Gå direkt till sidans innehåll

Konsumtionsbaserade utsläpp

Indikator SE. 4.1.1.2. 3

Konsumtionsbaserade utsläpp innefattar klimatpåverkan som vår konsumtion av varor och tjänster orsakar i andra länder. Hushållen står för cirka tre femtedelar och resterande del kommer ifrån offentlig konsumtion och investeringar.

I dagsläget finns bara beräknad utsläppsstatistik från konsumtion på nationell nivå och det går därför inte att följa upp utsläpp från konsumtionen specifikt i Österåker. Så fort det finns årlig kommunal statistik att tillgå ersätts den nationella indikatorn med en kommunal.

Det är nödvändigt att inkludera och känna till ungefärlig storleksordning på de konsumtionsbaserade utsläppen när åtgärder för att minska Österåkers och dess invånares påverkan på klimatet diskuteras.

Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp i Sverige

Rad-id Mätområde Datum Värde (ton CO2-ekv/person)

0

Livsmedel

2008

1,74

1

Livsmedel

2009

1,65

2

Livsmedel

2010

1,73

3

Livsmedel

2011

1,75

4

Livsmedel

2012

1,74

5

Livsmedel

2013

1,71

6

Livsmedel

2014

1,66

7

Livsmedel

2015

1,59

8

Livsmedel

2016

1,55

9

Livsmedel

2017

1,51

10

Livsmedel

2018

1,5

11

Livsmedel

2019

1,43

12

Livsmedel

2020

1,42

Datakälla: SCB/Naturvårdsverket (statistiken har 1 år och 9 månaders fördröjning)

Kommentar

De totala konsumtionsbaserade utsläppen visar på en marginell, men konstant, minskning sedan 2008. Med undantag för kraftigare minskningar i samband med den finansiella krisen år 2009 och pandemiåret 2020. Investeringar står för den största andelen av de konsumtionsbaserade utsläppen.

Uppdaterad: 2024-06-27