Gå direkt till sidans innehåll

Totala utsläpp av växthusgaser

Indikator SE. 4.1.1. 1

Indikatorn omfattar de territoriella utsläppen av växthusgaser i Österåker som geografiskt område, exklusive de utsläpp som omfattas av EU:s utsläppshandel (utsläpp från produktion av el och värme, industri och flygtrafik). Detta innebär att många utsläpp som uppstår från lokal användning av energi, eller konsumtion av varor och tjänster inte räknas in.

Fördelningen av utsläpp sker med hjälp av relevant statistik och geografiska data, till exempel vägnät, betesmark, avverkad skog och befolkningsuppgifter, och fördelas över landet i ett rutnät där rutorna motsvarar 1 km². Se metod för uträkning på SMHI:s hemsida, under Nationella emissionsdatabasen.

Anledningen till att Österåker använder Sveriges nationella klimatmål är att vi till stor del är beroende av de styrmedel som beslutas på nationell nivå för att minska utsläppen, särskilt avseende trafik och bränslen. Som framgår av övriga miljö- och klimatmål så kommer kommunkoncernen att använda sin direkta och indirekta rådighet till att främja minskade utsläpp.

Totala utsläpp av växthusgaser i Österåker som geografiskt område

Rad-id Mätområde Datum Värde (ton CO2-ekv)

