Mer om målet

Genom att utveckla möjligheterna ytterligare för Österåkers kommuninvånare att skapa goda levnadsvanor och ha tillgång till en meningsfull fritid, kan ojämlikheter i hälsan minskas.

Goda levnadsvanor
Goda levnadsvanor är en viktig förutsättning för att uppnå jämlik hälsa under hela livet. Det omfattar fysisk aktivitet, goda matvanor, relationer och gemenskap, psykisk hälsa samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Det handlar även om vanor rörande alkohol samt narkotika, dopning, tobak och spel. En bra start i livet, en trygg boendemiljö, möjlighet till försörjning samt goda arbetsvillkor är exempel på faktorer som ökar förutsättningarna för individen att göra hälsosamma val. Samtidigt är en god hälsa på många sätt en förutsättning för utbildning, arbete och försörjning. Hälsosamma vanor är med andra ord nära sammankopplat med de andra målområdena inom programmet som syftar till att skapa jämlika livsvillkor.

För att bidra till en god och jämlik hälsa behöver insatser inom området levnadsvanor vara både främjande och förebyggande. Levnadsvanor baseras på inlärda beteenden som ofta grundas i unga år. Barn och unga är därför en extra viktig målgrupp och skolan har därmed en unik potential som arena för ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Att ha jämlika förutsättningar för hälsosamma vanor innebär att alla människor ges tillgång till kunskap, resurser och möjligheter att leva hälsosamt vilket i sin tur bidrar till att minska hälsoskillnader och främja en jämlik och rättvis hälsa för alla.

Meningsfull fritid
En meningsfull fritid genom hela livet är viktig för att främja välbefinnande och trivsel. En meningsfull fritid innebär att använda sin lediga tid på ett sätt som ger personlig tillfredsställelse och glädje. Det handlar om att engagera sig och vara delaktig och medskapande i aktiviteter och intressen som ger ett positivt värde till ens liv och som ofta innebär att man upplever att man gör något meningsfullt och givande. Vilka aktiviteter som bidrar till en meningsfull fritid varierar från person till person, eftersom det är starkt kopplat till ens egna intressen, värderingar och mål.

Främja fysisk hälsa
Att fysisk aktivitet har en starkt positiv effekt på den fysiska och psykiska hälsan är väl dokumenterat. Fysisk aktivitet minskar risken för att utveckla olika kroniska sjukdomar, exempelvis depression och ångest samt kan lindra symtom hos personer som redan lider av dessa tillstånd.

Ojämlik psykisk hälsa
Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem och en av vår tids stora utmaningar. Psykisk ohälsa medför stort personligt lidande men också kostnader för både individen och samhället. Forskning visar att psykisk ohälsa framför allt är kopplat till grupper och individer i socioekonomiskt utsatt ställning och det finns även kopplingar till diskriminering. Socioekonomiska skillnader i psykiska besvär återfinns redan bland små barn och bland unga, vilket ger en signal om behovet av tidiga insatser som främjar dessa barns psykiska hälsa.

SRHR - en del av folkhälsan
Även sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är en viktig komponent inom folkhälsan. Att främja en god sexuell och reproduktiv hälsa bidrar till att förbättra den fysiska och psykiska hälsan, minska risken för komplikationer relaterade till graviditet och förlossning, främja jämställdhet och rättigheter samt stödja en trygg och värdig familjeplanering. Det är därför viktigt att främja utbildning och ökad medvetenhet om SRHR för att uppnå en bättre folkhälsa.

Minskat bruk av ANDTS
Arbetet med ANDTS (Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak och Spel) är också av stor betydelse för att främja en hälsosam och hållbar samhällsutveckling då ANDTS-relaterade produkter och beteenden kan ha allvarliga konsekvenser för hälsan. Alkohol- och tobaksbruk är exempel på riskfaktorer för olika sjukdomar och hälsoproblem, inklusive cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar och beroende. Bruk av skadliga substanser kan också ha en särskilt stor inverkan på redan sårbara grupper i samhället. Genom att minska användningen av skadliga substanser och beteenden kan folkhälsan förbättras, samhällskostnaderna minska och sårbara grupper skyddas.

Aktivitet + gemenskap = win-win
Kulturella, rekreativa och sociala aktiviteter stimulerar både den fysiska och mentala hälsan. Genom att, för ung som gammal, skapa tillgång till kulturella evenemang, idrottsaktiviteter, naturupplevelser, sociala mötesplatser och andra fritidsaktiviteter som främjas en balanserad livsstil och ett aktivt deltagande i samhället. Ett brett utbud av aktiviteter ger också människor möjlighet att följa sina intressen, förvärva nya färdigheter och uttrycka sig kreativt. Det kan i sin tur också bidra till att minska social isolering och öka social interaktion och gemenskap.

Hälsosamt åldrande
Att bli äldre kan påverka möjligheten att leva livet på det sätt man själv vill. Det innebär att behålla och skapa nya relationer, ta sig dit man vill, få sina vardagsbehov tillgodosedda, att utvecklas och att känna att man bidrar till samhället. Äldre personer har utsatts för hälsorisker över längre tid och har därför oftare fler sjukdomar och funktionshinder än yngre. Det behöver inte påverka välbefinnandet eller hälsoupplevelsen men är en stor risk för det. Därför kan äldre behöva extra stöd för att behålla en sund livsstil fylld av fysisk och psykisk aktivitet tillsammans med god och nyttig kost i ett socialt sammanhang.