Målbarometern
Ojämlikhetsindexet mäter skillnader i bosättningsmönster mellan olika inkomstgrupper i befolkningen, alltså hur ojämnt eller jämnt fördelade dessa är mellan olika bostadsområden i exempelvis en kommun. Ju högre indexvärde, desto högre är graden av segregation.
Ojämlikhetsindex
Indikator SE. 4.8.3. 5- Diagram
- Tabell
| Rad-id | Datum | Värde (index 0-100) |
|---|---|---|
|
0 |
2018 |
39 |
|
1 |
2019 |
36 |
|
2 |
2020 |
36 |
|
3 |
2021 |
38 |
|
4 |
2022 |
36 |
Datakälla: Boverket, Segregationsbarometern
Kommentar
Mellan 2021 och 2022 sjönk graden av segregation, från 38 till 36 (samma värde som året dessförinnan).
Ojämlikhetsindex och graden av segregation påverkas av faktorer som ekonomiska skillnader, bostadsmarknadens struktur, utbildning och sysselsättning. Politiska beslut om bostadspolitik, integration och sociala tjänster spelar en stor roll, liksom tillgången till kvalitativ utbildning och arbetsmarknad. Kulturella faktorer och diskriminering kan också påverka graden av segregation. Demografiska förändringar och geografisk fördelning av resurser har också en inverkan på indexet.
Data för 2023 och 2024 har ännu inte publicerats på Boverket.