bland annat genom att bygga och anlägga klimatsmart och minska utsläppen från egna inköp av verksamheter, transporter och varor.

Den konsumtionsbaserade beräkningsmetoden utgör ett av tre olika sätt att beräkna utsläpp av växthusgaser. Resultaten skiljer sig åt beroende på vilken metodik som används. Det är viktigt att beakta att hushållens transporter inte fångar den totala klimatpåverkan från internationella flygresor. 

Se mer på naturvardsverket.se. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.2.3</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCB/Naturvårdsverket (statistiken har 1 år och 9 månaders fördröjning)</datasource>
        <unit>ton CO2-ekv/person</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2026-02-17</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-17</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>e8943a6c</structure_id>
        <parent_id>d2a699d2</parent_id>
        <element_id>0275263c</element_id>
        <name>Utveckling av grön infrastruktur och ekosystemtjänster</name>
        <name_ex>Beskrivning av aktiviteter som utvecklar den gröna infrastrukturen och viktiga ekosystemtjänster samt ökar kunskapen om kommunens naturvärden</name_ex>
        <descr>*Beskrivning av aktiviteter som utvecklar den gröna infrastrukturen och viktiga ekosystemtjänster inom samhällsplaneringen och samverkansprojekt såsom Kilsamverkan*

Åtgärderna sker i första hand i samband med samhällsplanering det vill säga när kommunen tar fram översiktsplan, planprogram och detaljplaner. Kommunens miljöplanerare bedömer alltid hur ekosystemtjänster påverkas av nya detaljplaner. Kommunen deltar sedan länge i ett väl fungerande kommunsamarbete kring gröna kilar.
</descr>
        <comment>2025
Inom ramen för detaljplanearbete genomförs löpande ekologiska inventeringar exempelvis naturvärdesinventeringar (NVI) och artinventeringar som syftar till att identifiera, avgränsa och värdera naturmiljöer samt att klarlägga förekomst och påverkan på skyddade arter.

2024
•	Kilsamverkan – *Tysta områden i kilarna (2024)*. En kartläggning av ljudmiljön i Angars-, Rösjö- och Bogesundskilen har genomförts med syfte att identifiera potentialen för tysta naturområden
•	Samhällsbyggnadsförvaltningen uppdaterar och utvecklar löpande den interna databasen med aktuella naturvärdesdata från interna och externa datavärdar. Med hjälp av kartsystem görs databasen tillgänglig för medarbetare inom samhällsplanering.

2022
•	*Åtgärdsplan för pollinering (2022), kunskapsunderlag och åtgärdsförslag för Åkersberga tätort med omnejd*. Åtgärdsplanen pekar ut viktiga områden och bristområden för pollinerare, och ger förslag till åtgärder och skötselinsatser som gynnar pollinerare. Syftet är att skapa ett kunskapsunderlag till det strategiska arbetet med att främja biologisk mångfald i kommunen med fokus på pollinering.
•	Kilsamverkan – *Digital karta med förslag på nya länkar för friluftsliv i kilarna (2022)*
•	*Strategi för urban grönstruktur (2022 – pågår)*. Kommunen arbetar med att ta fram en strategi för urban grönstruktur med syfte att vägleda arbetet med den gröna infrastrukturen och viktiga ekosystemtjänster.

2020
•	Kilsamverkan, Angarn- Bogesuds, och Rösjöskilen – *Svaga länkar för rörligt friluftsliv (2020)*. En analys av tillgängligheten inom de gröna kilarna.

2019 
•	*PM, groddjursanpassningar Karsvreta träsk, Österåkers kommun (2019)*. Utvärdering och uppföljning av de groddjurstunnlar som tidigare genomförts i anslutning till Karsvreta träsk, längs Hästängsuddsvägen och Nantesvägen, i Svinninge i Österåkers kommun.

</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.2.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern</datasource>
        <unit></unit>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-11</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-11</edited_on>
        <revision_status>Changed</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>fa3ac26e</structure_id>
        <parent_id>514285d4</parent_id>
        <element_id>0275263c</element_id>
        <name>Utveckling av grön infrastruktur och ekosystemtjänster</name>
        <name_ex>Beskrivning av aktiviteter som utvecklar den gröna infrastrukturen och viktiga ekosystemtjänster samt ökar kunskapen om kommunens naturvärden</name_ex>
        <descr>*Beskrivning av aktiviteter som utvecklar den gröna infrastrukturen och viktiga ekosystemtjänster inom samhällsplaneringen och samverkansprojekt såsom Kilsamverkan*

Åtgärderna sker i första hand i samband med samhällsplanering det vill säga när kommunen tar fram översiktsplan, planprogram och detaljplaner. Kommunens miljöplanerare bedömer alltid hur ekosystemtjänster påverkas av nya detaljplaner. Kommunen deltar sedan länge i ett väl fungerande kommunsamarbete kring gröna kilar.
</descr>
        <comment>2025
Inom ramen för detaljplanearbete genomförs löpande ekologiska inventeringar exempelvis naturvärdesinventeringar (NVI) och artinventeringar som syftar till att identifiera, avgränsa och värdera naturmiljöer samt att klarlägga förekomst och påverkan på skyddade arter.

2024
•	Kilsamverkan – *Tysta områden i kilarna (2024)*. En kartläggning av ljudmiljön i Angars-, Rösjö- och Bogesundskilen har genomförts med syfte att identifiera potentialen för tysta naturområden
•	Samhällsbyggnadsförvaltningen uppdaterar och utvecklar löpande den interna databasen med aktuella naturvärdesdata från interna och externa datavärdar. Med hjälp av kartsystem görs databasen tillgänglig för medarbetare inom samhällsplanering.

2022
•	*Åtgärdsplan för pollinering (2022), kunskapsunderlag och åtgärdsförslag för Åkersberga tätort med omnejd*. Åtgärdsplanen pekar ut viktiga områden och bristområden för pollinerare, och ger förslag till åtgärder och skötselinsatser som gynnar pollinerare. Syftet är att skapa ett kunskapsunderlag till det strategiska arbetet med att främja biologisk mångfald i kommunen med fokus på pollinering.
•	Kilsamverkan – *Digital karta med förslag på nya länkar för friluftsliv i kilarna (2022)*
•	*Strategi för urban grönstruktur (2022 – pågår)*. Kommunen arbetar med att ta fram en strategi för urban grönstruktur med syfte att vägleda arbetet med den gröna infrastrukturen och viktiga ekosystemtjänster.

2020
•	Kilsamverkan, Angarn- Bogesuds, och Rösjöskilen – *Svaga länkar för rörligt friluftsliv (2020)*. En analys av tillgängligheten inom de gröna kilarna.

2019 
•	*PM, groddjursanpassningar Karsvreta träsk, Österåkers kommun (2019)*. Utvärdering och uppföljning av de groddjurstunnlar som tidigare genomförts i anslutning till Karsvreta träsk, längs Hästängsuddsvägen och Nantesvägen, i Svinninge i Österåkers kommun.

</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.2.4.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern</datasource>
        <unit></unit>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-11</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-11</edited_on>
        <revision_status>Changed</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>5e19d75d</structure_id>
        <parent_id>ab2fe841</parent_id>
        <element_id>d859a1d5</element_id>
        <name>Vindkraft i Österåker</name>
        <name_ex>Installerad effekt i vindkraftverk i Österåker</name_ex>
        <descr>Det nationella målet är 100 % förnybar el till 2030. Vindkraft har enligt Energimyndigheten störst potential att bidra till förnybar energi i Sverige 2045, följt av solceller.

I dagsläget saknas data för elproduktion från vindkraft i Österåker. Tills vidare följs installerad effekt. Syftet att följa den lokala produktionen av el är att bevaka och analysera takten för omställning till förnybar el i Österåker. 

Drivkrafterna för att investera i förnybar energiproduktion beror främst på lönsamheten för investerare men även andra faktorer såsom tillstånd, elnätskapacitet och stabilitet mm.</descr>
        <comment>Inga nya vindkraftverk har tillkommit i Österåker sedan 2020. 

Den installerade effekten motsvarar den maximala energi som vindkraftverket teoretiskt kan avlämna under en sekund. Effekten påverkas i praktiken av vindhastigheten, luftdensiteten och vindriktningen. Både landbaserade och havsbaserade verk ingår i statistiken. Som referens till hur mycket el som produceras så ger installerad effekt 2 till 2,5 MW och en totalhöjd på 150 meter kan i ett normalt vindläge ge cirka 5,3 till 6,5 miljoner kWh per år.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.10</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Energimyndigheten (Kolada)</datasource>
        <unit>MW</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>73305f0e</structure_id>
        <parent_id>a492aff8</parent_id>
        <element_id>d859a1d5</element_id>
        <name>Vindkraft i Österåker</name>
        <name_ex>Installerad effekt i vindkraftverk i Österåker</name_ex>
        <descr>Det nationella målet är 100 % förnybar el till 2030. Vindkraft har enligt Energimyndigheten störst potential att bidra till förnybar energi i Sverige 2045, följt av solceller.

I dagsläget saknas data för elproduktion från vindkraft i Österåker. Tills vidare följs installerad effekt. Syftet att följa den lokala produktionen av el är att bevaka och analysera takten för omställning till förnybar el i Österåker. 

Drivkrafterna för att investera i förnybar energiproduktion beror främst på lönsamheten för investerare men även andra faktorer såsom tillstånd, elnätskapacitet och stabilitet mm.</descr>
        <comment>Inga nya vindkraftverk har tillkommit i Österåker sedan 2020. 

Den installerade effekten motsvarar den maximala energi som vindkraftverket teoretiskt kan avlämna under en sekund. Effekten påverkas i praktiken av vindhastigheten, luftdensiteten och vindriktningen. Både landbaserade och havsbaserade verk ingår i statistiken. Som referens till hur mycket el som produceras så ger installerad effekt 2 till 2,5 MW och en totalhöjd på 150 meter kan i ett normalt vindläge ge cirka 5,3 till 6,5 miljoner kWh per år.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.2.11</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Energimyndigheten (Kolada)</datasource>
        <unit>MW</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>7051111b</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>59b5e65d</element_id>
        <name>Äldre med hemtjänst som upplever visad hänsyn till önskemål</name>
        <name_ex>Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - hänsyn till åsikter och önskemål, andel (%)</name_ex>
        <descr>Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som uppgett &quot;Ja, alltid&quot; eller &quot;Oftast&quot; på frågan &quot;Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras?&quot; dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. &quot;Vet ej/Ingen åsikt&quot; är exkluderade ur nämnaren.</descr>
        <comment>Andelen som upplever att personalen tar hänsyn till önskemål är 87 procent 2024, vilket är på samma nivå som det föregående året. Denna nivå är högre jämfört med snitten för riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.U21463</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen.</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>13fe5c44</structure_id>
        <parent_id>0705a7ae</parent_id>
        <element_id>f75f45a1</element_id>
        <name>Utredningstid i antal dagar inom barn och ungdom</name>
        <name_ex>Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom (medelvärde)</name_ex>
        <comment>Målet uppnås för 2024. Socialförvaltningen har arbetat med åtgärdsplanen baserad på rekommendationer från granskningen av utredningstider på barn och ungdomsvård under 2023. Detta för att säkerställa att utredningar, förhandsbedömningar genomförs inom lagstadgade tidsramar. Mer stöd i utredningsarbete i form av handledning, kollegialt stöd och chefsstöd har lett till att utredningstider har kunnat förkortas och hållas inom de lagstadgade ramarna. Utredningstiden inom barn och ungdom har kortats ner genom dessa åtgärder. Målet med utredningstider är därmed uppnått.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.2.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada</datasource>
        <unit>dagar</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>9eac2152</structure_id>
        <parent_id>fb416dd4</parent_id>
        <element_id>2a87f0c2</element_id>
        <name>Nybyggnation som uppfyller Miljöbyggnad</name>
        <name_ex>Andel nybyggnation som uppfyller kraven enligt Miljöbyggnad silver, guld för energi</name_ex>
        <descr>Miljöbyggnad är en svensk miljöcertifiering för byggnader. Miljöbyggnad bedömer totalt sexton olika indikatorer. Certifiering av en byggnad innebär att miljöarbetet och byggnadens miljöprestanda granskas av tredje part. 

Indikatorn följer om kommunen uppfyller kraven, även om byggnaden inte blivit certifierad genom granskning av tredje part. Kraven för Miljöbyggnad silver innebär att man ställer högre krav på byggnaden än lagkrav – bland annat måste solskyddet, ljudmiljön och ventilationen vara mycket bättre. Byggnadsmaterialen måste dokumenteras korrekt och de värsta kemikalierna får inte finnas när man bygger nytt.
</descr>
        <comment>2023 och 2024 gjordes inga nybyggnationer, därav 0 procent. Under 2022 färdigställdes Multiarenan som certifierades enligt Miljöbyggnad Silver och uppfyllde guld nivå avseende energi. 

Målet började gälla 2022. Görjansängens äldreboende på Ljusterö som färdigställdes 2020 samt LSS-bostad i Runö 2021 certifierades inte.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.3.13</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern</datasource>
        <unit>%</unit>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-19</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>1e4a4cb3</structure_id>
        <parent_id>e428a198</parent_id>
        <element_id>2a87f0c2</element_id>
        <name>Nybyggnation som uppfyller Miljöbyggnad</name>
        <name_ex>Andel nybyggnation som uppfyller kraven enligt Miljöbyggnad silver, guld för energi</name_ex>
        <descr>Miljöbyggnad är en svensk miljöcertifiering för byggnader. Miljöbyggnad bedömer totalt sexton olika indikatorer. Certifiering av en byggnad innebär att miljöarbetet och byggnadens miljöprestanda granskas av tredje part. 

Indikatorn följer om kommunen uppfyller kraven, även om byggnaden inte blivit certifierad genom granskning av tredje part. Kraven för Miljöbyggnad silver innebär att man ställer högre krav på byggnaden än lagkrav – bland annat måste solskyddet, ljudmiljön och ventilationen vara mycket bättre. Byggnadsmaterialen måste dokumenteras korrekt och de värsta kemikalierna får inte finnas när man bygger nytt.
</descr>
        <comment>2023 och 2024 gjordes inga nybyggnationer, därav 0 procent. Under 2022 färdigställdes Multiarenan som certifierades enligt Miljöbyggnad Silver och uppfyllde guld nivå avseende energi. 

