Mer om målet
Delmål SE. 4.8.3. 1En trygg kommun är också en attraktiv kommun att bo i, besöka och investera i. Invånare, besökare och företagare är mer benägna att stanna eller etablera sig i en kommun där trygghet och säkerhet prioriteras.
Varierande behov genom livet
Varje persons liv är unikt, och människor går igenom olika situationer i olika åldrar och ordning. Det kan handla om familjesituation, hälsa, funktionsvariation, kulturell bakgrund, ekonomiska förutsättningar och geografisk plats. Olika livssituationer ställer också olika krav på våra livsmiljöer, både de fysiska och sociala miljöer där människor lever, verkar och interagerar med varandra. Exempelvis boendemiljö, skolmiljö, den fysiska utemiljön.
Den fysiska miljön påverkar människan
Hur städer och bostadsområden är utformade påverkar hur vi arbetar, lever, umgås och förflyttar oss. En hållbar stadsutveckling handlar om hur den fysiska miljön i kommunen kan stärka en jämlik, trygg och attraktiv livsmiljö som uppmuntrar till aktiv mobilitet och rörelse. Bostaden är en viktig plats för återhämtning, vila och rekreation och den som inte har rimligt goda boendeförhållanden har svårt att klara övriga delar av livet, såsom utbildning och arbete, som i sin tur har stor betydelse för hälsan.
Att förebygga segregation
Med goda boendemiljöer avses tillgång till grönområden, platser för fysisk aktivitet och rekreation, närhet till utbildning, service, kommunikationer och kultur. Miljöer som stimulerar till möten och sociala sammanhang skapar även förutsättningar för en ökad upplevd trygghet. En hållbar stadsutveckling kan bidra till att bygga bort segregation och strukturella skillnader inom och mellan grupper och olika delar av kommunen. Därför är det av stor betydelse att den sociala hållbarheten tas i beaktning i samhällsplaneringen.
Attraktiva mötesplatser och miljöer
Attraktiva mötesplatser i kommunens stadsmiljö, likväl som vid knutpunkter i skärgårds- och landsbygdsmiljöer, är av stor vikt för att främja trivsel och livskvalitet. Det kan omfatta att skapa olika typer av miljöer och mötesplatser inom– och utomhus, evenemang och aktiviteter som främjar gemenskap och ger möjligheter till möten och interaktion mellan invånarna från olika delar av kommunen.
Bevara och framtidssäkra tillgänglighet till rörelse, rekreation och kultur
Att säkerställa en god tillgång till nya och befintliga grön– och naturområden, idrottsanläggningar, kulturella platser och grundservice i hela kommunen ger invånarna ökad valfrihet och möjlighet att njuta av olika miljöer och aktiviteter. Österåkers stads-, skärgårds- och landsbygdsmiljöer har unika egenskaper och tillgångar som kan berika kommuninvånarnas liv och kan främja en aktiv livsstil och förbättrad hälsa.
Trivsel
En miljö som är väl utformad och anpassad till människors behov och önskemål kan öka trivseln genom att erbjuda estetiskt tilltalande omgivningar, funktionella utrymmen samt möjligheter till avkoppling och social interaktion. Kommunkoncernen har inte rådighet över alla miljöer inom Österåkers geografiska gränser, men har full rådighet över det egna lokalbeståndet och de yttre miljöer där koncernen ansvarar för drift och skötsel. Exempelvis förskolor, skolor, boenden, parker, lekplatser, idrottsanläggningar och motionsspår. Likaså är rådigheten stor vid planering och genomförande av nya offentliga områden. Att säkerställa god standard i lokaler och miljöer som inrymmer kommunala verksamheter och ansvarsområden är av stor vikt för upplevd trivsel och trygghet.
Trygghet genom livet
Trygghet och en god livsmiljö är starkt sammanlänkade och har stor betydelse genom hela livet. En säker och trivsam miljö bidrar till att människor känner sig trygga i sin omgivning. Å andra sidan kan en upplevd otrygg miljö leda till ökad oro, rädsla och stress, vilket har en negativ påverkan på människors hälsa och livskvalitet. En otrygg miljö kan göra det svårt att nyttja offentliga utrymmen eller delta i sociala aktiviteter, vilket i sin tur kan leda till social isolering och sämre hälsa. Därmed är trygghetsskapande och brottsförebyggande insatser en avgörande del i arbetet för social hållbarhet, trygghet och hälsa genom livet. Det som forskning visar har störst trygghetsskapande effekt är situationell och social prevention. Medan den situationella preventionen berör den fysiska utemiljön, samhällsplanering, belysning, insyn, cykelgångvägar, trafik, övervakning, med mera, så har den sociala preventionen stort fokus på föräldrastöd, arbete mot våld och extremism, suicidprevention, samt systematiskt samarbete mellan kommunens verksamheter, i synnerhet rörande prevention för barn och unga.
Våld i nära relation
Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt och omfattade samhällsproblem som orsakar stort fysiskt och psykiskt lidande för de drabbade. Med mäns våld mot kvinnor avses bland annat våld som sker i nära relation, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och sexuellt våld. Det begränsar individens rörelse- och handlingsutrymme och är ett allvarligt hot mot både vuxnas och barns hälsa. Det påverkar också förutsättningarna för jämställd tillgång till utbildning, ekonomi och inflytande. Våldet innebär också stora samhällskostnader och måste aktivt förebyggas och motverkas.