Målbarometern
Antal som svarat "Bra" eller "Mycket bra" på frågan "Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?" dividerat med antal som besvarat frågan. Två olika undersökningar med jämförbara resultat är inkluderade i statistiken. Uppsala, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro (den sk. CDUST-regionen) har Liv & Hälsa (LV) som datakälla med mätning på år T och urval av invånare 18-84 år. Resten av landet som har källa folkhälsomyndigheten (HLV), och med urval på invånare 16-84 år, och är ett glidande flerårsmedelvärde för åren T till T-3. För kommuner används tilläggsurval vilka förekommer oregelbundet, därför viktas andelarna efter antal svar per år.
Andel invånare med bra självskattat hälsotillstånd
Indikator SE. 4.8.5. 1Invånare med bra självskattat hälsotillstånd, andel (%)
Datakälla: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV) samt Liv & Hälsa (LH)
Trend:
Utvecklingen går åt rätt hållSenaste värdet:
75,5 % (2024)
Kommentar
Andelen invånare med bra självskattat hälsotillstånd i Österåker har legat på relativt oförändrad nivå sedan 2020. År 2024 är Österåkers snitt något högre än snitten för riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommuner nära storstad. Indikatorns resultat baseras på uppgifter med osäkerhetstal, vilket innebär att skillnader mellan år delvis kan bero på statistisk variation snarare än faktiska förändringar.
Andelen invånare med bra självskattat hälsotillstånd påverkas av faktorer som exempelvis fysisk aktivitet, kost, sömn, stressnivåer och socialt stöd. Även socioekonomiska förhållanden, kroniska sjukdomar och tillgång till vård spelar en viktig roll. Trots ökad hälsomedvetenhet påverkas välmåendet av en stillasittande livsstil, hög stress och digitalt skärmanvändande. Samtidigt gör bättre tillgång till hälsoappar, träningsvanor och mental hälsa i fokus att fler strävar efter en hälsosam livsstil.