Målet började gälla 2022. Görjansängens äldreboende på Ljusterö som färdigställdes 2020 samt LSS-bostad i Runö 2021 certifierades inte.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.3.3.4</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern</datasource>
        <unit>%</unit>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-19</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>cabfae4f</structure_id>
        <parent_id>eb938761</parent_id>
        <element_id>38fbd0f2</element_id>
        <name>Gymnasieelever med examen inom 4 år</name>
        <name_ex>Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%)</name_ex>
        <descr>Antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för fyra år sedan som fått examen eller studiebevis inom fyra år, inkl. IM dividerat med antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för fyra år sedan, inkl. IM. Elever som vid utbildningens början saknar svenskt personnummer (t ex nyanlända elever som ännu inte blivit folkbokförda) ingår ej. Endast elever med studiebevis om 2 500 poäng redovisas. Från och med år 2021 exkluderas IB elever. </descr>
        <comment>Andelen gymnasieelever med examen i Österåker ökade mellan 2023 och 2024. Andelen är högre är snitten för samtliga jämförelsevärden (riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad). </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.2.3</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCB</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>d5f8a9f7</structure_id>
        <parent_id>073611aa</parent_id>
        <element_id>52ac9fac</element_id>
        <name>Kvantitativ undersökning på biblioteken, trygghetsfrågor</name>
        <descr> Indikatorn mäter andelen som svarar 8-10 på en 10-gradig skala kring upplevd trygghet.</descr>
        <comment>Målet uppnås för 2024

Bibliotekens lokaler ska vara säkra platser, besökarna ska känna sig trygga och välkomna. Genom samverkan med andra kommunala verksamheter, det civila samhället, näringslivet, föreningar och myndigheter skapar biblioteken en öppen och mångfacetterad samlingsplats där många instanser samarbetar för att gagna invånarnas trygghet och gemenskap.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.3.9.1.3</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Egen mätning</datasource>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>5e64234b</structure_id>
        <parent_id>920bb97e</parent_id>
        <element_id>4e8f9f98</element_id>
        <name>Ej negativ avvikelse gentemot budget</name>
        <name_ex>Kultur- och fritidsnämnden ska redovisa en ekonomi i balans</name_ex>
        <comment>Målet uppnått 2024
Ingen negativ avvikelse gentemot budget. För kultur- och fritidsnämnden motsvarar 1 % 1,3 mnkr.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.2.1.8.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern</datasource>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>dea3dc83</structure_id>
        <parent_id>1dba6be3</parent_id>
        <element_id>488d6ba6</element_id>
        <name>Andel invånare som utsatts för kränkande behandling</name>
        <name_ex>Invånare 16-84 år som utsatts för kränkande behandling eller bemötande, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel personer 16–84 år som har blivit utsatta för kränkande behandling eller bemötande. Svar på frågan: Har du under de senaste 3 månaderna blivit behandlad eller bemött på ett sätt så att du känt dig kränkt? Svarsalternativ: Nej; Ja, någon gång; Ja, flera gånger. Andelen som svarat ”Ja, någon gång” eller ”Ja, flera gånger”. Täljare: Antal personer som blivit utsatta för kränkande behandling eller bemötande. Nämnare: Antal personer som svarat på frågan.</descr>
        <comment>Andelen invånare (16-84 år) som utsatts för kränkande behandling eller bemötande har fortsatt minska. Mellan 2023 och 2024 minskade andelen med ytterligare 4,6 procent. Sett till snitten för riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad har Österåker en lägre andel utsatta.

Arbetsmiljö, skolmiljö och sociala sammanhang spelar en stor roll, liksom normer och attityder i samhället. Digitala plattformar har ökat risken för trakasserier och mobbning. Insatser som utbildning i bemötande och stärkta skyddsåtgärder kan bidra till att minska förekomsten och öka medvetenheten om problemet.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.3.22</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Folkhälsomyndigheten (HLV)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>5c13bf43</structure_id>
        <parent_id>fc327963</parent_id>
        <element_id>67f0ef68</element_id>
        <name>Rekommendera min skola till andra (vuxenutbildning)</name>
        <name_ex>Jag kan rekommendera min skola till andra (vuxenutbildning)</name_ex>
        <comment>Målet uppnått 2024</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.7.3</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>473fc0bf</structure_id>
        <parent_id>fc327963</parent_id>
        <element_id>63e88ac2</element_id>
        <name>Andel företag som är nöjda med näringslivs-funktionens service</name>
        <name_ex>Andel företag som är nöjda med näringslivsfunktionens service, av de företag som har kontakt med enheten</name_ex>
        <descr>Inom nämndens verksamheter pågår mycket arbete för att öka kvaliteten, både i leverans av verksamhet och för att utveckla service och bemötande vid kontakt med invånare, det lokala näringslivet, besökare och företag som vill etablera sig i kommunen. Bland annat att läggs stor vikt vid att lotsa företag som hör av sig till kommunen rätt i kommunens organisation.</descr>
        <comment>Nytt mål för 2025.

Inom nämndens verksamheter pågår mycket arbete för att öka kvaliteten, både i leverans av verksamhet och för att utveckla service och bemötande vid kontakt med invånare, det lokala näringslivet, besökare och företag som vill etablera sig i kommunen. Bland annat att läggs stor vikt vid att lotsa företag som hör av sig till kommunen rätt i kommunens organisation.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.7.5</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <image_url>/image/465</image_url>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-05-14</last_updated_on>
        <edited_on>2025-05-14</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>16022585</structure_id>
        <parent_id>eb938761</parent_id>
        <element_id>bf30dcb6</element_id>
        <name>Elevenkät trygghet (grundskola)</name>
        <name_ex>Elevenkät, Index - trygghet, grundskola</name_ex>
        <comment>2025 är indexet för trygghet 92, dte är en indexehet högre än förgånde mätning. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.2.11</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>MMiS (intern enkät)</datasource>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-01-08</last_updated_on>
        <edited_on>2026-01-08</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>0cc3755f</structure_id>
        <parent_id>9c3b080d</parent_id>
        <element_id>85343f81</element_id>
        <name>Andelen som är nöjda med informationen från kommunen</name>
        <name_ex>Andelen som är nöjda med informationen från kommunen</name_ex>
        <descr>Indikatorn följer upp hur nöjda invånare är med informationen från kommunen</descr>
        <comment>För att mäta nöjdheten med kommunens kommunikation genomförs en undersökning i samband med medborgarundersökningen. Mätningen görs vartannat år och är viktiga underlag i utvecklingen av kommunens kommunaktionsverksamhet. Nästa gång enkäten genomförs är 2025.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.1.6</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Enkätundersökning, vartannat år från Kommunikationsenheten i samband med SCB:s medborgarundersökning</datasource>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-05-14</last_updated_on>
        <edited_on>2025-05-14</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>bf87a5a4</structure_id>
        <parent_id>c622046a</parent_id>
        <element_id>760c04ef</element_id>
        <name>Andel kommunalt anställda som är 65+</name>
        <name_ex>Anställda 65+, kommun, andel (%)</name_ex>
        <descr>Anställda 65 år eller äldre dividerat med samtliga anställda, multiplicerat med 100 för redovisning i procent. Avser kommunalt anställda i november månad enligt HÖK. Anställda inom kommunalförbund/kommunala bolag ingår inte.</descr>
        <comment>2024 var andelen kommunalt anställda (65+) 5,5 procent. Sedan 2020 har en ökande trend uppvisats och detta året bröt därmed den ökande trend, då andelen innebär en mindre minskning jämfört med 2023.

Nivån är högre än snitten för riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad. Med en höjd pensionsålder och bättre hälsa arbetar fler seniorer längre, ofta med flexibla anställningar eller deltidslösningar. Digitaliseringen och distansarbete har gjort det enklare att förlänga arbetslivet, samtidigt som yrken med hög fysisk belastning kan göra det svårt för vissa att fortsätta arbeta.


</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.4.6</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SKR:s personalstatistik (novemberstatistiken)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>aba19e86</structure_id>
        <parent_id>48f7bbda</parent_id>
        <element_id>c5976e14</element_id>
        <name>Andel trygga utomhus i området där de bor, dagtid</name>
        <name_ex>Andel trygga utomhus i området där de bor, dagtid</name_ex>
        <descr>Andel invånare som har svarat &quot;Mycket trygg&quot; eller &quot;Ganska trygg&quot; på frågan &quot;Hur trygg känner du dig utomhus i det området där du bor när det är ljust ute?&quot; i SCBs medborgarundersökning. De som har svarat &quot;Vet inte&quot; har exkluderats. </descr>
        <comment>I medborgarundersökningen är resultatet högt. 97,6 procent känner trygga i området där de bor 2023. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.3.9.2.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCB:s medborgarundersökning</datasource>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>70c9a300</structure_id>
        <parent_id>ab2fe841</parent_id>
        <element_id>0b45cfb1</element_id>
        <name>Nya LED-lampor i utebelysning</name>
        <name_ex>Antal nya LED-ljuskällor i kommunal utebelysning (st/år)</name_ex>
        <comment>Det finns knappt 5500 ljuskällor i den kommunala utebelysningen. När nya ljuskällor sätts upp är de alltid energieffektiva LED-lampor. Det finns inga kvicksilverlampor i kommunens utebelysning. Det är så kallade metallhalogenlampor som nu byts ut till LED i syfte att minska energianvändningen. 

Mellan 2020 och 2025 har 1829 st ljuskällor i utebelysningen bytts till LED-lampor. Vi vet inte exakt hur stor andel av utebelysningen som är LED-ljuskällor, då registrering av antalet nya LED-lampor började först 2020, men uppskattningsvis är ca 75% av den kommunala utebelysningen LED.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.100</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern</datasource>
        <unit>stycken</unit>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-18</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-18</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>30277989</structure_id>
        <parent_id>156ad5e9</parent_id>
        <element_id>0b45cfb1</element_id>
        <name>Nya LED-lampor i utebelysning</name>
        <name_ex>Antal nya LED-ljuskällor i kommunal utebelysning (st/år)</name_ex>
        <comment>Det finns knappt 5500 ljuskällor i den kommunala utebelysningen. När nya ljuskällor sätts upp är de alltid energieffektiva LED-lampor. Det finns inga kvicksilverlampor i kommunens utebelysning. Det är så kallade metallhalogenlampor som nu byts ut till LED i syfte att minska energianvändningen. 

Mellan 2020 och 2025 har 1829 st ljuskällor i utebelysningen bytts till LED-lampor. Vi vet inte exakt hur stor andel av utebelysningen som är LED-ljuskällor, då registrering av antalet nya LED-lampor började först 2020, men uppskattningsvis är ca 75% av den kommunala utebelysningen LED.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.3.16</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern</datasource>
        <unit>stycken</unit>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-18</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-18</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>41efd8a7</structure_id>
        <parent_id>595a7d7a</parent_id>
        <element_id>83a4df0e</element_id>
        <name>Andel förskolor/skolor som erhållit tillräckligt väl tilltagna fri- och lekytor</name>
        <name_ex>Fri- och lekytor utifrån Boverkets råd och anvisningar</name_ex>
        <descr>Andel lovärenden av förskolor och skolor som erhållit tillräckligt väl tilltagna fri- och lekytor utifrån Boverkets råd och anvisningar.</descr>
        <comment>Inga bygglov har lämnats för skolor/förskolor under 2024.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.4.4.3</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-05-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-05-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>223b7e47</structure_id>
        <parent_id>8fe2dfdc</parent_id>
        <element_id>dd879ace</element_id>
        <name>Vuxna (18+) som aktualiserats i individ- och familjeomsorgen utsatthet </name>
        <name_ex>Vuxna (18+) som aktualiserats i individ- och familjeomsorgen p.g.a. utsatthet för våld i nära relation/hedersrelaterat våld, antal/10 000 vuxna invånare</name_ex>
        <descr>Aktualisering är när en omständighet som kan föranleda en åtgärd av socialnämnden kommer till dess kännedom. Ansökan om bistånd är den vanligaste formen för aktualisering, men ärenden kan också aktualiseras genom andra verksamheter inom socialtjänsten, polis eller andra externa parter. Våld i nära relation avser vuxna (18 år eller äldre) som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående. Se även Avgränsningar på Start-fliken. Begreppet ”våld” innefattar alla former av våld, som t.ex. psykiskt, fysiskt, sexuellt, ekonomiskt, materiellt samt försummelse.  Begreppet ”närstående” är könsneutralt och syftar på varje person som den våldsutsatta bedöms ha eller har haft en nära och förtroendefull relation till. Även aktualiseringar till följd av hedersrelaterat våld är inkluderade i nyckeltalet. Stockholms och Göteborgs kommunvärden baseras på ett snitt av deltagande stadsdelar.</descr>
        <comment>Nytt mål för 2025.

Syftet med målet är att flera som utsätts för våld ska kunna få stöd och hjälp att komma ifrån sin situation. Genom att socialtjänstens personal har kunskaper om tecken på att någon kan vara utsatt för våld i nära relationer, hedersrelaterat våld kan flera våldsutsatta upptäckas och få stöd. För att uppnå målet kommer frågor om våld ställas i större omfattning än tidigare både till barn och vuxna. Socialförvaltningen arbetar med att säkerställa att de som får insatser för sin våldsutsatthet får rätt stöd som anpassas till deras situation. För att flera ska kunna få hjälp finns det även möjlighet att göra anmälan genom en e-tjänst och möjlighet till stödsamtal anonymt.
</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.3.9.3.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada U30750</datasource>
        <unit>%</unit>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>c777bfc0</structure_id>
        <parent_id>c622046a</parent_id>
        <element_id>2a09a891</element_id>
        <name>Upplevt företagsklimat</name>
        <name_ex>Upplevt företagsklimat, ranking</name_ex>
        <descr>Kommunrankning (1-290) av det sammanviktade företagsklimatet. Rankingen innehåller totalt 18 faktorer som viktas olika tungt. Den tyngst vägande delen i rankingen är företagens bedömning av &apos;&apos;Det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen&apos;&apos;.</descr>
        <comment>Österåker fortsatt att klättra uppåt i rankningen för företagsklimat. Mellan 2023 och 2024 har Österåker avancerat 11 steg och därmed gått från plats 38 till 27 av landets 290 kommuner. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.4.13</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Svenskt näringsliv (Kolada)</datasource>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-18</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>44841aa2</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>706064bd</element_id>
        <name>Upplevd möjlighet att delta i kommunens utveckling</name>
        <name_ex>Medborgarundersökningen - Möjlighet att delta aktivt i arbetet med att utveckla kommunen fungerar bra, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel som har svarat &quot;Mycket bra&quot; eller &quot;Ganska bra&quot; på frågan &quot;Vad tycker du om möjligheterna som kommunens invånare har att delta aktivt i arbetet med utveckling av kommunen (t.ex. medborgardialoger, samråd)?&quot; i SCBs medborgarundersökning. De som har svarat &quot;Vet inte&quot;/&quot;Ingen åsikt&quot; har exkluderats. </descr>
        <comment>2023 upplevde ca 29 procent av svarande möjlighet att delta i kommunens utveckling. Detta innebär en minskning på 10 procent jämfört med 2021. Andelen i Österåker är lägre än snitten för riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.N00651</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCBs medborgarundersökning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-18</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>264ea6a6</structure_id>
        <parent_id>45db98dc</parent_id>
        <element_id>03430331</element_id>
        <name>Ingen negativ avvikelse mot budget</name>
        <name_ex>Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska redovisa en ekonomi i balans. Ingen negativ avvikelse mer än 1 % mot budget</name_ex>
        <descr>Målet är delvis nytt för år 2024. Utfall år 2022 hade ingen negativ avvikelse. Resultatet för år 2022 var 422 tkr, vilket motsvarar en positiv budgetavvikelse på 5 %.

För miljö- och hälsoskyddsnämnden motsvarar 1 % avvikelse cirka -100 tkr eftersom nettobudget för år 2024 uppgår till 9 550 tkr.</descr>
        <comment>Målet uppnås för 2024</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.2.1.5.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Unit4</datasource>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>873b6d6e</structure_id>
        <parent_id>b2e2f032</parent_id>
        <element_id>8983aaa5</element_id>
        <name>Heltidstjänster i förskolan med förskollärarlegitimation, lägeskommun, andel </name>
        <name_ex>Heltidstjänster i förskolan med förskollärarlegitimation, lägeskommun, andel (%)</name_ex>
        <descr>Förskolan är en viktig del av välfärden och har under lång tid haft ett ökat barnantal. Den största utmaningen har varit att rekrytera utbildade förskollärare och barnskötare. Nu minskar antalet barn på grund av sjunkande födelsetal. Utifrån likvärdighetsaspekter är utbildade förskollärare av största vikt. Resultatindikatorn andel förskollärare med förskollärarlegitimation har en ökande trend inom kommunal så väl som fristående regi.</descr>
        <comment>Målet uppnås delvis för 2024.

