Målbarometern
Antal som svarat "Bra" eller "Mycket bra" på frågan "Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?" dividerat med antal som besvarat frågan. Två olika undersökningar med jämförbara resultat är inkluderade i statistiken. Uppsala, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro (den sk. CDUST-regionen) har Liv & Hälsa (LV) som datakälla med mätning på år T och urval av invånare 18-84 år. Resten av landet som har källa folkhälsomyndigheten (HLV), och med urval på invånare 16-84 år, och är ett glidande flerårsmedelvärde för åren T till T-3. För kommuner används tilläggsurval vilka förekommer oregelbundet, därför viktas andelarna efter antal svar per år.
Andel invånare med bra självskattat hälsotillstånd
Indikator SE. 4.8.5. 1Invånare med bra självskattat hälsotillstånd, andel (%)
Datakälla: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV) samt Liv & Hälsa (LH)
Trend:
Ingen uppmätt förändring sedan 2020Senaste värdet:
75,5 % (2024)
Utgångsvärde:
76,0 % (2020)
Kommentar
Andelen invånare med bra självskattat hälsotillstånd i Österåker har legat på ungefär samma nivå de senaste åren. År 2024 är Österåker snitt något högre än snittet för riket, Stockholms läns kommuner och pendlingskommuner nära storstad.
Andelen invånare med bra självskattat hälsotillstånd påverkas av faktorer som fysisk aktivitet, kost, sömn, stressnivåer och socialt stöd. Även socioekonomiska förhållanden, kroniska sjukdomar och tillgång till vård spelar en viktig roll.
Trots ökad hälsomedvetenhet påverkas välmåendet av en stillasittande livsstil, hög stress och digitalt skärmanvändande. Samtidigt gör bättre tillgång till hälsoappar, träningsvanor och mental hälsa i fokus att fler strävar efter en hälsosam livsstil.