Konsumtionsbaserade utsläpp

Indikator SE. 4.1.1.2. 3

Konsumtionsbaserade utsläpp innefattar klimatpåverkan som vår konsumtion av varor och tjänster orsakar i Sverige och andra länder. Hushållen står för cirka tre femtedelar och resterande del kommer ifrån offentlig konsumtion och investeringar.

Indikatorn är ett genomsnittligt utsläpp från svenskarnas konsumtion och inte specifikt i Österåker. Den är rimligt att utsläppen från Österåker ligger i ungefärlig storleksordning med rikssnittet. Det är viktigt att inkludera och känna till ungefärlig storleksordning på de konsumtionsbaserade utsläppen när åtgärder för att minska Österåkers och dess invånares påverkan på klimatet diskuteras.

Diagram
Tabell
Jämför

Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp i Sverige

Välj samhällssektor
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (ton CO2-ekv/person)
0	Livsmedel	2008	1,7
1	Livsmedel	2009	1,6
2	Livsmedel	2010	1,7
3	Livsmedel	2011	1,8
4	Livsmedel	2012	1,7
5	Livsmedel	2013	1,7
6	Livsmedel	2014	1,7
7	Livsmedel	2015	1,6
8	Livsmedel	2016	1,6
9	Livsmedel	2017	1,5
10	Livsmedel	2018	1,5
11	Livsmedel	2019	1,4
12	Livsmedel	2020	1,4
13	Livsmedel	2021	1,4
14	Livsmedel	2022	1,4
15	Livsmedel	2023	1,4

Datakälla: SCB/Naturvårdsverket (statistiken har 1 år och 9 månaders fördröjning)

Exportera data till Excel

Kommentar

Svenskarnas konsumtion påverkar klimatet mer än de direkta utsläppen. Invånarna i Österåker har troligen utsläpp i nivå med, eller över, snittet i Sverige, eftersom forskning visar att utsläppen ökar med högre inkomst – och Österåkers invånare har en högre medelinkomst än genomsnittet. De totala globala utsläppen behöver, i enlighet med Parisavtalet och IPCC:s 1,5 °C‑scenarier, minskas till i runt 1 ton koldioxid per person och år till 2050.

För att uppnå de långsiktiga klimatmålen behöver konsumtionsmönstren förändras i snabbare takt än de hittills gjort.

Utsläppen från konsumtion minskade kraftigt under finanskrisen 2009 och pandemin 2020. Utsläppen gick upp 2021-2022 men minskade igen 2023. Utsläppen minskade mellan 2022 och 2023 främst för att företag investerade mindre och för att svenskarna köpte färre varor som brukar ge höga utsläpp. Störst minskning kom från byggprodukter eftersom det byggdes mindre. Minskade lagerinvesteringar bidrog också. Privatpersoners utsläpp minskade mest för mat, dryck, tobak, kläder, textilier och möbler. Samtidigt ökade utsläppen något för flygresor och energi. Totalt sett har utsläppen från konsumtion minskat cirka 36% från 2008 till 2023.

Cirka 60% av konumtionsutsläppen år 2023 kommer från hushållens konsumtion. Hushållens årliga konsumtion står för nästan fem ton växthusgaser per person. Det vill säga livsmedel, transporter, boende samt övrigt. Övrigt är bland annat konsumtion av rekreation, kultur, kläder och skor, sjukvård och telekommunikation.
Resterande 40% av utsläppen kommer från offentlig konsumtion och investeringar (till exempel investeringar i byggnader, maskiner, bostäder och värdeföremål).

Privatpersoner kan bidra till utsläppsminskningar inte minst genom att göra färre internationella flygresor, minska sin köttkonsumtion samt välja transportslag med lägre klimatpåverkan för vardagsresande.
Det offentliga kan minska sina konsumtionsbaserade utsläpp bland annat genom att bygga och anlägga klimatsmart och minska utsläppen från egna inköp av verksamheter, transporter och varor.

Den konsumtionsbaserade beräkningsmetoden utgör ett av tre olika sätt att beräkna utsläpp av växthusgaser. Resultaten skiljer sig åt beroende på vilken metodik som används. Det är viktigt att beakta att hushållens transporter inte fångar den totala klimatpåverkan från internationella flygresor.

Se mer på naturvardsverket.se.