Förskolan är en viktig del av välfärden och har under lång tid haft ett ökat barnantal. Den största utmaningen har varit att rekrytera utbildade förskollärare och barnskötare. Nu minskar antalet barn på grund av sjunkande födelsetal. Enligt SKR:s rapport ”Öppna jämförelser, Förskola 2024” går 95 procent av barn från tre års ålder i förskola, men deltagandet är lägre bland barn med svagare socioekonomisk bakgrund. Enligt rapporten är det ofta de barn som har störst behov som har minst tid i förskolan. Det kan handla om hög frånvaro, men också om kortare vistelsetider än barn med en mer gynnsam socioekonomisk bakgrund. Problematiken med låg närvaro i socioekonomiskt svagare områden lyftes bland annat i utredningen ”Förskola för alla barn – för bättre språkutveckling i svenska” (SOU 2020:67).</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.6.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-17</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-17</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>9fc48afc</structure_id>
        <parent_id>12c7cb16</parent_id>
        <element_id>61311817</element_id>
        <name>Andel invånare som besväras av ängslan, oro och/eller ångest</name>
        <name_ex>Invånare 16-84 år som besväras av ängslan, oro och/eller ångest, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel som svarat &quot;Ja, lätta besvär&quot; samt &quot;Ja, svåra besvär&quot; på frågan om den svarande besväras av &quot;Ängslan, oro, eller ångest?&quot;. Två olika undersökningar med jämförbara resultat är inkluderade i statistiken. Uppsala, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro (den sk. CDUST-regionen) har Liv &amp; Hälsa (LV) som datakälla, med urval av invånare 18-84 år vilket avser år T. Resten av landet som har källa folkhälsomyndigheten (HLV), och med urval på invånare 16-84 år, avser år T-3 till T.</descr>
        <comment>Andelen invånare (16-84 år) som uppger att de besväras av ängslan, oro eller ångest var 43,7 procent 2024, och har alltså minskat med nästan 3 procent sedan 2022. Detta innebär att Österåker nu har en nivå som liknande rikets snitt.

Andelen invånare som besväras av ängslan, oro och/eller ångest påverkas av faktorer som ekonomi, arbetsmiljö, sociala relationer, fysisk och psykisk hälsa samt tillgång till vård. Även samhällsfaktorer som trygghet och kriser samt livsstilsvanor som sömn och motion spelar en viktig roll. Förhoppningsvis är minskningen som går att se 2024 början på en nedåtgående trend.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.5.13</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Folkhälsomyndigheten (HLV)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>03e47e7e</structure_id>
        <parent_id>fb416dd4</parent_id>
        <element_id>f60d81ce</element_id>
        <name>Detaljplaner nära lokala knutpunkter och centrum</name>
        <name_ex>Andel av lagakraftvunna detaljplaner som tydligt har en koppling till (stärker) lokala knutpunkter och centrum</name_ex>
        <descr>Med lokal knutpunkt menas de knutpunkter och centrum som är utpekade i Österåkers Översiktsplan 2040.  En övervägande del av detaljplaneuppdragen ligger inom dessa områden men det förekommer även detaljplanläggning i andra områden i kommunen. Antal detaljplaner som förvaltningen arbetar med beror på vilka planuppdrag som ges av Kommunstyrelsen.

Innehållet i en detaljplan kan vara allt från en kortare sträcka gång- och cykelväg till en helt ny stadsdel med bostäder, verksamhet, skola etc. Det kan också vara utveckling av en befintlig detaljplan.

En detaljplan tar ofta flera år att arbeta fram och det är ett fåtal som får laga kraft varje år.</descr>
        <comment>En övervägande del av pågående detaljplaner för nya bostadsområden ligger nära knutpunkterna. Men det finns även detaljplaner som inte omfattar bostäder eller som gäller uppdatering av befintlig bebyggelse. Varje enskild ny detaljplan, och på vilken sida av årsskiftet denna får laga kraft, får också stor påverkan på resultatet.
</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.3.11</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Planenheten</datasource>
        <unit>%</unit>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-19</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>db797b9e</structure_id>
        <parent_id>e428a198</parent_id>
        <element_id>f60d81ce</element_id>
        <name>Detaljplaner nära lokala knutpunkter och centrum</name>
        <name_ex>Andel av lagakraftvunna detaljplaner som tydligt har en koppling till (stärker) lokala knutpunkter och centrum</name_ex>
        <descr>Med lokal knutpunkt menas de knutpunkter och centrum som är utpekade i Österåkers Översiktsplan 2040.  En övervägande del av detaljplaneuppdragen ligger inom dessa områden men det förekommer även detaljplanläggning i andra områden i kommunen. Antal detaljplaner som förvaltningen arbetar med beror på vilka planuppdrag som ges av Kommunstyrelsen.

Innehållet i en detaljplan kan vara allt från en kortare sträcka gång- och cykelväg till en helt ny stadsdel med bostäder, verksamhet, skola etc. Det kan också vara utveckling av en befintlig detaljplan.

En detaljplan tar ofta flera år att arbeta fram och det är ett fåtal som får laga kraft varje år.</descr>
        <comment>En övervägande del av pågående detaljplaner för nya bostadsområden ligger nära knutpunkterna. Men det finns även detaljplaner som inte omfattar bostäder eller som gäller uppdatering av befintlig bebyggelse. Varje enskild ny detaljplan, och på vilken sida av årsskiftet denna får laga kraft, får också stor påverkan på resultatet.
</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.3.3.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Planenheten</datasource>
        <unit>%</unit>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-19</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>8e197985</structure_id>
        <parent_id>fc327963</parent_id>
        <element_id>513f32fc</element_id>
        <name>Jag kan rekommendera min skola till andra (SFI)</name>
        <name_ex>Jag kan rekommendera min skola till andra (SFI)</name_ex>
        <comment>Målet uppnått 2024</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.7.4</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>050c48d6</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>17f59bef</element_id>
        <name>Ansvar och inflytande i anpassad grundskola</name>
        <name_ex>Elevenkät, Index - Ansvar och inflytande i anpassad grudskola</name_ex>
        <comment>Indexet för ansvar och inflytande var 96 vid senaste mätningen, det är en ökning med två indexenheter sedan mätningen 2024.
 </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.19</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>MMiS (Intern enkät)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-01-08</last_updated_on>
        <edited_on>2026-01-08</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>a348ece0</structure_id>
        <parent_id>1dba6be3</parent_id>
        <element_id>a403a999</element_id>
        <name>Upplevd skolmiljö utomhus</name>
        <name_ex>Vad tycker du om skolmiljön ute? Andel som svarat &quot;Ganska bra&quot; eller &quot;Mycket bra&quot;, högstadiet/gymnasiet, (%)</name_ex>
        <descr>Statistiken kommer från en enkät (LUPP) som ska ge kommuner, stadsdelar eller regioner kunskap om ungas situation. Meningen är att beslut som berör unga i kommuner ska bygga på aktuell kunskap om ungas situation, erfarenheter och åsikter. Hur elever trivs i skolan har ett nära samband med hur de upplever skolmiljön, men det har också ett samband med deras allmänna välbefinnande samt psykosomatiska hälsa. Skolmiljön ute avser exempelvis skolgården.</descr>
        <comment>Nöjdheten med skolmiljön ute i Österåker ökade kraftigt mellan 2019 och 2022, med 27 procent för gymnasiet och 33 procent för högstadiet. Högst var nöjdheten i högstadiet. Andelen nöjda var dock på en lägre nivå jämfört med riket i såväl gymnasiet som högstadiet.

Nästa LUPP genomförs under 2025 och publiceras 2026.

</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.3.9 LUPP</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Österåkers kommun)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-09</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-09</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>16458521</structure_id>
        <parent_id>2f518deb</parent_id>
        <element_id>56e6ebea</element_id>
        <name>Andel personer med bostadsanpassningsärenden som är nöjda</name>
        <name_ex>Andel personer med bostadsanpassningsärenden som är nöjda med handläggningen</name_ex>
        <comment>Målet uppnås för 2024</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.4.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>83239043</structure_id>
        <parent_id>b2e2f032</parent_id>
        <element_id>14fa1cf6</element_id>
        <name>Heltidstjänster i förskolan med förskollärarlegitimation, kommunal regi, andel (</name>
        <name_ex>Heltidstjänster i förskolan med förskollärarlegitimation, kommunal regi, andel (%)</name_ex>
        <comment>Nytt mål för 2025.

En övergripande åtgärd som genomförs för att konkurrera om behöriga lärare är att erbjuda verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom lärarutbildningen vilket administreras genom utbildningsförvaltningen.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.6.6</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada N11810</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2025-02-27</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-27</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>3ab5bbeb</structure_id>
        <parent_id>70058771</parent_id>
        <element_id>bf93cf00</element_id>
        <name>Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor</name>
        <name_ex>Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%)

</name_ex>
        <descr>Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. För att ha gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan. Fram t.o.m. 2011 krävdes godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik för att uppnå lägsta behörighet till gymnasiet. Uppgiften avser elever i kommunala skolor i kommunen oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. 2016 exkluderades elever med okänd bakgrund. 

Målen är satta med strävan mot det långsiktiga målet 100 procent.</descr>
        <comment>Nytt mål för 2025.

Social hållbarhet förutsätter att barn och elever har tillgång till en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Utbildningsnämndens målområden inom hållbar framtid har kopplingar till Agenda 2030 och flera av de globala målen, inte minst det globala målet 4 om god utbildning för alla. Mål 4 betonar vikten av att främja alla människors lika möjlighet till livslångt lärande som gynnar deltagande i arbets- och samhällsliv. Bland delmålen ryms bland andra en likvärdig grundskole- och gymnasieutbildning av god kvalitet, lika tillgång till förskola av god kvalitet samt att skapa inkluderande och trygga utbildningsmiljöer.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.4.6.6</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada (Skolverket (Siris)).</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-05-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-05-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>6b0834cd</structure_id>
        <parent_id>0a3a09df</parent_id>
        <element_id>52ec2e0f</element_id>
        <name>Andel föreningar med alkohol- och drogpolicy</name>
        <name_ex>Andel föreningar med alkohol- och drogpolicy</name_ex>
        <comment>Börjar mätas 2025. Att som idrott- och friluftsförening ha en alkohol och drogpolicy uppmuntras av idrottsrörelsen. Att följa upp att föreningarna har dessa dokument på plats är ett verktyg i att kvalitetssäkra den verksamhet som nämnden lämnar bidrag till. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.8.4</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern</datasource>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-27</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-27</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>67890b95</structure_id>
        <parent_id>b2e2f032</parent_id>
        <element_id>20e336f0</element_id>
        <name>Lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne </name>
        <name_ex>Lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i grundskola, kommunala skolor, andel (%)
</name_ex>
        <comment>Nytt mål för 2025</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.6.8</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>43c3acd4</structure_id>
        <parent_id>ab2fe841</parent_id>
        <element_id>c88cb595</element_id>
        <name>Energianvändning i kommunala byggnader</name>
        <name_ex>Total energianvändning i kommunkoncernens byggnader (kWh/kvm Atemp)</name_ex>
        <descr>Indikatorn avser en genomsnittlig energianvändning per yta för både lokaler och bostäder.
Bostäder har generellt en lägre energiförbrukning än lokaler.

Ökad användning av energi för t ex elbilsladdning och ökad nyttjandegrad i lokaler förväntas äta upp energibesparingar som görs i klimatskal och varmvatten.
Kylbehov kan också vara en faktor som ökar energianvändningen. Inomhustemperatur och ventilation behöver ha fortsatt hälsosamma nivåer.</descr>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.17</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Armada</datasource>
        <unit>kWh</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-09</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-09</edited_on>
        <revision_status>Changed</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>979ec6c3</structure_id>
        <parent_id>156ad5e9</parent_id>
        <element_id>c88cb595</element_id>
        <name>Energianvändning i kommunala byggnader</name>
        <name_ex>Total energianvändning i kommunkoncernens byggnader (kWh/kvm Atemp)</name_ex>
        <descr>Indikatorn avser en genomsnittlig energianvändning per yta för både lokaler och bostäder.
Bostäder har generellt en lägre energiförbrukning än lokaler.

Ökad användning av energi för t ex elbilsladdning och ökad nyttjandegrad i lokaler förväntas äta upp energibesparingar som görs i klimatskal och varmvatten.
Kylbehov kan också vara en faktor som ökar energianvändningen. Inomhustemperatur och ventilation behöver ha fortsatt hälsosamma nivåer.</descr>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.3.13</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Armada</datasource>
        <unit>kWh</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-09</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-09</edited_on>
        <revision_status>Changed</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>dd1c34d0</structure_id>
        <parent_id>45db98dc</parent_id>
        <element_id>3e78c1a4</element_id>
        <name>Prognossäkerhet  per juni – jämfört med helår</name>
        <name_ex>Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska hålla hög prognossäkerhet. Prognossäkerhet  per juni – jämfört med helår.</name_ex>
        <descr>Nyckeltalet mäter skillnaden mellan budgetprognosen som görs i juni och det slutliga utfallet för budgeten vid årets slut. </descr>
        <comment>Målet uppnås för 2024</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.2.1.5.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>aa55cf62</structure_id>
        <parent_id>0a3a09df</parent_id>
        <element_id>ddbc831e</element_id>
        <name>Kvantitativ undersökning i idrottsanläggningar, nöjdhetsfrågor</name>
        <name_ex>Kvantitativ undersökning i idrottsanläggningar, nöjdhetsfrågor</name_ex>
        <descr>Uppföljning av upplevelsen hos besökare i kommunala idrottsanläggningar. För att samla in föreningars och allmänhetens upplevelse i anläggningarna genomförs en enkät årligen, under hösten, i Österåkers multiarena, Österåkers sportcentrum, Sörahallen och Skärgårdsstadshallen. Enkäten skickas till de föreningar som bedriver verksamhet i de olika hallarna samt tillgängliggörs via QR-kod till besökare i hallarna. Indikatorn mäter andelen av svarande som svarar 8-10 på en 10-gradig skala.

</descr>
        <comment>Uppnår inte målet för 2024.

Det låga resultatet för idrottsanläggningar kan kopplas till mycket låg nöjdhet med städning. Majoriteten av de som svarat är föräldrar och/eller ledare. Barn och unga är generellt mer nöjda än de vuxna.

Ändamålsenliga idrotts- och friluftsanläggningar är en central del för att föreningslivet ska kunna bedriva sin verksamhet och utvecklas för att möta behovet och ta sitt ansvar i en expansiv kommun. Befintliga anläggningar ska hålla hög standard och erbjuda flexibelt nyttjande. Insamlad data från enkäterna belyser vilka behov som finns och bidrar i arbetet med att planera och prioritera utvecklingsinsatser.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.8.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Egen mätning</datasource>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-27</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-27</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>268424c9</structure_id>
        <parent_id>ab2fe841</parent_id>
        <element_id>66364c80</element_id>
        <name>Utsläpp av växthusgaser från transporter</name>
        <name_ex>Utsläpp av växthusgaser från transporter  i Österåker som geografiskt område</name_ex>
        <descr>Utsläppen av växthusgaser från vägtrafik i Österåker ska minska i enlighet med nationellt delmål, det vill säga 70% mindre utsläpp från vägtrafiken 2030 jämfört med 2010. Indikatorn används på nationell nivå för att följa upp Sveriges miljökvalitetsmål ”Begränsad klimatpåverkan”. 
Indikatorn baseras på schabloner för medelutsläpp på olika vägtyper och inte faktiska mätningar, vilket innebär att den visar trenden från svenska vägtrafikens utsläpp och inte kommer spegla faktiska trafikförändringar inom kommunen.</descr>
        <comment>Utsläpp av växthusgaser från transporter minskade mellan 2021 och 2022, men ligger inte i linje med målnivån. 

