Målbarometern
För att minska klimatpåverkan från matkonsumtion behövs både förbättringar i produktionen, till exempel minskad användning av fossil energi, och minskat svinn samt förändrade kostvanor.
Utsläppen från livsmedelssektorn står för cirka 20–30 % av de globala utsläppen. Då ingår utsläpp från lantbruket, förändrad markanvändning (till exempel avskogning) och produktionen av insatsvaror såsom gödselmedel samt utsläpp för att förpacka, förädla och transportera mat. Majoriteten av utsläppen sker i lantbruksproduktionen. Utsläpp från produktionen av animaliska livsmedel, kött, mjölkprodukter och ägg, står för knappt 70 % av utsläppen som härrör från den mat vi äter i Sverige.
Växthusgasutsläpp från kommunens offentliga måltider
Indikator SE. 4.1.1. 12- Diagram
- Tabell
| Rad-id | Datum | Värde (kg CO2-ekv/kg mat) |
|---|---|---|
|
0 |
2020 |
1,90 |
|
1 |
2021 |
1,80 |
|
2 |
2022 |
1,80 |
|
3 |
2023 |
1,77 |
Datakälla: Måltidsenheten
Kommentar
Klimatpåverkan från inköpt livsmedel har minskat stadig tack vare ett målmedvetet arbete från måltidsenheten. Ett stort arbete gjordes innan 2020. Dock har minskningen avstannat och minskningen inte tillräckligt stor för att ligga i linje med målnivån.
Indikatorn räknas ut genom att koppla inköp med utsläppsfaktorer per kilo livsmedel. Utsläppsfaktorerna har tagits fram av RISE forskningsinstitut.
Målnivån på 1,1 kg CO2-ekvivalenter/kg mat (eller 0,5 kg CO2-ekv per portion), är utmanande och kommer från WWF:s uträkning om en långsiktigt hållbar klimatpåverkan från maten, kallat One Planet Plate, som i sin tur omräknats till utsläpp/kg livsmedel utifrån Livsmedelsverkets referensportion.
Obs! Målnivån behöver justeras. WWF:s mål avser klimatpåverkan från maten som faktiskt ligger på tallriken, medan måltidsenheten beräknar klimatpåverkan från all inköpt mat.