IVLs rankning om klimatanpassning

Indikator SE. 4.1.3. 12

Syftet med enkätundersökningen (som sker vartannat år) till alla Sveriges 290 kommuner är att få en överblick över hur klimatanpassningsarbetet utvecklas på lokal nivå i Sverige och
identifiera framgångsfaktorer och utmaningar som kommunerna står inför. Enkätfrågorna i undersökningen utgår liksom från det verktyg för klimatanpassningsarbete som lanserades i samband med EU:s strategi för klimatanpassning 2013.

Diagram
Tabell

Placering i IVL:s nationella klimatanpassningsranking för kommuner

Datakälla: IVL

Exportera data till Excel

Status:

Tillståndet är gott

Senaste värdet:

63 plats (2025)

Kommentar

Varierande resultat men en positiv trend i rankingen sedan 2020. Kommunens arbete med klimatanpassning i samhällsplaneringen utgår från nationella vägledningar avseende hur klimatanpassningsarbete kan bedrivas systematiskt och vi utvecklar arbetssätten löpande.

2024-2025: Kommunen arbetar löpande med strategiska utredningar och åtgärder inom områden som planeras för ny bebyggelse och har under 2025 arbetat fram en intern organisation för klimatanpassning. Skyfallsplanering får en allt viktigare roll i samhällsplaneringen.
Ett politiskt beslut har tagits att driva ett projekt kopplat till strategisk klimatanpassning år 2025-2028. Projektet innebär att flera av de tidigare strategiska dokumenten kopplat till klimatanpassning kommer att uppdateras. Under 2026 tas en reviderad klimat- och sårbarhetsanalys fram.

2023: Kommunen följde upp Klimatanpassningsplanen från 2018, gjorde fördjupade utredningar om skyfall och höga vattenstånd i områdena kring Runö-Husby-diket och Tunafjärden. Ett examensarbete utredde hur kommunen kan arbeta vidare med klimatanpassning.