För att minska transporternas klimatpåverkan behövs förändring:
- trafikens storlek, det vill säga hur mycket som fordon kör, så kallat trafikarbete
- fordonens drivmedelsförbrukning per km
- andelen fossilfritt drivmedel

Kommunen arbetar främst med att skapa förutsättningar för att minska trafikarbetet, genom att förbättra förutsättningar att gå och cykla, samt ta sig till kollektivtrafik. Nya bostäder planeras i första hand i kollektivtrfiknära lägen, se mål 3 God bebyggd miljö.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Nationella emissionsdatabasen (statistiken har 1,5 års eftersläpning)</datasource>
        <unit>ton CO2-ekv</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2010-12-31</start_on>
        <last_updated_on>2025-03-31</last_updated_on>
        <edited_on>2025-03-31</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>121c1fc9</structure_id>
        <parent_id>a492aff8</parent_id>
        <element_id>66364c80</element_id>
        <name>Utsläpp av växthusgaser från transporter</name>
        <name_ex>Utsläpp av växthusgaser från transporter  i Österåker som geografiskt område</name_ex>
        <descr>Utsläppen av växthusgaser från vägtrafik i Österåker ska minska i enlighet med nationellt delmål, det vill säga 70% mindre utsläpp från vägtrafiken 2030 jämfört med 2010. Indikatorn används på nationell nivå för att följa upp Sveriges miljökvalitetsmål ”Begränsad klimatpåverkan”. 
Indikatorn baseras på schabloner för medelutsläpp på olika vägtyper och inte faktiska mätningar, vilket innebär att den visar trenden från svenska vägtrafikens utsläpp och inte kommer spegla faktiska trafikförändringar inom kommunen.</descr>
        <comment>Utsläpp av växthusgaser från transporter minskade mellan 2021 och 2022, men ligger inte i linje med målnivån. 

För att minska transporternas klimatpåverkan behövs förändring:
- trafikens storlek, det vill säga hur mycket som fordon kör, så kallat trafikarbete
- fordonens drivmedelsförbrukning per km
- andelen fossilfritt drivmedel

Kommunen arbetar främst med att skapa förutsättningar för att minska trafikarbetet, genom att förbättra förutsättningar att gå och cykla, samt ta sig till kollektivtrafik. Nya bostäder planeras i första hand i kollektivtrfiknära lägen, se mål 3 God bebyggd miljö.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.2.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Nationella emissionsdatabasen (statistiken har 1,5 års eftersläpning)</datasource>
        <unit>ton CO2-ekv</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2010-12-31</start_on>
        <last_updated_on>2025-03-31</last_updated_on>
        <edited_on>2025-03-31</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>20a08d4d</structure_id>
        <parent_id>3f9021da</parent_id>
        <element_id>170d8ba4</element_id>
        <name>Kvalitetsutveckling</name>
        <comment>Österåkers kommun har en tydlig strategi för kvalitetsutveckling, där det övergripande målet är att verksamheterna ska präglas av hög kvalitet. 
Kvalitetsutvecklingen leds av en strategigrupp på hög nivå, och en ny avdelning för kvalitet och hållbarhet har inrättats för att stödja verksamheterna med analyser och utbildningar. Under 2022 infördes Utvecklingsslussen, som finansierar innovativa idéer. Utvecklingsslussen är ett framgångsrikt initiativ där ett 20-tal projekt redan implementerats.

Förbättringsområden:
- Processförbättringar och systematiska analyser är viktiga inslag i strategin, men behöver stärkas genom mer stöd och utbildning. 
- Internt lärande sker inom förvaltningar och genom initiativ som Möjlighetsdagen och Chefsforum. Kommunen deltar även i externa nätverk, men det finns förbättringspotential i att mer systematiskt jämföra sig med de bästa aktörerna för att driva utvecklingen framåt.



</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.2.7</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <image_url>/image/241</image_url>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-04-04</last_updated_on>
        <edited_on>2025-04-04</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>0b328cd7</structure_id>
        <parent_id>12c7cb16</parent_id>
        <element_id>2b6cd2c0</element_id>
        <name>Andel invånare som använt narkotika senaste året</name>
        <name_ex>Narkotikaanvändning (4-årsmedelvärden), andel (%)</name_ex>
        <descr>Redovisningen bygger på frågor i Nationella folkhälsoenkäten: Har du någon gång använt cannabis (t.ex. hasch eller marijuana)? Har du någon gång använt någon annan narkotika än hasch eller marijuana (t.ex. amfetamin, kokain, heroin, ecstacy eller LSD)? 
För att få tillräckligt stort dataunderlag så redovisas flerårsmedelvärden. Flerårsmedelvärdenas period omfattar fyra år och baseras på undersökningar inom perioden. Ett nytt flerårsmedelvärde publiceras med två års mellanrum. Nedan presenteras det senaste flerårsvärdet i serien.</descr>
        <comment>Andelen invånare som svarat att de har använt narkotika var 5,4 procent i Österåker 2024, vilket innebär en ökning på 0,6 procent sedan 2022. Det är högre jämfört med riket som hade en andel på 3,1 procent år 2024.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.5.20</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Folkhälsomyndigheten </datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-05-21</last_updated_on>
        <edited_on>2025-05-21</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>2c63e925</structure_id>
        <parent_id>b2e2f032</parent_id>
        <element_id>228855e9</element_id>
        <name>Elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, lägeskommun, andel</name>
        <name_ex>Elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, lägeskommun, andel (%)</name_ex>
        <comment>Målet uppnås delvis under 2024.

Målet i planperioden är 100 %, och därmed att samtliga elever skall uppnå kunskapskraven i grundskolan, motsvarande minst betyget E i samtliga ämnen. Elevhälsan och Pedagogcentrum stödjer lärare, pedagoger och skolledare i det ständiga arbetet för att säkerställa att alla elever utvecklas så långt de kan utifrån sina individuella förutsättningar.

När det gäller resultatmåttet andelen som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen, visar utvecklingen att resultatet sjunkit våren 2024.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.6.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>fef3363f</structure_id>
        <parent_id>12c7cb16</parent_id>
        <element_id>5f6b8711</element_id>
        <name>Andel invånare med bra självskattat hälsotillstånd</name>
        <name_ex>Invånare med bra självskattat hälsotillstånd, andel (%)</name_ex>
        <descr>Antal som svarat &quot;Bra&quot; eller &quot;Mycket bra&quot; på frågan &quot;Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?&quot; dividerat med antal som besvarat frågan. Två olika undersökningar med jämförbara resultat är inkluderade i statistiken. Uppsala, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro (den sk. CDUST-regionen) har Liv &amp; Hälsa (LV) som datakälla med mätning på år T och urval av invånare 18-84 år. Resten av landet som har källa folkhälsomyndigheten (HLV), och med urval på invånare 16-84 år, och är ett glidande flerårsmedelvärde för åren T till T-3. För kommuner används tilläggsurval vilka förekommer oregelbundet, därför viktas andelarna efter antal svar per år.</descr>
        <comment>Andelen invånare med bra självskattat hälsotillstånd i Österåker har legat på ungefär samma nivå de senaste åren. År 2024 är Österåker snitt något högre än snittet för riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommuner nära storstad. 

Andelen invånare med bra självskattat hälsotillstånd påverkas av faktorer som fysisk aktivitet, kost, sömn, stressnivåer och socialt stöd. Även socioekonomiska förhållanden, kroniska sjukdomar och tillgång till vård spelar en viktig roll.

 Trots ökad hälsomedvetenhet påverkas välmåendet av en stillasittande livsstil, hög stress och digitalt skärmanvändande. Samtidigt gör bättre tillgång till hälsoappar, träningsvanor och mental hälsa i fokus att fler strävar efter en hälsosam livsstil.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.5.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV) samt Liv &amp; Hälsa (LH)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>01e787d0</structure_id>
        <parent_id>685bd90a</parent_id>
        <element_id>6c0fd414</element_id>
        <name>Brukarbedömning servicebostad LSS - Brukaren är aldrig rädd för något hemma</name>
        <name_ex>Brukarbedömning servicebostad LSS - Brukaren är aldrig rädd för något hemma, andel (%)</name_ex>
        <descr>Brukarbedömning servicebostad LSS - Brukaren är aldrig rädd för något hemma, andel (%)</descr>
        <comment>Målet uppnåddes delvis under 2024

De som får insatser av socialtjänsten ska känna sig trygga är ett mål som kan kännas självklart.
I samband med den årliga brukarundersökningen mäts brukarnas upplevelse av trygghet. Resultatet från brukarundersökningen från 2023 visar att 62 % av brukare på ett serviceboende enligt LSS kände sig trygga i sitt boende. Motsvarande siffra var 79 % på ett gruppboende. Socialförvaltningen anser att målet behöver vara att brukare ska känna högre grad av trygghet i ett boende där de ska få hjälp med basala behov och annan daglig livsföring.

Trygghetsskapande faktorer i samband insatser som särskilt boende, grupp- och servicebostäder och hemtjänst är flera. Socialförvaltningen behöver säkerställa att brukare ska ha information om vart man kan vända sig om insatsen inte löper på som den ska, kunna lyfta synpunkter och klagomål med socialtjänstens personal samt veta vart man kan vända sig om något händer under tiden som insatsen pågår.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.3.9.4.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <image_url>/image/209</image_url>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>7d9f018c</structure_id>
        <parent_id>1dba6be3</parent_id>
        <element_id>b086cea3</element_id>
        <name>Närhet till närnatur eller park för boende i Åkersbergas tätort</name>
        <name_ex>Andel invånare i tätorten som bor inom 200 meter till närnatur eller park, (%)</name_ex>
        <descr>Närhet till grönområden bidrar till en jämlik livsmiljö, där alla invånare har tillgång till rekreation, sociala möten och en förbättrad livskvalitet. Det påverkar även folkhälsan positivt genom att uppmuntra till fysisk aktivitet, minska stress och främja bättre mental hälsa.</descr>
        <comment>Andelen invånare i tätorten som bor inom 200 meter till närnatur eller park är fortsatt hög (nästan 99 %).

Stadsplanering, ekonomiska resurser och politiska beslut styr utvecklingen av grönområden, medan befolkningstäthet och tillgång till mark kan begränsa deras närhet till bostäder.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.3.9</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern (GIS)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-03-10</last_updated_on>
        <edited_on>2025-03-10</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>246d1165</structure_id>
        <parent_id>93bef7d7</parent_id>
        <element_id>e4be021f</element_id>
        <name>Andel nya bostäder och arbetsplatser styrda till kollektivtrafiknära lägen</name>
        <name_ex>Andel nya bostäder och arbetsplatser styrda till kollektivtrafiknära lägen</name_ex>
        <descr>Att bygga kollektivtrafiknära ökar tillgänglighet till service och kommunikationer och underlättar för invånare att minska sin klimatpåverkan från resor.</descr>
        <comment>Når uppsatta målnivåer 2024</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.4.1.4</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern</datasource>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>ae32266c</structure_id>
        <parent_id>c622046a</parent_id>
        <element_id>cbef8f37</element_id>
        <name>Nystartade företag</name>
        <name_ex>Nystartade företag, antal/1000 inv, 16-64 år</name_ex>
        <descr>Antal nystartade företag delat med antalet tusen invånare, 16-64 år, föregående år. Ett nystartat företag definieras enligt Eurostat rekommendation som ett helt nystartat företag frånräknat olika former av ombildningar av existerade företag. Enskilda näringsidkare vilka inte registrerat firmanamn hos Bolagsverket ingår. Data bygger på bearbetningar av SCB:s företagsregister. </descr>
        <comment>2023 var antalet nystartade företag (per 1000 invånare) 10 i Östeårker. Detta innebär att antalet har fortsatt minska, vilket följer samma trend som snitten för riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad. Snitten på jämförelsevärdena är dock på en något högre nivå än Österåkers.

Planerad publicering avseende utfall för 2024: vecka 24, 2025</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.4.10</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Tillväxtanalys</datasource>
        <unit>stycken</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>5f464043</structure_id>
        <parent_id>3f9021da</parent_id>
        <element_id>18cc3e4c</element_id>
        <name>Brukarfokus</name>
        <comment>Österåkers kommun har invånaren och brukaren i centrum i sina styrdokument. Servicecentret fungerar som en viktig resurs för både utbildning och samordning. Webbplatsen ger omfattande jämförelser och information om service, och en extern utvärdering visar att den håller hög kvalitet. Initiativ som &quot;Årets möjliggörare&quot; och Möjlighetsdagen stärker stoltheten och god servicekultur inom kommunen.

Förbättringsområden:
- Skapa bättre uppföljning av service- och bemötandemål i årsredovisningen.
- Skapa en kommunövergripande rutin och utbildning för bemötande och tillgänglighet. 
- Brukarundersökningar och dialog sker på olika nivåer, men det är oklart hur systematiskt resultaten används för förbättringsarbete. 
- Kommunen arbetar inte aktivt med tjänstedesign eller andra metoder för att involvera brukare direkt i tjänsteutveckling, vilket är ett potentiellt förbättringsområde.
</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.2.6</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <image_url>/image/241</image_url>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-04-04</last_updated_on>
        <edited_on>2025-04-04</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>87475029</structure_id>
        <parent_id>c4b57ea4</parent_id>
        <element_id>cfae520d</element_id>
        <name>Främjande av fiskvandring och rikare vattenliv</name>
        <descr>Kommunen bevakar och arbetar inom vår rådighet för att åtgärda fysiska hinder enligt lokalt åtgärdsprogram för vatten. Åtgärderna syftar till att skapa framkomlighet för fiskar och andra vattenlevande djur i sjöar och vattendrag. Exempel på åtgärder är rivning av vandringshinder,
omläggning av vägtrummor samt byggnation av naturlika passager som omlöp eller tekniska konstruktioner som fiskvägar. Kommunen samarbetar med markägarna där sjöar och vattendrag finns, då det är en förutsättning för att genomföra åtgärder.</descr>
        <comment>2024:
Under året har kommunen inte genomfört några åtgärder, men åtgärder har skett med utav ideella krafter.

2023: 
En fiskvandringsväg upprättades vid slussholmen i Åkers kanal 2023. En slitsränna och omlöp har anlagts vid slussholmen i samband med renovering av slussportarna. Detta ger möjlighet för fiskvandring uppströms och nedströms i kanalen och skapar en koppling mellan Garnsviken och Östersjön som inte funnits sedan slussen byggdes. Provfiske efter åtgärd indikerar att fiskarna direkt har återtagit vandringsleden och nu passerarar frekvent förbi slussholmen.

Förutom fiskvandringsvägen i slussen så är nedan inte åtgärder utförda av kommunen. I flera projekt har miljöplanerare varit inblandad, men huvudansvarig och de som ska ges beröm för arbetet är Österåkers sportfiskeklubb. 

Det har skett en sänkning av vägtrumma i Isättraviksbäcken med syfte att tillgängliggöra en ny sträcka av ån för havsöringslek har utförts under våren. Kontroll efter åtgärd visade på stor mängd öring i den nyligen tillgängliggjorda sträckan under höstens lek.

Åtgärder för att underlätta framkomlighet för fisken har gjorts i Skeppsdalsbäcken med syfte att havsöring lättare ska kunna ta sig upp för lek i ån. Skapande av pooler och höjning av vattenståndet genom tröskling är de primära åtgärderna. Detta var extra avgörande vid inloppet som hade en klack som var svår för fisken att passera.

I Smedbyåns utlopp har grus lagts ut för att förtydliga huvudfåran och göra det möjligt för fisk att stiga även vid låga vattennivåer då vattnet centreras i mitten, istället för att som tidigare flyta i små rännilar. Även dessa åtgärder har primärt gjorts för havsöringens lek. I Smedbyån sker även årlig rensning för att fiskarna ska kunna komma så långt upp i systemet som möjligt. 