0

Totalt

1990

165622

1

Totalt

2000

144807

2

Totalt

2005

119921

3

Totalt

2010

102298

4

Totalt

2015

90397

5

Totalt

2016

87415

6

Totalt

2017

85495

7

Totalt

2018

87540

8

Totalt

2019

87105

9

Totalt

2020

80791

10

Totalt

2021

80071

11

Totalt

2022

73475

12

Totalt

2023

73271

13

Transporter

1990

63901

14

Transporter

2000

66161

15

Transporter

2005

70184

16

Transporter

2010

69255

17

Transporter

2015

64266

18

Transporter

2016

62356

19

Transporter

2017

61529

20

Transporter

2018

64946

21

Transporter

2019

64775

22

Transporter

2020

60130

23

Transporter

2021

60207

24

Transporter

2022

54768

25

Transporter

2023

54774

26

Industri

1990

2471

27

Industri

2000

1987

28

Industri

2005

574

29

Industri

2010

650

30

Industri

2015

870

31

Industri

2016

814

32

Industri

2017

130

33

Industri

2018

133

34

Industri

2019

102

35

Industri

2020

111

36

Industri

2021

122

37

Industri

2022

112

38

Industri

2023

106

39

Jordbruk

1990

4996

40

Jordbruk

2000

3752

41

Jordbruk

2005

3603

42

Jordbruk

2010

3732

43

Jordbruk

2015

3433

44

Jordbruk

2016

3367

45

Jordbruk

2017

3474

46

Jordbruk

2018

3294

47

Jordbruk

2019

3289

48

Jordbruk

2020

3269

49

Jordbruk

2021

3211

50

Jordbruk

2022

3243

51

Jordbruk

2023

3493

52

El och fjärrvärme

1990

0

53

El och fjärrvärme

2000

0

54

El och fjärrvärme

2005

400

55

El och fjärrvärme

2010

806

56

El och fjärrvärme

2015

456

57

El och fjärrvärme

2016

665

58

El och fjärrvärme

2017

357

59

El och fjärrvärme

2018

493

60

El och fjärrvärme

2019

1482

61

El och fjärrvärme

2020

388

62

El och fjärrvärme

2021

433

63

El och fjärrvärme

2022

398

64

El och fjärrvärme

2023

320

65

Egen uppvärmning

1990

73138

66

Egen uppvärmning

2000

51160

67

Egen uppvärmning

2005

24369

68

Egen uppvärmning

2010

10192

69

Egen uppvärmning

2015

5229

70

Egen uppvärmning

2016

4575

71

Egen uppvärmning

2017

4569

72

Egen uppvärmning

2018

4237

73

Egen uppvärmning

2019

3686

74

Egen uppvärmning

2020

3495

75

Egen uppvärmning

2021

3867

76

Egen uppvärmning

2022

3262

77

Egen uppvärmning

2023

3229

78

Arbetsmaskiner

1990

4389

79

Arbetsmaskiner

2000

4544

80

Arbetsmaskiner

2005

4542

81

Arbetsmaskiner

2010

4543

82

Arbetsmaskiner

2015

4474

83

Arbetsmaskiner

2016

4111

84

Arbetsmaskiner

2017

4075

85

Arbetsmaskiner

2018

3821

86

Arbetsmaskiner

2019

3827

87

Arbetsmaskiner

2020

3837

88

Arbetsmaskiner

2021

3948

89

Arbetsmaskiner

2022

3670

90

Arbetsmaskiner

2023

3793

91

Produktanvändning

1990

1218

92

Produktanvändning

2000

3924

93

Produktanvändning

2005

5346

94

Produktanvändning

2010

5436

95

Produktanvändning

2015

6343

96

Produktanvändning

2016

6548

97

Produktanvändning

2017

6627

98

Produktanvändning

2018

6159

99

Produktanvändning

2019

5789

100

Produktanvändning

2020

5464

101

Produktanvändning

2021

4604

102

Produktanvändning

2022

4488

103

Produktanvändning

2023

4202

104

Avfall och avlopp

1990

15510

105

Avfall och avlopp

2000

13279

106

Avfall och avlopp

2005

10904

107

Avfall och avlopp

2010

7683

108

Avfall och avlopp

2015

5325

109

Avfall och avlopp

2016

4979

110

Avfall och avlopp

2017

4734

111

Avfall och avlopp

2018

4457

112

Avfall och avlopp

2019

4156

113

Avfall och avlopp

2020

4095

114

Avfall och avlopp

2021

3678

115

Avfall och avlopp

2022

3533

116

Avfall och avlopp

2023

3353

Datakälla: Nationella emissionsdatabasen via Kolada (statistiken har 1,5 års eftersläpning)

Kommentar

Mellan 2022 och 2023 minskade utsläppen med 204 ton koldioxidekvivalenter, eller 0,3 procent. Inom vissa sektorer ökade utsläppen något, medan utsläppen från bland annat produktanvändning och avfall minskade. Den största procentuella minskningen skedde inom produktionen av el och fjärrvärme som minskade med 20 procent mellan 2022 och 2023, men som står för en väldigt liten del av de totala utsläppen.

De totala utsläppen av växthusgaser har minskat så mycket sedan 1990 att utsläppen ligger i nivå med målet. Sedan 1990 har utsläppsminskningarna kommit från uppvärmning av bostäder och lokaler, som minskat med 96 procent. De främsta åtgärderna som har bidragit till detta är utbyggnaden av fjärrvärmenäten, ökad användning av biobränslen och övergången från oljeeldade värmepannor till värmepumpar och fjärrvärme. Värmepumpar och fjärrvärme har i stor utsträckning ersatt direktverkande el, som är ett mindre effektivt uppvärmningssätt.

Utsläpp från vägtrafik är nu den största direkta utsläppskällan i Österåker, och utsläppen från vägtrafiken har inte minskat i linje med målet. Effektivare fordon och en ökad användning av biodrivmedel har historiskt bidragit till minskade utsläpp från inrikes transporter i Sverige. Men trenden syns inte tydligt i Österåker. De senaste åren har dock försäljningen av laddbara fordon ökat. För att nå utsläppsmålet på nationell nivå förutsätts att vi kan tillgodoräkna oss 15 procent minskning med hjälp av koldioxidlagring. Hur denna lagring ska genomföras och beräknas är fortfarande okänt.

Planerad publicering för utfall avseende 2024: vecka 24, 2026.

Uppdaterad: 2026-04-07