I Margretelunds dagvattenpark har grävning av en kanal skett för att ge primärt gäddorna i Sätterfjärden en möjlighet att stiga upp för lek i dagvattendammen. Denna åtgärd kan kräva vidare arbete för att fullt ut ge önskvärd effekt men detta behöver utvärderas under vårens lek då platsen ger goda möjligheter för att observera om gäddorna kommer in i dammen.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.4.11</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern</datasource>
        <unit></unit>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-04-15</last_updated_on>
        <edited_on>2025-04-15</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>19872088</structure_id>
        <parent_id>693df0e7</parent_id>
        <element_id>cfae520d</element_id>
        <name>Främjande av fiskvandring och rikare vattenliv</name>
        <descr>Kommunen bevakar och arbetar inom vår rådighet för att åtgärda fysiska hinder enligt lokalt åtgärdsprogram för vatten. Åtgärderna syftar till att skapa framkomlighet för fiskar och andra vattenlevande djur i sjöar och vattendrag. Exempel på åtgärder är rivning av vandringshinder,
omläggning av vägtrummor samt byggnation av naturlika passager som omlöp eller tekniska konstruktioner som fiskvägar. Kommunen samarbetar med markägarna där sjöar och vattendrag finns, då det är en förutsättning för att genomföra åtgärder.</descr>
        <comment>2024:
Under året har kommunen inte genomfört några åtgärder, men åtgärder har skett med utav ideella krafter.

2023: 
En fiskvandringsväg upprättades vid slussholmen i Åkers kanal 2023. En slitsränna och omlöp har anlagts vid slussholmen i samband med renovering av slussportarna. Detta ger möjlighet för fiskvandring uppströms och nedströms i kanalen och skapar en koppling mellan Garnsviken och Östersjön som inte funnits sedan slussen byggdes. Provfiske efter åtgärd indikerar att fiskarna direkt har återtagit vandringsleden och nu passerarar frekvent förbi slussholmen.

Förutom fiskvandringsvägen i slussen så är nedan inte åtgärder utförda av kommunen. I flera projekt har miljöplanerare varit inblandad, men huvudansvarig och de som ska ges beröm för arbetet är Österåkers sportfiskeklubb. 

Det har skett en sänkning av vägtrumma i Isättraviksbäcken med syfte att tillgängliggöra en ny sträcka av ån för havsöringslek har utförts under våren. Kontroll efter åtgärd visade på stor mängd öring i den nyligen tillgängliggjorda sträckan under höstens lek.

Åtgärder för att underlätta framkomlighet för fisken har gjorts i Skeppsdalsbäcken med syfte att havsöring lättare ska kunna ta sig upp för lek i ån. Skapande av pooler och höjning av vattenståndet genom tröskling är de primära åtgärderna. Detta var extra avgörande vid inloppet som hade en klack som var svår för fisken att passera.

I Smedbyåns utlopp har grus lagts ut för att förtydliga huvudfåran och göra det möjligt för fisk att stiga även vid låga vattennivåer då vattnet centreras i mitten, istället för att som tidigare flyta i små rännilar. Även dessa åtgärder har primärt gjorts för havsöringens lek. I Smedbyån sker även årlig rensning för att fiskarna ska kunna komma så långt upp i systemet som möjligt. 

I Margretelunds dagvattenpark har grävning av en kanal skett för att ge primärt gäddorna i Sätterfjärden en möjlighet att stiga upp för lek i dagvattendammen. Denna åtgärd kan kräva vidare arbete för att fullt ut ge önskvärd effekt men detta behöver utvärderas under vårens lek då platsen ger goda möjligheter för att observera om gäddorna kommer in i dammen.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.4.3.3</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern</datasource>
        <unit></unit>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-04-15</last_updated_on>
        <edited_on>2025-04-15</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>04889847</structure_id>
        <parent_id>12c7cb16</parent_id>
        <element_id>2084cd08</element_id>
        <name>Medellivslängd för kvinnor</name>
        <name_ex>Medellivslängd kvinnor, år</name_ex>
        <descr>Beräknad återstående medellivslängd i antal år vid födelsen perioden T-4 till år T för kvinnor födda i Sverige. </descr>
        <comment>Medellivslängden för kvinnor i Österåker var 85,2 år 2024 (ca 3 år högre än för män i Österåker. Andelen uppvisar en positiv trend i Österåker sedan 2020. Livslängden i Österåker ligger i linje med nivån för riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad.
</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.5.6</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCB</datasource>
        <unit>år</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>408e9b74</structure_id>
        <parent_id>c622046a</parent_id>
        <element_id>21be41ac</element_id>
        <name>Arbetslöshet 18-65 år</name>
        <name_ex>Arbetslöshet 18-65 år, årsmedelvärde, andel (%) av bef.</name_ex>
        <descr>Antal invånare 18-65 år som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd dividerat med antal invånare 18-65 år. Till och med 2022 avsåg nyckeltalet åldersgruppen 18-64 år.</descr>
        <comment>Andelen arbetslösa (18-65 år) i Österåker ökade med ca 0,3 procent mellan 2023 och 2024. Samma svaga uppåtgående trend går att se i riket, bland Stockholms läns kommuner och pendlingskommuner nära storstad. Österåker har en något lägre andel jämfört med jämförelsevärdena.

Andelen arbetslösa i åldern 18–65 år påverkas av flera faktorer. Ekonomins utveckling och tillgången på jobb inom olika branscher spelar stor roll, liksom individens utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet. Teknologiska förändringar, som automatisering, kan minska efterfrågan på vissa yrken medan nya jobb skapas inom andra. Även insatser, som utbildning och stöd till arbetssökande, påverkar arbetslösheten. Dessutom har företagsklimatet och lagstiftning betydelse för hur många nya arbetstillfällen som skapas.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.4.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Arbetsförmedlingen och SCB</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>c9889254</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>f128c1c5</element_id>
        <name>Kommunens information till företagen</name>
        <name_ex>Kommunens information till företagen, ranking (1-290)</name_ex>
        <descr>Rankingen baseras på en enkätundersökning som Svenskt näringsliv skickar ut till företag, där företagen får ge betyg på ett urval av områden. Frågan om kommunens information till företagen utgör sedan 2020 en standardfråga i undersökningen. Ju lägre siffra, desto bättre placering i rankningen. </descr>
        <comment>Upplevelsen av kommunens information till företagen har förbättras, med en förflyttning till 75 i rankningen år 2024 (kontra 123 föregående året). </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.10</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Svenskt näringslivs ranking &quot;Lokalt företagsklimat&quot;</datasource>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>fce3e1f6</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>8c214c9e</element_id>
        <name>Invånarnas valdeltagande i kommunvalet</name>
        <name_ex>Valdeltagande i senaste kommunalvalet, andel (%)</name_ex>
        <descr>Antal avgivna röster i senaste kommunalvalet (giltiga och ogiltiga) dividerat med antal röstberättigade, multiplicerat med 100.</descr>
        <comment>Under valåren 2010, 2014 och 2018 låg valdeltagandet i kommunvalet stadigt på 85 procent för att i valet 2022 sjunka med tre procentenheter till 82 procent. Utvecklingen följer den vikande trenden i hela riket, men ligger ändå något över rikssnittet på 80 procent och Stockholms läns kommuner som landar på 79 procent. 

Ett högt valdeltagande är viktigt eftersom det stärker demokratins legitimitet och säkerställer att besluten speglar folkets vilja. När fler människor röstar får olika grupper i samhället en röst, vilket leder till mer representativa och rättvisa politiska beslut. Det minskar också risken för att makten koncentreras till en liten, aktiv del av befolkningen och ökar förtroendet för det demokratiska systemet.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.N05401</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Valmyndigheten och SCB</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2018-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2025-02-27</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-27</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>2fe99a48</structure_id>
        <parent_id>44306e0a</parent_id>
        <element_id>9f4f9a0d</element_id>
        <name>Källsortering av förpackningar</name>
        <name_ex>Andel verksamheter som erbjuds fullgod sortering av förpackningar, %</name_ex>
        <descr>Indikatorn räknas ut genom att räkna ut andelen av verksamheterna som har kärl för sortering av respektive fraktion av förpackningar. Restavfall och matavfall sorteras också ut för sig.</descr>
        <comment>Restavfall och matavfall sorteras ut i alla kommunens verksamheter. 

Grovavfall och farligt avfall såsom batterier och ljuskällor ska hanteras av verksamheterna och ingår därför inte i statistiken. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.5.16</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-19</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>f4f2992d</structure_id>
        <parent_id>c622046a</parent_id>
        <element_id>c9c830e1</element_id>
        <name>Varaktig låg ekonomisk standard, vuxna</name>
        <name_ex>Varaktig låg ekonomisk standard, vuxna, andel (%)</name_ex>
        <descr>Varaktigt låg ekonomisk standard innebär att den disponibla inkomsten (justerad för hushållets sammansättning) senaste året och minst två av de tre föregående åren har varit lägre än 60 % av medianvärdet för riket.
Resultaten avser befolkning 25 år och äldre.</descr>
        <comment>Andelen vuxna med varaktig låg ekonomisk standard minskade något mellan år 2021 och 2022. Nivån är betydligt lägre än snitten för riket och Stockholms läns kommuner.

Andelen vuxna i varaktig låg ekonomisk standard påverkas av faktorer som utbildningsnivå, sysselsättning, arbetsvillkor, bostadskostnader och tillgång till sociala skyddsnät. Även faktorer som långtidssjukskrivning, ensamstående hushåll, migrationsbakgrund med mer kan påverka.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.4.8</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Folkhälsomyndigheten (Folkhälsodata)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-18</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>2c574ccb</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>ac4ff59f</element_id>
        <name>Upplevelse av kommunens information om större förändringar</name>
        <name_ex>Medborgarundersökningen - Kommunens information kring större förändringar fungerar bra, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel som har svarat &quot;Mycket bra&quot; eller &quot;Ganska bra&quot; på frågan &quot;Hur tycker du att kommunen informerar vid större förändringar i kommunen (t.ex. stadsplanering, byggnader)?&quot; i SCBs medborgarundersökning. De som har svarat &quot;Vet inte&quot;/&quot;Ingen åsikt&quot; har exkluderats. Källa: SCBs medborgarundersökning</descr>
        <comment>2023 upplevde ca 43 procent av svarande god information. Detta innebär en minskning på ca 7 procent jämfört med 2022. Andelen i Österåker är lägre än snitten för riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.8</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCBs medborgarundersökning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-18</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>ce9fc626</structure_id>
        <parent_id>eb938761</parent_id>
        <element_id>1d1b8957</element_id>
        <name>Möjlighet att bo kvar och genomföra eftergymnasiala studier</name>
        <name_ex>Medborgarundersökningen - Bra möjlighet för kommunens invånare att bo kvar i kommunen och genomföra eftergymnasiala studier, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel som har svarat &quot;Mycket bra&quot; eller &quot;Ganska bra&quot; på frågan &quot;Vad är din uppfattning kring möjligheten för kommunens invånare att kunna bo kvar i kommunen samtidigt som man genomför eftergymnasiala studier (t.ex. högskola, universitet, yrkeshögskola etc.)&quot; i SCBs medborgarundersökning. De som har svarat &quot;Vet inte&quot;/&quot;Ingen åsikt&quot; har exkluderats. </descr>
        <comment>Andelen svarande som upplevde bra möjlighet för kommunens invånare att bo kvar i kommunen och genomföra eftergymnasiala studier var 75,6 procent 2023. Detta innebär en ökning på 0,9 procent från 2021.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.2.12</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCBs medborgarundersökning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>57f54cbd</structure_id>
        <parent_id>3f9021da</parent_id>
        <element_id>9afc15a8</element_id>
        <name>Styrning och kontroll</name>
        <comment>Österåkers styrmodell uppfattas som tydlig och fungerande. Styrningen bygger på en vision och fyra övergripande mål, och genomförs via fem strategigrupper som säkerställer att aktiviteter kopplas till visionen. Kommunens målstyrning följer en röd tråd från vision till medarbetarnivå. 

Samspelet mellan politiker och tjänstepersoner är gott, med tydliga roller och öppen dialog. 
De kommunala bolagen är väl integrerade i styrningen, med ägardirektiv som säkerställer enhetlighet med kommunens mål och riktlinjer.

Förbättringsområden:
- Det saknas en gemensam värdegrund i organisationen, vilket kan förtydligas.

- Uppföljning sker genom ekonomi- och kvalitetsdialoger, och en målbarometer redovisar resultat, men saknar analyser och kostnadsmått. Förbättringar behövs i årsredovisningen för att spegla uppföljningen tydligare.
</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.2.4</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <image_url>/image/241</image_url>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-04-04</last_updated_on>
        <edited_on>2025-04-04</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>b2ae65f3</structure_id>
        <parent_id>8039ca34</parent_id>
        <element_id>643da386</element_id>
        <name>Effektivitetsindex LSS boende och daglig verksamhet</name>
        <name_ex>Effektivitetsindex LSS boende och daglig verksamhet. Nämnden ska eftersträva hög effektivitet i sina verksamheter.</name_ex>
        <descr>I Kolada kan du se effektivitetsindex per verksamhet för att få en samlad bild av hur kommunen ligger till i jämförelse med andra, utifrån kostnader och kvalitet för de olika verksamheterna. Genom att klicka på indexet i Kolada kommer du åt underliggande nyckeltal, det vill säga de värden som indexen baseras på.</descr>
        <comment>Ny indikator för 2025

Effektivitetsindex är en sammanvägning av kvalitetsindex och resursindex där kvalitetsindex mäter den upplevda kvalitén i insatser och resursindexen mäter kostnaden för de utförda insatserna. Genom att följa effektivitetsindex för verksamheten mäts hur mycket resurserna påverkar den upplevda kvalitén i insatserna.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.2.1.3.3</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada</datasource>
        <unit></unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-17</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-17</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>90f9b0aa</structure_id>
        <parent_id>fe4b8ce6</parent_id>
        <element_id>e30f1123</element_id>
        <name>Ingen negativ avvikelse mot budget</name>
        <name_ex>Ingen negativ avvikelse mer än 1 % mot budget. </name_ex>
        <descr> Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden ska redovisa en ekonomi i balans.</descr>
        <comment>Täta och regelbundna uppföljningar bidrar till att göra stabila prognoser och minska risk för negativa avvikelser. Systematisk uppföljning och överblick skapar möjlighet till prioriteringar och överenskommelser kring ambitionsnivå inom både löpande verksamhet och utvecklingsinsatser. Under 2025 ligger särskilt fokus på att skapa långsiktigt hållbar vuxenutbildning för Österåkers invånare. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.2.1.7.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>bb732ca8</structure_id>
        <parent_id>12c7cb16</parent_id>
        <element_id>b6bd1b88</element_id>
        <name>Andel invånare som röker dagligen</name>
        <name_ex>Tobaksrökning, daglig,16-84 år, andel (%)</name_ex>
        <descr>Redovisningen bygger på frågor i Nationella folkhälsoenkäten: Röker du?

Observera att vissa frågor har justerats över tid, läs mer i Definitioner, kommentarer och källor.

Nationella folkhälsoenkäten är en urvalsundersökning bland befolkningen 16 år och äldre, för 2020 och tidigare omfattas 16-84 år. Värden presenteras som icke åldersstandardiserade.

Till och med 2016 genomfördes HLV varje år. Från och med 2018 genomförs HLV vartannat år men med dubbelt urval jämfört med perioden till och med 2016. För att få tillräckligt stort dataunderlag för region så redovisas flerårsmedelvärden. Flerårsmedelvärdenas period omfattar fyra år och baseras på undersökningar inom perioden.</descr>
        <comment>Andelen invånare som röker dagligen i Österåker var 4,7 procent 2024. Andelen  har minskat med 1,5 procent sedan 2022. Nivån är lägre än snittet för riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommuner nära storstad.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.5.22</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Folkhälsomyndigheten (Kolada)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-05-21</last_updated_on>
        <edited_on>2025-05-21</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>398bdd2a</structure_id>
        <parent_id>8039ca34</parent_id>
        <element_id>1b456237</element_id>
        <name>Effektivitetsindex äldreomsorg</name>
        <comment>Ny indikator för 2025

Effektivitetsindex är en sammanvägning av kvalitetsindex och resursindex där kvalitetsindex mäter den upplevda kvalitén i insatser och resursindexen mäter kostnaden för de utförda insatserna. Genom att följa effektivitetsindex för verksamheten mäts hur mycket resurserna påverkar den upplevda kvalitén i insatserna.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.2.1.3.4</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada</datasource>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>e50abaf8</structure_id>
        <parent_id>9c3b080d</parent_id>
        <element_id>30f0bdc4</element_id>
        <name>Befolkningsökning</name>
        <name_ex>Befolkningsökning</name_ex>
        <descr>Kommunstyrelsen följer befolkningsökningen framåt och jämför den med prognosen. Det är viktigt att ha en god prognossäkerhet gällande befolkningens utveckling så att utbyggnaden och planeringen av samhällsservice sker i rätt takt.</descr>
        <comment>Målet uppnått 2024.

Kommunstyrelsens förvaltning följer månadsvis upp befolkningsökningen och jämföra den med prognosen. Det är viktigt att ha en god prognossäkerhet gällande befolkningens utveckling så att utbyggnaden och planeringen av samhällsservice sker i rätt takt. För 2024 var prognosen att kommunen skull växa med 310 personer, eller 0,61 procent. Utfallet blev att kommunen växte med 505 personer, eller 1,0 procent. Diffenensen mellan befolkningsökningen och prognosen beror till viss del på en lagändring under året som gav ukrainare möjlighet att folkbokföra sig, vilket 295 har gjort under 2024.  </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.1.3</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Procentuell befolkningsökning </datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>5d4527d0</structure_id>
        <parent_id>12c7cb16</parent_id>
        <element_id>57f538f7</element_id>
        <name>Andel fysiskt aktiva invånare</name>
        <name_ex>Invånare 16-84 år som är fysiskt aktiva minst 150 min/vecka, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel (%) invånare 16-84 år som är fysiskt aktiva minst 150 minuter per vecka. Två olika undersökningar med jämförbara resultat är inkluderade i statistiken. Uppsala, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro (den sk. CDUST-regionen) har Liv &amp; Hälsa (LV) som datakälla, med urval av invånare 18-84 år vilket avser år T. Resten av landet som har källa folkhälsomyndigheten (HLV), och med urval på invånare 16-84 år, avser år T-3 till T. </descr>
        <comment>Andelen fysiskt aktiva invånare i Österåker var 69 procent 2024 (ca 2 procent lägre än föregående år). Nivån har varit ungefär densamma de senaste åren. Österåker har en något högre nivå än riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommuner nära storstad.

Andelen invånare 16–84 år som är fysiskt aktiva minst 150 min/vecka påverkas av faktorer som arbets- och livssituation, tillgång till motionsmöjligheter, socialt stöd och hälsotillstånd. Även motivation, vanor och samhällets satsningar på folkhälsa spelar en roll. Trots en ökad medvetenhet om vikten av rörelse gör stillasittande jobb, digital underhållning och tidsbrist det utmanande för många att nå rekommenderad aktivitetsnivå. Samtidigt har trenden med hemmaträning, promenadmöten och smarta träningslösningar gjort det enklare att integrera motion i vardagen.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.5.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Folkhälsomyndigheten (HLV)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>26ff0534</structure_id>
        <parent_id>44306e0a</parent_id>
        <element_id>2a0424be</element_id>
        <name>Felsorterad textil</name>
        <name_ex>Andel textil i restavfallet (%)</name_ex>
        <descr>Mängden textil i restavfallet ska minska med 75 % per invånare mellan 2020 och 2030.  Målnivå och indikator kommer från Österåkers Avfallsplan 2030. Kommunen följer upp med hjälp av regelbundna plockanalyser (vartannat år) och påverkar inom sin rådighet.</descr>
        <comment>Efter att förbud infördes för att slänga textil i restavfallet blev hushållen väldigt bra på att sortera ut textilen. Då det inte finns tillräcklig återvinningskapacitet kunde mängderna inte hanteras och förbudet hävdes. Inom 3 år ska ett producentansvarssystem införas vilket ska möjliggöra att insamlade mängder kan återvinnas korrekt.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.5.7</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Roslagsvatten</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-20</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-20</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>c99fceb7</structure_id>
        <parent_id>3cff87c1</parent_id>
        <element_id>2a0424be</element_id>
        <name>Felsorterad textil</name>
        <name_ex>Andel textil i restavfallet (%)</name_ex>
        <descr>Mängden textil i restavfallet ska minska med 75 % per invånare mellan 2020 och 2030.  Målnivå och indikator kommer från Österåkers Avfallsplan 2030. Kommunen följer upp med hjälp av regelbundna plockanalyser (vartannat år) och påverkar inom sin rådighet.</descr>
        <comment>Efter att förbud infördes för att slänga textil i restavfallet blev hushållen väldigt bra på att sortera ut textilen. Då det inte finns tillräcklig återvinningskapacitet kunde mängderna inte hanteras och förbudet hävdes. Inom 3 år ska ett producentansvarssystem införas vilket ska möjliggöra att insamlade mängder kan återvinnas korrekt.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.5.2.6</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Roslagsvatten</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-20</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-20</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>6238c204</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>bf1aa692</element_id>
        <name>Valdistrikt med lägst valdeltagande i kommunvalet</name>
        <name_ex>Valdistrikt med lägst valdeltagande i senaste kommunalval, andel (%)</name_ex>
        <descr>Beräknas utifrån antal avgivna röster i senaste kommunalvalet (giltiga och ogiltiga) dividerat med antal röstberättigade, multiplicerat med 100.</descr>
        <comment>Under valåren 2014 och 2018 låg det valdistrikt i kommunen med lägst valdeltagande i kommunvalet på 65 procent i genomsnitt, för att under valet 2022 sjunka till 55 procent. Österåkers resultat följer rikstrenden med vikande valdeltagande men ligger över rikssnittet på 30 procent. I jämförelse med Stockholms läns kommuner ligger Österåker på samma nivå.

Vilket geografiskt område i en kommun som har den lägsta andelen röstberättigade som deltar i val kan indikera sociala och ekonomiska skillnader, lågt politiskt engagemang, misstro mot politik och kommun, socioekonomiska utmaningar eller brist på information om valet i det aktuella området. Lågt valdeltagande kan också tyda på hinder för deltagande, såsom språkbarriärer, låg tillgång till vallokaler eller bristande känsla av politiskt inflytande bland invånarna.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.N05831</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCB och Valmyndigheten</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2018-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2025-02-27</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-27</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>12f4db1b</structure_id>
        <parent_id>c4b57ea4</parent_id>
        <element_id>8ba56c2b</element_id>
        <name>Tillskottsvatten</name>
        <name_ex>Andel tillskottsvatten som kommer till Margretelunds reningsverk från spillvattennätet.</name_ex>
        <descr>Kommunen bevakar och arbetar för att minimera inläckage av tillskottsvatten.

Tillskottsvatten kallas det vatten i avloppsnätet som inte är spillvatten utan kommer från nederbörd, grundvatten, hav och läckage från vattenledningar. Tillskottsvatten skapar överbelastning i avloppssystemet och ökar risken för utsläpp av orenat avloppsvatten. Att hålla nere mängden tillskottsvatten bidrar till effektiv rening. Halterna varierar dock med nederbördsmängderna och därför är det inte en direkt korrelation mellan mängder och åtgärder. </descr>
        <comment>Andelen tillskottsvatten låg på ungefär samma nivå under 2024 som 2025. Mängden nederbörd under året påverkar mycket, där t.ex. 2023 var ett regnigt år vilket syns på statistiken.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.4.10</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Roslagsvatten</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-01-28</last_updated_on>
        <edited_on>2026-01-28</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>de68154e</structure_id>
        <parent_id>693df0e7</parent_id>
        <element_id>8ba56c2b</element_id>
        <name>Tillskottsvatten</name>
        <name_ex>Andel tillskottsvatten som kommer till Margretelunds reningsverk från spillvattennätet.</name_ex>
        <descr>Kommunen bevakar och arbetar för att minimera inläckage av tillskottsvatten.

Tillskottsvatten kallas det vatten i avloppsnätet som inte är spillvatten utan kommer från nederbörd, grundvatten, hav och läckage från vattenledningar. Tillskottsvatten skapar överbelastning i avloppssystemet och ökar risken för utsläpp av orenat avloppsvatten. Att hålla nere mängden tillskottsvatten bidrar till effektiv rening. Halterna varierar dock med nederbördsmängderna och därför är det inte en direkt korrelation mellan mängder och åtgärder. </descr>
        <comment>Andelen tillskottsvatten låg på ungefär samma nivå under 2024 som 2025. Mängden nederbörd under året påverkar mycket, där t.ex. 2023 var ett regnigt år vilket syns på statistiken.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.4.3.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Roslagsvatten</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-01-28</last_updated_on>
        <edited_on>2026-01-28</edited_on>
        <revision_status>Checked</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>14c97baf</structure_id>
        <parent_id>7218cc83</parent_id>
        <element_id>3c05fe17</element_id>
        <name>Prognossäkerhet per juni - jämfört med helår</name>
        <descr>Nyckeltalet mäter skillnaden mellan budgetprognosen som görs i juni och det slutliga utfallet för budgeten vid årets slut. </descr>
        <comment>Nämnden strävar efter hög prognossäkerhet genom samtliga arbetsprocesser. Genom att följa trender, samhällsutveckling och in- och utflyttning från kommunen görs prognoser på både ekonomiska utvecklingen, behovet av insatser och resurser för nämndens verksamhet.
</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.2.1.2.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern</datasource>
        <unit>%</unit>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-25</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-25</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>742cba5e</structure_id>
        <parent_id>d2a699d2</parent_id>
        <element_id>51b1421f</element_id>
        <name>Kunskap om naturvärden och grönstruktur</name>
        <name_ex>Öka kunskapen om Österåkers naturvärden och grönstruktur genom kartläggning och analys av biologiska värden, ekologiska spridningssamband och ekosystemtjänster.
</name_ex>
        <descr>*Beskrivning av aktiviteter som ökar kunskapen om Österåkers naturvärden och grönstruktur.*

Ökad kunskap om Österåkers naturvärden och grönstruktur sker genom kartläggning och analys av biologiska värden, ekologiska spridningssamband och ekosystemtjänster. 
</descr>
        <comment>2025
•	Kilsamverkan – Ett naturpedagogiskt skyltmaterial har tagits fram med information och illustrationer för olika teman om biologisk mångfald exempelvis äldre tallskog, sandmiljöer, död ved och våtmarker.
•	Kilsamverkan – Guiden ”Gröna kilar” i Naturkartan har utvecklats med fler funktioner såsom miniguider, turförslag och artiklar. [Naturkartan - Gröna kilar](https://www.naturkartan.se/sv/grona-kilar).


**2024**
•	En kommunikationsplan för natur- och friluftsliv har arbetats fram i samverkan mellan kultur- och fritidsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen och kommunikationsavdelningen.
•	Kommunen arbetar ständigt med att utveckla informationen i ”Naturkartan”. Naturkartan är en rikstäckande digital naturguide, tillgänglig som mobilapplikation eller genom webbläsare.

**2023**
•	Kilsamverkan – *Bygga bo*, kunskapsunderlag för barn som presenteras på [Samverkan Gröna Kilar](https://www.gronakilar.se/uppleva-och-gora/aktiviteter/bygga-bo/). Bygg boplatser för olika arter och stimulera aktiviteter med att skapa boplatser för olika djurgrupper tex bihotell, faunadepåer, fladdermusholkar, sandbankar, fågelholkar.

**2022**
•	*Ekosystemtjänstkartläggning för Åkersberga med omnejd (2022 – pågår)*. Ett urval av ekosystemtjänster har kartlagts för Åkerberga med omnejd. 

**2019 – 2021**
•	*Naturvärdesinventering i Österåkers kommun, prioriterade områden i och omkring Åkersberga tätort (2019-2021)*. En naturvärdesinventering (SS 199000:2014) har genomförts på fältnivå.
•	*Naturvärdesinventering förstudienivå i Österåkers kommun (2021)*. En naturvärdesinventering på förstudienivå har genomförts (SS 199000:2014) för övriga fastlandet. Förstudienivå omfattar inte fältbesök.
•	*Naturtypskartering, fastlandet i Österåkers kommun (2021)*.
•	*Kartläggning av ekologiska spridningssamband för Åkersberga med omnejd (2021)*. Ekologiska spridningssamband är ett begrepp som beskriver hur lätt olika djurarter kan röra sig i landskapet. Genom spridningsanalyser i GIS har funktionaliteten i den gröna infrastrukturen för fyra utmärkande naturtyper (äldre barrskog, solbelyst tall, ädellövskog och blommande marker) i kommunen kartlagts. Kartläggningen är ett viktigt kunskapsunderlag för den fysiska planeringen och naturvård.
•	Kilsamverkan – *digital naturguidning av tillgänglighetsanpassad rundslinga i Trastsjöskogen, Kolgärdet (2021)*.
</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.2.3</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern </datasource>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-19</edited_on>
        <revision_status>Changed</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>ff7f5041</structure_id>
        <parent_id>c4b57ea4</parent_id>
        <element_id>6a191c87</element_id>
        <name>Vattendrag med god ekologisk status</name>
        <name_ex>Andel vattendrag med god ekologisk status (%)</name_ex>
        <descr>Kommunen bevakar och arbetar för förbättrad status inom vår rådighet. Indikatorn används för att följa upp Sveriges miljömål för vatten och Agenda 2030-målet Rent vatten. Målnivån 100 % god ekologisk status till 2027 är ett lagkrav för miljökvalitetsnormer (MKN). 

Vattendrag som ingår är de vattendrag som klassas som vattenförekomster enligt vattenmyndigheten. 

Antal vattendrag med god ekologisk status i procent av antal vattendrag totalt. Ett vattendrag med koppling till flera kommuner eller län ingår i beräkningen för varje kommun det har koppling till. Klassning görs successivt under en flerårscykel, och det år cykeln tar slut uppdateras med det slutgiltiga resultatet 5 år tillbaka. Dvs alla siffror utom det sista i en cykel bör ses som preliminära. Cykel 1 avser 2004-2009, cykel 2 2010-2016 och cykel 3 2017-2021. </descr>
        <comment>Andelen vattendrag med god ekologisk status vid senaste cykeln är högre i Österåker jämfört med jämförelsevärdena (riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad). Detta innebär en positiv utveckling sedan cykel 2 (2010-2016).

Vattendragens ekologiska status påverkas av faktorer som föroreningar, övergödning och förändrad landanvändning. Utsläpp från jordbruk, industri och avloppsvatten kan försämra vattnets kvalitet. Klimatförändringar och mänsklig påverkan på vattenflöden kan också påverka ekosystemen negativt. Samtidigt kan åtgärder för att minska föroreningar och återställa naturliga flöden förbättra vattendragens status.  Kommunen har dock inte rådighet över att utföra åtgärder på annans mark.

Obs! Förbättringen beror på att en ny bedömningsmetod tagits fram och inte på en faktisk förbättring av den ekologiska statusen. Att statusen i Österåkers kommuns vattendrag är bättre än genomsnittet i riket och storstadsnära kommuner beror på våra naturliga förutsättningar. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.4.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>VISS, Länsstyrelserna (Kolada)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>174dce54</structure_id>
        <parent_id>3e96207e</parent_id>
        <element_id>6a191c87</element_id>
        <name>Vattendrag med god ekologisk status</name>
        <name_ex>Andel vattendrag med god ekologisk status (%)</name_ex>
        <descr>Kommunen bevakar och arbetar för förbättrad status inom vår rådighet. Indikatorn används för att följa upp Sveriges miljömål för vatten och Agenda 2030-målet Rent vatten. Målnivån 100 % god ekologisk status till 2027 är ett lagkrav för miljökvalitetsnormer (MKN). 

Vattendrag som ingår är de vattendrag som klassas som vattenförekomster enligt vattenmyndigheten. 

Antal vattendrag med god ekologisk status i procent av antal vattendrag totalt. Ett vattendrag med koppling till flera kommuner eller län ingår i beräkningen för varje kommun det har koppling till. Klassning görs successivt under en flerårscykel, och det år cykeln tar slut uppdateras med det slutgiltiga resultatet 5 år tillbaka. Dvs alla siffror utom det sista i en cykel bör ses som preliminära. Cykel 1 avser 2004-2009, cykel 2 2010-2016 och cykel 3 2017-2021. </descr>
        <comment>Andelen vattendrag med god ekologisk status vid senaste cykeln är högre i Österåker jämfört med jämförelsevärdena (riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad). Detta innebär en positiv utveckling sedan cykel 2 (2010-2016).

Vattendragens ekologiska status påverkas av faktorer som föroreningar, övergödning och förändrad landanvändning. Utsläpp från jordbruk, industri och avloppsvatten kan försämra vattnets kvalitet. Klimatförändringar och mänsklig påverkan på vattenflöden kan också påverka ekosystemen negativt. Samtidigt kan åtgärder för att minska föroreningar och återställa naturliga flöden förbättra vattendragens status.  Kommunen har dock inte rådighet över att utföra åtgärder på annans mark.

Obs! Förbättringen beror på att en ny bedömningsmetod tagits fram och inte på en faktisk förbättring av den ekologiska statusen. Att statusen i Österåkers kommuns vattendrag är bättre än genomsnittet i riket och storstadsnära kommuner beror på våra naturliga förutsättningar. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.4.2.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>VISS, Länsstyrelserna (Kolada)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>3343eb43</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>997b4d0e</element_id>
        <name>Upplevd tydlig information (missbruksvård IFO)</name>
        <name_ex>Brukarbedömning missbruksvård IFO - tydlig information, andel (%)</name_ex>
        <descr>Antal personer med kontakt med missbruksvården som har svarat Mycket lätt eller Ganska lätt på frågan Hur lätt eller svårt är det att förstå informationen du får av socialsekreteraren? dividerat med samtliga personer med kontakt med missbruksvården som har besvarat frågan. Vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. </descr>
        <comment>2024 upplevde 91 procent av svarande att informationen var tydlig. Detta innebär en ökning på 5 procent jämfört med det föregående året. Andelen i Österåker är lägre än snitten för Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.6</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SKR:s undersökning om brukares uppfattning av kvalitet inom individ- och familjeomsorg.</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>6609fa75</structure_id>
        <parent_id>91c89694</parent_id>
        <element_id>6ee22b1a</element_id>
        <name>Antal gödselanläggningar och gödselhantering där MHN genomfört tillsyn</name>
        <name_ex>Antal gödselanläggningar och gödselhantering där MHN genomfört tillsyn</name_ex>
        <descr>

Gödselanläggningar och gödselhantering som inte fungerar är en källa till spridning av bakterier och övergödande ämnen med risk för människors hälsa och miljön. Bristfällig gödselhantering kan även bidra till övergödningen av våra sjöar, vattendrag och kustvatten.</descr>
        <comment>Målet uppfylls 2024

Tillsynen under 2024 avser av både den från 2023 uppskjutna tillsynen och årets planerade.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.4.5.4</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>9183d788</structure_id>
        <parent_id>12c7cb16</parent_id>
        <element_id>9c343ee2</element_id>
        <name>Internetuppkopplingen i bostaden täcker behovet</name>
        <name_ex>Internetuppkopplingen i bostaden täcker behoven i stort, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel som har svarat &quot;Till stor del&quot; eller &quot;Helt och hållet&quot; på frågan &quot;Täcker internetuppkopplingen i din bostad det behov som du och ditt hushåll har? Det kan både vara fast eller mobil uppkoppling&quot; i SCBs medborgarundersökning. De som har svarat &quot;&quot;Vet inte&quot;/Har inte internet hemma&quot; har exkluderats. </descr>
        <comment>Andelen som upplever att internetuppkopplingen i bostaden sjönk något (1,3 procent) mellan år 2021 och 2023 (88,6 procent). Nivån 2023 är något högre är snittet för riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommuner nära storstad.


Utfall för 2024 saknas, då medborgarundersökningen inte genomförs årligen.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.5.30</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada (SCB:s medborgarundersökning)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-18</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>ff1eaee5</structure_id>
        <parent_id>4d687c3c</parent_id>
        <element_id>820f4051</element_id>
        <name>Ingen avvikelse mot budget i nämndens årsbokslut</name>
        <name_ex>Ingen avvikelse mot budget i nämndens årsbokslut.</name_ex>
        <comment>Målet uppnås delvis 2024.

Under planperioden utarbetas och genomförs åtgärdsplaner för att säkerställa en ekonomi i balans. Inom egen regi innebär detta en löpande anpassning av kapaciteten till aktuella förändringar i elev volymer.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.2.1.6.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Unit 4</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-27</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-27</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>b0b7ca7b</structure_id>
        <parent_id>91c89694</parent_id>
        <element_id>cee48ce2</element_id>
        <name>Antal informationsinsatser som MHN har genomfört</name>
        <name_ex>Antal informationsinsatser som MHN har genomfört</name_ex>
        <descr>Små anläggningar för enskilt bruk är en förutsättning för bebyggelse utanför det allmänna verksamhetsområdet. God kvalitet av dricksvatten från den egna anläggningen är därför av största vikt för dessa fastigheter.</descr>
        <comment>Målet uppfylls 2024.

Informationsinsatser har genomförts på miljö- och klimatrådet, näringslivsträffar, webb och sociala medier.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.4.5.3</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>bb79a34f</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>e3e1191d</element_id>
        <name>Upplevt bemötande, förtroende och trygghet (hemtjänst äldreomsorg)</name>
        <name_ex>Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - bemötande, förtroende och trygghet, medelvärde</name_ex>
        <descr>Ett medelvärde av följande mått från brukarundersökningen till invånare 65+ hemtjänst: Andelen som svarat &quot;Ja, alltid&quot; eller &quot;Ja, oftast&quot; på frågan om de får ett bra bemötande från personalen, andelen som svarat &quot;Mycket trygg&quot; eller &quot;Ganska trygga&quot; på frågan om de är trygga med personalen samt andelen som svarat &quot;Ja, för alla&quot; eller &quot;Ja, för de flesta&quot; på frågan om de har förtroende för personalen som kommer hem till dem. Fram till och med 2022 beräknades medelvärdet enbart på andelarna som svarat &quot;Ja, alltid&quot; och &quot;Mycket trygg&quot; på de första två frågorna vilket förklarar skillnaderna i värde mellan år 2022 och 2023. </descr>
        <comment>Andelen som upplevt ett bra bemötande från personalen var 87 procent 2024. Detta innebär en minskning på 3 procent från föregående år. Nivån är på liknande nivå som snittet för Stockholms läns kommuner och något lägre än för riket och pendlingskommuner nära storstad.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.U21454</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Medelvärdesberäkning av RKA baserat på uppgifter från Socialstyrelsens brukarundersökning (Vad tycker de äldre om äldreomsorgen)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-18</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>1f7fa989</structure_id>
        <parent_id>c622046a</parent_id>
        <element_id>86300387</element_id>
        <name>Varaktig låg ekonomisk standard, barn och unga vuxna</name>
        <name_ex>Varaktig låg ekonomisk standard, barn och unga vuxna, andel (%)</name_ex>
        <descr>Varaktigt låg ekonomisk standard innebär att den disponibla inkomsten (justerad för hushållets sammansättning) senaste året och minst två av de tre föregående åren har varit lägre än 60 % av medianvärdet för riket.</descr>
        <comment>Andelen barn och unga vuxna med varaktig låg ekonomisk standard uppvisar en minimal ökning under de senaste åren (0,7 procent fördelat på 3 års tid). Nivån i Österåker är dock betydligt lägre än i riket och Stockholms läns kommuner.

Andelen barn och unga vuxna i varaktig låg ekonomisk standard påverkas av faktorer som föräldrarnas sysselsättning, utbildningsnivå, bostadssituation och tillgång till sociala skyddsnät. Även samhällsekonomin, inkomstklyftor och möjligheten till studiestöd eller extrajobb spelar en viktig roll.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.4.14</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Folkhälsomyndigheten (Folkhälsodata)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-18</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>3c4447cc</structure_id>
        <parent_id>fb416dd4</parent_id>
        <element_id>0478e85f</element_id>
        <name>Körsträcka</name>
        <name_ex>Genomsnittlig körsträcka med personbil, mil/inv</name_ex>
        <descr>Kommunen följer utvecklingen och arbetar för att främja möjlighet till resor med cykel, till fots samt kollektivtrafik.
</descr>
        <comment>Trenden är negativ då körsträckan per invånare har ökat sedan 2020 i Österåker. Även bland Stockholms läns kommuner och pendlingskommuner nära storstad har den genomsnittliga körsträckan ökat. 

Under covid19-pandemin skedde en initial minskning, då fler arbetade hemifrån och färre reste. Sedan restriktionerna lättade har bilresandet ökat successivt, men den genomsnittliga körsträckan är inte uppe på samma nivåer som innan pandemin ägde rum. 

Att minska det så kallade trafikarbetet är ett effektivt sätt att minska transporternas klimatpåverkan. Forskning påvisar att en minskning på upp till 25 procent behövs för att Sverige ska nå målet om minskad klimatpåverkan från trafiken.

</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.3.3</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Trafa (Kolada)</datasource>
        <unit>mil/inv</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2026-02-18</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>f1420405</structure_id>
        <parent_id>621bf294</parent_id>
        <element_id>0478e85f</element_id>
        <name>Körsträcka</name>
        <name_ex>Genomsnittlig körsträcka med personbil, mil/inv</name_ex>
        <descr>Kommunen följer utvecklingen och arbetar för att främja möjlighet till resor med cykel, till fots samt kollektivtrafik.
</descr>
        <comment>Trenden är negativ då körsträckan per invånare har ökat sedan 2020 i Österåker. Även bland Stockholms läns kommuner och pendlingskommuner nära storstad har den genomsnittliga körsträckan ökat. 

Under covid19-pandemin skedde en initial minskning, då fler arbetade hemifrån och färre reste. Sedan restriktionerna lättade har bilresandet ökat successivt, men den genomsnittliga körsträckan är inte uppe på samma nivåer som innan pandemin ägde rum. 

Att minska det så kallade trafikarbetet är ett effektivt sätt att minska transporternas klimatpåverkan. Forskning påvisar att en minskning på upp till 25 procent behövs för att Sverige ska nå målet om minskad klimatpåverkan från trafiken.

</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.3.2.3</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Trafa (Kolada)</datasource>
        <unit>mil/inv</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2026-02-18</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>f3c66aa8</structure_id>
        <parent_id>eb938761</parent_id>
        <element_id>7a73953a</element_id>
        <name>Andel som inte upplevt mobbning</name>
        <name_ex>Under de senaste 6 månaderna, har du blivit mobbad, trakasserad eller utfryst? Andel som svarat nej (%)</name_ex>
        <comment>Andelen som inte upplevt mobbning har minskat i både högstadiet (- 1 procent) och gymnasiet (- 3 procent) i Österåker mellan 2019 och 2022. Detta följer samma trend som rikssnittet. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.2.9 LUPP</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>LUPP</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>c714e9f1</structure_id>
        <parent_id>93bef7d7</parent_id>
        <element_id>b745ce9e</element_id>
        <name>Andelen centrala upphandlingar som ställer relevanta krav för hållbarhet</name>
        <name_ex>Andelen centrala upphandlingar som ställer relevanta miljökrav </name_ex>
        <descr>För att se till att kommunens upphandlade tjänster och varor följer kommunens miljömål i Miljö- och klimatprogram 2030 har kommunen tagit fram så kallade baskrav för miljö. Dessa krav ska alltid ställas i upphandlingar där det är relevant. Det handlar om krav på fossilfrihet, hållbara leveranskedjor, miljövänliga och cirkulära produkter med mera. 

Kommunen köper tjänster och varor för över en miljard om året. Det är drygt en tredjedel av kommunens omsättning. Det finns därför stora möjligheter att påverka både kvalitet, hållbarhet och kostnader genom att nyttja inköp och upphandling som ett strategiskt verktyg. </descr>
        <comment>Målet uppnått 2024.

Sedan beslut om baskrav för miljö fattades innan sommaren 2024 har det i samtliga upphandlingar där det varit väsentligt ställts baskrav. 2025 kommer baskrav för entreprenader gällande miljö att tas fram, liksom baskrav för social hållbarhet.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.4.1.1</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <image_url>/image/468</image_url>
        <datasource>Intern</datasource>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-05-28</last_updated_on>
        <edited_on>2025-05-28</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>7504be45</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>b832ba3c</element_id>
        <name>Utrikes födda som röstade i kommunfullmäktigevalet</name>
        <name_ex>Utrikes födda som röstade i senaste kommunfullmäktigevalet, andel (%)</name_ex>
        <comment>Mellan valåren 2018 och 2022 har andelen utrikes födda som röstade i kommunvalet sjunkit med sex procentenheter. Österåker följer samma nedåtgående trend som riket och Stockholms läns kommuner. 

Ett högt valdeltagande bland utrikes födda kan tyda på stark demokratisk integration, god tillgång till information om valet på olika språk och en upplevelse av att rösten gör skillnad. Det kan också spegla att kommunen har lyckats skapa inkluderande politiska processer och att utrikes födda känner sig representerade i politiken.

Ett lågt valdeltagande inom målgruppen kan indikera hinder såsom språkbarriärer, bristande kunskap om hur det politiska systemet fungerar, misstro eller upplevelsen av att valen inte påverkar ens vardag. Det kan också spegla socioekonomiska faktorer, som att grupper med osäkrare ekonomisk situation eller kortare tid i Sverige deltar i lägre grad.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.U65861</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCB</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2018-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2025-02-27</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-27</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>76c5dd4c</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>8918da92</element_id>
        <name>Upplevt bemötande från tjänstepersoner</name>
        <name_ex>Medborgarundersökningen - Bra bemötande vid kontakt med tjänsteperson i kommunen, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel som har svarat &quot;Mycket bra&quot; eller &quot;Ganska bra&quot; på frågan &quot;Vid den senaste kontakten med tjänstepersonen, hur blev du bemött?&quot; i SCBs medborgarundersökning. De som har svarat &quot;Vet inte&quot;/&quot;Ingen åsikt&quot; har exkluderats. </descr>
        <comment>2023 upplevde ca 78 procent av svarande ett bra bemötande från tjänstepersoner. Detta innebär en minskning på 1,7 procent jämfört med det föregående året. Andelen i Österåker är något lägre än snitten för riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.N00640</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCB:s medborgarundersökning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-18</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>2c3467de</structure_id>
        <parent_id>ab2fe841</parent_id>
        <element_id>fe943062</element_id>
        <name>Elavbrott</name>
        <name_ex>Elavbrott, genomsnittlig avbrottstid per kund (SAIDI), minuter/kund</name_ex>
        <descr>Total avbrottstid för långa avbrott under året, dividerat med antalet kunder. SAIDI inkluderar aviserade och oaviserade avbrott i regionnät och lokalnät. Definitionen av &quot;långa elavbrott&quot; avser avbrott som är längre än 3 minuter. Kunder avser mätpunkter där ansvar övergår från nätföretag till kunden.

Kommunen följer utvecklingen av indikatorn och driver på för en tryggad energiförsörjning inom vår rådighet.</descr>
        <comment>Österåker har haft längre avbrottstid/kund än genomsnittet för riket sedan 2020. Särskilt 2020 men även 2023 var kommunens invånare extra drabbade av strömavbrott. Trenden är ändå positiv sedan 2020 med minskade elavbrott. 

Kommunen för en löpande dialog med elnätsägaren kring elförsörjning och planering av nya områden. Elnätet i Österåker ägs av E.On. De arbetar för att minska antalet strömavbrott genom åtgärder i elnätet. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.7</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Energimarknadsinspektionen (statistiken har ett års fördröjning)</datasource>
        <unit>min/kund</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2026-02-18</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>5eaae45e</structure_id>
        <parent_id>a492aff8</parent_id>
        <element_id>fe943062</element_id>
        <name>Elavbrott</name>
        <name_ex>Elavbrott, genomsnittlig avbrottstid per kund (SAIDI), minuter/kund</name_ex>
        <descr>Total avbrottstid för långa avbrott under året, dividerat med antalet kunder. SAIDI inkluderar aviserade och oaviserade avbrott i regionnät och lokalnät. Definitionen av &quot;långa elavbrott&quot; avser avbrott som är längre än 3 minuter. Kunder avser mätpunkter där ansvar övergår från nätföretag till kunden.

Kommunen följer utvecklingen av indikatorn och driver på för en tryggad energiförsörjning inom vår rådighet.</descr>
        <comment>Österåker har haft längre avbrottstid/kund än genomsnittet för riket sedan 2020. Särskilt 2020 men även 2023 var kommunens invånare extra drabbade av strömavbrott. Trenden är ändå positiv sedan 2020 med minskade elavbrott. 

Kommunen för en löpande dialog med elnätsägaren kring elförsörjning och planering av nya områden. Elnätet i Österåker ägs av E.On. De arbetar för att minska antalet strömavbrott genom åtgärder i elnätet. </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.2.9</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Energimarknadsinspektionen (statistiken har ett års fördröjning)</datasource>
        <unit>min/kund</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2026-02-18</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-18</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>01aaa8d0</structure_id>
        <parent_id>4d687c3c</parent_id>
        <element_id>e8d7e765</element_id>
        <name>Ingen avvikelse i nämndens årsprognos</name>
        <name_ex>Utbildningsnämnden har en ekonomi i balans. Ingen avvikelse i nämndens årsprognos.</name_ex>
        <descr>Nyckeltalet mäter skillnaden mellan budgetprognosen som görs i juni och det slutliga utfallet för budgeten vid årets slut. </descr>
        <comment>Målet uppnås delvis 2024.

Under planperioden utarbetas och genomförs åtgärdsplaner för att säkerställa en ekonomi i balans. Inom egen regi innebär detta en löpande anpassning av kapaciteten till aktuella förändringar i elev volymer.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.2.1.6.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <unit>%</unit>
        <direction>Decreasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-27</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-27</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>abae87b2</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>25bf5ed3</element_id>
        <name>Upplevd möjlighet att påverka inom kommunal verksamhet</name>
        <name_ex>Möjlighet att påverka inom de kommunala verksamheterna fungerar bra, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel som har svarat &quot;Mycket bra&quot; eller &quot;Ganska bra&quot; på frågan &quot;Vad tycker du om möjligheterna som kommunens invånare har att påverka inom de kommunala verksamheterna (t.ex. genom brukarråd, föräldraråd)?&quot; i SCBs medborgarundersökning. </descr>
        <comment>En ökning på 7 procent syns mellan 2021 och 2023. Andelen i Österåker är högre än snitten för riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.N00649</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>SCB:s medborgarundersökning</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>500c3e65</structure_id>
        <parent_id>93bef7d7</parent_id>
        <element_id>9b6d3f57</element_id>
        <name>Andel invånare med 200 meter till närnatur eller park</name>
        <name_ex>Andel invånare med 200 meter till närnatur eller park</name_ex>
        <descr>Kommunen har valt att följa upp andel invånare inom både 200 meter eftersom det anges som riktvärde i kommunens lekparksstrategi anger att barn ska ha möjlighet till lek inom 200 meter från bostaden. Avståndet är även gränsen för god tillgänglighet för äldre och personer med funktionshinder.</descr>
        <comment>Når uppsatta målnivåer 2024.</comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.4.1.3</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern</datasource>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-26</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-26</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>34bb290d</structure_id>
        <parent_id>eb938761</parent_id>
        <element_id>0617fb09</element_id>
        <name>Lärare med högskoleexamen i åk 1-9 (kommunal grundskola)</name>
        <name_ex>Lärare med pedagogisk högskoleexamen i kommunal grundskola åk 1-9, andel (%)</name_ex>
        <descr>Andel (%) lärare i årskurs 1-9, omräknat till heltidstjänster, med lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen och med utfärdat examensbevis, i kommunala skolor i kommunen. Avser läsår, mätt den 15 oktober. </descr>
        <comment>Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i kommunal grundskola har fortsatt öka (+ ca 5 procent) mellan 2023 och 2024 i Österåker. Andelen är på liknande nivå som snitten för jämförelsevärdena (riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommun nära storstad). </comment>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.2.7</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Skolverket (Siris)</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>01430686</structure_id>
        <parent_id>ab2fe841</parent_id>
        <element_id>6be7cd58</element_id>
        <name>Fossilfri energi för arbetsmaskiner</name>
        <name_ex>Andel förnybar energi för kommunenkoncernens arbetsmaskiner</name_ex>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.24</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-19</edited_on>
        <revision_status>Changed</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>69caccec</structure_id>
        <parent_id>156ad5e9</parent_id>
        <element_id>6be7cd58</element_id>
        <name>Fossilfri energi för arbetsmaskiner</name>
        <name_ex>Andel förnybar energi för kommunenkoncernens arbetsmaskiner</name_ex>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.1.3.8</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-19</edited_on>
        <revision_status>Changed</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>5b77ac1b</structure_id>
        <parent_id>eb938761</parent_id>
        <element_id>b2de7cfd</element_id>
        <name>Elevenkät undervisning- anpassad grundskola</name>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.2.7</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>MMIS</datasource>
        <unit></unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-01-08</last_updated_on>
        <edited_on>2026-01-08</edited_on>
        <revision_status>ToBeUpdated</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>6fc85864</structure_id>
        <parent_id>8008f117</parent_id>
        <element_id>9e999159</element_id>
        <name>Inflytande, ansvarstagande och delaktighet inom den öppna ungdomsverksamheten</name>
        <name_ex>Index, inflytande, ansvarstagande och delaktighet inom den öppna ungdomsverksamheten</name_ex>
        <descr>Index inflytande, ansvarstagande och delaktighet inom den öppna ungdomsverksamheten för såväl fritidsgårdar som fältverksamhet mäts genom en sammanvägning av sex frågor i mötesplatsenkäten. Tre av frågorna rör upplevt stöd (skala 1-5, där endast de som svarat 4 eller 5 är medräknade) och tre rör faktiska förhållanden (ja/nej-frågor). Index delaktighet mäts genom en sammanvägning av 15 frågor i gruppenkäter. Sex av dessa rör på vilket sätt man varit delaktig och resten rör hur man upplevt sin delaktighet.</descr>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.4.8.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-24</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-24</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>a6707631</structure_id>
        <parent_id>eb938761</parent_id>
        <element_id>dc0c39a9</element_id>
        <name>Barnenkät - undervisning i förskola</name>
        <name_ex>Barnenkät, Index - undervisning, förskola</name_ex>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.2.5</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>MMiS (Intern enkät)</datasource>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-01-09</last_updated_on>
        <edited_on>2026-01-09</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>f36cf231</structure_id>
        <parent_id>8c656ef8</parent_id>
        <element_id>9424e0d3</element_id>
        <name>Antal i olika åldergrupper</name>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.5.2</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Befolkningsstatistik från scb, presenterad på kolada.se. </datasource>
        <unit>personer</unit>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2024-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2025-04-22</last_updated_on>
        <edited_on>2025-04-22</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>31cd1ee9</structure_id>
        <parent_id>fb416dd4</parent_id>
        <element_id>23ea2d11</element_id>
        <name>Minska barns exponering för farliga ämnen</name>
        <descr>Kommunen arbetar löpande med att minska barns exponering för farliga ämnen genom att:

- **Ställa på upphandlingar av varor och produkter, såsom möbler**
Vid upphandling av varor och produkter som används i förskolor ställs krav på att de ska vara fria från skadliga kemikalier, exempelvis hormonstörande ämnen, tungmetaller och allergiframkallande ämnen. Barn är extra känsliga för kemikalier eftersom deras kroppar fortfarande utvecklas, och de får i sig mer kemikalier i förhållande till sin kroppsvikt än vuxna.

- **Nybyggnation av lokaler ska uppfylla kraven för miljöcertifiering Miljöbyggnad Silver**
Miljöbyggnad Silver är en svensk certifiering som ställer krav på inomhusmiljö, materialval och energianvändning i byggnader. När lokaler byggs enligt dessa krav säkerställs att barn vistas i en hälsosam miljö med god luftkvalitet och minimalt med skadliga ämnen.

- **Förskolepersonal utbildas i kemikaliesmart förskola**
För att säkerställa en kemikaliesäker miljö i förskolan är det viktigt att personalen har kunskap om hur de kan minska barns exponering för skadliga ämnen i vardagen. Utbildning i en &quot;kemikaliesmart förskola&quot; ger personalen verktyg att göra medvetna val vid inköp, hantering och rengöring av material.</descr>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.1.3.17</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern</datasource>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-02-19</last_updated_on>
        <edited_on>2026-02-19</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>29753486</structure_id>
        <parent_id>eb938761</parent_id>
        <element_id>de297125</element_id>
        <name>Elevenkät, trygghet - anpassad grundskola</name>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.2.23</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>MMIS anpassad grundskola</datasource>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-01-08</last_updated_on>
        <edited_on>2026-01-08</edited_on>
        <revision_status>ToBeUpdated</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>dd5d3445</structure_id>
        <parent_id>8301959d</parent_id>
        <element_id>a7387592</element_id>
        <name>Delaktighet inom den öppna ungdomsverksamheten</name>
        <name_ex>Index. Inflytande, delaktighet och ansvarstagande inom den öppna ungdomsverksamheten.</name_ex>
        <descr>Indexet baseras på sex frågeställningar gällande inflytande, delaktighet och ansvarstagande. De svarande är ungdomar som besökar fritidsgårdarna (12-20 års ålder). </descr>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.1.20</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern </datasource>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-12-19</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-19</edited_on>
        <revision_status>ToBeUpdated</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>e5433127</structure_id>
        <parent_id>b2e2f032</parent_id>
        <element_id>54a783fc</element_id>
        <name>Lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i gym, kommunala</name>
        <name_ex>Lärare (heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i gymnasieskola, kommunala skolor, andel (%)</name_ex>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.6.9</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada N17826</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>ac084e09</structure_id>
        <parent_id>8c656ef8</parent_id>
        <element_id>ebb050b3</element_id>
        <name>Befolkningsprognos</name>
        <descr>Enligt årets prognos förväntas befolkningen i Österåkers kommun öka från cirka 49 787 invånare år 2024 till knappt 52 000 invånare år 2028. Prognosen är byggbaserad, vilket innebär att den tar hänsyn till kommunens planerade bostadsbyggande under prognosperioden och hur detta kan påverka inflyttning och befolkningstillväxt. Den främsta orsaken till den förväntade folkökningen är ett positivt flyttnetto. Det innebär att fler personer beräknas flytta till kommunen än därifrån. 

Genom att arbeta med långsiktiga prognoser kan kommunen bättre förbereda sig för framtiden. Prognosen ger värdefull vägledning men ska alltid tolkas med viss försiktighet. Kommunen följer nogsamt befolkningsutvecklingen under innevarande år och kan komma att uppdatera prognosen oftare vid behov.</descr>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.5.6</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kommunens befolkningsprognos gjord av Sweco, baseras på kommunes nybyggnationsprognos samt Scb:s befolkningsstatistik. Uppdateras årligen.</datasource>
        <precision>0</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-04-22</last_updated_on>
        <edited_on>2025-04-22</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>bb3e515c</structure_id>
        <parent_id>8c656ef8</parent_id>
        <element_id>b09d27c0</element_id>
        <name>Befolkningsförändring i procent, under de senaste femårsperioden</name>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.5.5</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Befolkningsstatistik från scb, presenterad på kolada.se. </datasource>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-04-21</last_updated_on>
        <edited_on>2025-04-21</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>50a2fd85</structure_id>
        <parent_id>eb938761</parent_id>
        <element_id>fe9496e6</element_id>
        <name>Elevenkät undervisning i grundskola </name>
        <name_ex>Elevenkät, Index - undervisning, grundskola F-9</name_ex>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.8.2.6</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>MMiS (Intern enkät)</datasource>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2026-01-09</last_updated_on>
        <edited_on>2026-01-09</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>4f7283a1</structure_id>
        <parent_id>8c656ef8</parent_id>
        <element_id>083797c6</element_id>
        <name>Befolkningsförändring i procent, sedan föregående år</name>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.5.4</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Befolkningsstatistik från scb, presenterad på kolada.se. </datasource>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-04-23</last_updated_on>
        <edited_on>2025-04-23</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>86d4cab0</structure_id>
        <parent_id>8008f117</parent_id>
        <element_id>aa38a2a0</element_id>
        <name>Antal offentliga kulturarrangemang för barn och vuxna som anordnats i kommunen</name>
        <name_ex>Antal offentliga kulturarrangemang för barn och vuxna som anordnats i kommunen med stöd av kultur- och fritidsnämnden</name_ex>
        <descr>Informations- och medielandskapet förändras snabbt. Berättelser, litteratur, information och kulturyttringar skapas, lagras och förmedlas i allt högre omfattning digitalt. Även en stor del av samhälls- och kulturdebatten förs via sociala medier. Utbudet av e-böcker, e-tidskrifter och annat e-material växer, vilket i sin tur ökar människors behov av att få tillgång till fler e-tjänster. Folkbiblioteken är offentliga rum, öppna på lika villkor för alla, oavsett den enskildes ärende, ekonomi, etnicitet, ålder, religiösa eller politiska övertygelser. Kultur, scenkultur och konst ska kunna upplevas av alla, och genom att ge bidrag till kommunens ideella föreningar samt i egen regi erbjuda scenkonst till barn, unga och vuxna, breddar vi utbud och möjlighet för invånarna att kunna ta del av kultur. 

Kulturenheten förmedlar litteratur, kulturupplevelser, kunskap om kulturmiljöer, konst, fokus på finsk kultur och språk, minoritetsspråk och teater.</descr>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.4.4.8.4</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Intern</datasource>
        <unit>stycken</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <last_updated_on>2025-02-24</last_updated_on>
        <edited_on>2025-02-24</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
      <record>
        <structure_id>b6cd6645</structure_id>
        <parent_id>b2e2f032</parent_id>
        <element_id>d8082967</element_id>
        <name>Gymnasieelever med examen inom 3 år, högskoleförberedande program kommunala </name>
        <name_ex>Gymnasieelever med examen inom 3 år, högskoleförberedande program kommunala skolor, andel (%)</name_ex>
        <label>Indicator</label>
        <sgn>SE.1.1.6.10</sgn>
        <visibility>Default</visibility>
        <datasource>Kolada N17452</datasource>
        <unit>%</unit>
        <direction>Increasing</direction>
        <precision>-1</precision>
        <dateformat>Year</dateformat>
        <start_on>2020-01-01</start_on>
        <last_updated_on>2025-12-16</last_updated_on>
        <edited_on>2025-12-16</edited_on>
        <revision_status>Approved</revision_status>
        <publishing_status>WithWarning</publishing_status>
        <published_on>2026-02-20</published_on>
      </record>
    </records>
  </xml>